Gilius (Gilles) Johansson de Flon, d.y.

Petter de Flons självbiografi:

Min faders farfar, som var den förste de Flon i Sverige och inkom för den katolska religionens skull med släkterna de Besche och de Geer, anlade järnbruket Lotorp i Östergötland och hade tre söner, hvaraf den äldste blef vid bruket och den andre i ordningen var vid civilstaten samt lät adla sig med namnet Adlercrona, men dog barnlös. Min salig farfar, som var den yngste af sönerna, hade 2 söner, hvaraf den äldre var kapten och gift med borgmästare Bongs dotter i Stockholm samt dog i sitt 24:de ålders år.

OBS!

Läs utdrag ur Finspångs historia där Gillius Johansson (de flon nämns ej) har en central roll.....................

++++++++++++++++++++++++++++++

majas info på nätet

8.Gillius Janson Constant de Flon

gm. Maria Evrard

barn:

Mariana 1636

Gillius 1637-05-18 (ana 4)

Johan 1638?

Petter 1640?

+++++++++++++++++++++++++++++

http://www.vallon.se/wiki/index.php?title=Vallonsl%C3%A4kter

de Flon

Var först kanongjutare vid Finspång 1627-36, avlade borgared i Norrköping 18/2 1637, för att från 1639 mer stadigvarande befinna sig vid Lotorp i Risinge. Risinge dombok 4/6 1639 berättar: "...brände eelden på hans gårdh Loretorp och afbränt till aska så wäl gården som hammarsmidian och quarnarna der af Gilius haffver ledit skada öffver 5000 dl..." Bruket byggdes snart upp igen. En son begravdes 1641-10-01 och en annan son dog 1642.

++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.herrstrom.com/Genealogi/Evy/Modernet/p7f4c0629.html

Gilius Johansson de Flon

Blev högst 69 år.

Far: Johan Constant (de Flon) (- 1646)

Mor: Maria de Besche

Född: 1600 Risinge (E) 1) Anders Abrahamsson, Hällestad

Död: 1669 Risinge C:2 Vigsel,

Död 1657 - 1697 (GID 238.27.34300 och GID 238.27.34200) är mycket svåröäst

Begravd: 1669-06-09 Risinge (E) 2)

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med Anna Maria Thierry

Barn:

Gillius de Flon (1637 - 1688)

Johan de Flon Adlercrona (- 1687)

Petter de Flon (- 1695)

Maria de Flon

--------------------------------------------------------------------------------

Källor

1)  DiSBYT   

2) Släkt och Hävd 1976:3 s 185
--------------------------------------------------------------------------------

Skapad av MinSläkt 3.2, Programmet tillhör: Thorleif Herrström

++++++++++++++++++++++++++++++++

http://sv.wikipedia.org/wiki/De_Flon

Adlercrona

Wikipedia

(Omdirigerad från De Flon)

Adlercrona / de Flon, släkt, invandrad Fransk-bördig släkt.

Adlad med namnet Adlercrona 1675. I Sverige utslocknad på svärdssidan 1687(?).

Namn: Adler (tyska: örn) Crona (svenska: krona)

Innehåll

1 I korthet

2 Bakgrund

3 Jean de Flon - Johan Adlercrona

4 Efter Sverige

5 Se Även

6 Källor

I korthet  

Släkten de Flon invandrade

genom Jean (sv. Johan) Constant de Flon (gift med Maria De Besche)

från Bordeaux, Frankrike under tidigt 1600-tal.

Jeans son Gilles (Johansson) de Flon uppförde 1635 Lotorps stånghammare i Finspångs län.

Bruket brann ned till grunden två gånger, den första 1636 och den andra 1638, bruket återuppfördes dock båda gångerna.

Bakgrund  

Släkten de Flon stammar från området runt Bordeaux, Frankrike och är av tradition fransk uradel, då huvudmannen flyttade till Sverige innan Ludvig XIV's titelverifikationsprogram 1666, räknas detta troligen per just tradition.

Släkten stödde öppet Hugenott-kungen Henrik IV och den Capetianska släktens makt i Frankrike.

Då många släktmedlemmar och vänner mördats under stridigheternas senare massakrar så som Bartolomeinatten flydde Jean Constant de Flon mot det religionsfria Holland.

Hans äldste son föds 1605, troligen i Frankrike och efter denna period dör Jean Constant. Hans maka Maria De Besche (syster till Willem De Besche som är känd för sin inblanding i 1600-talets industrialisering i Sverige) flyttar själv med sina barn till Sverige, troligen till släkt som redan flytt kontinenten.

Jean de Flon hade tillsammans med Maria De Beschhe tre barn;

Gilius Constant Johansson de Flon - Född 1605 (Osäker källa, född i holland) - Död 1669 Lotorp, Risinge sn. Östergötaland

Constans de Flon - Född ? - Död 1985 Norrköping - Gift med Helena Hungers

Catharina de Flon - Född ? - Död 1666 - Gift med Pierre Granatenfeldt (Granatelfelt var anställd på Johannisborg, ett av De Geers säten.)

Gilius de Flon avlade 1637-02-18 formell borgared i Norrköping och var under följande år den största skattebetalaren med en årstribut av två skp järn.

Han anlade en stångjärnshammare i Lotorp som två gånger drabbats av brand, en vådaeld samt en mordbrand.

Gilius var gift med Anna Maria Thierry, arvinge till ett av Frankrikes fortfarande största outlösta arv och född på Chateau Thierry i Champagne.

Barn:

Jean (Johan) Adlercrona de Flon - Född 1633-09-15 Lotorp. - Död 1687 Stockholm - Gift med Marie de Saincte Julien

Maria de Flon - Född - 1636-02-10 Lotorp. - Död 1661-12-17 - Gift med Jakob Kijl

Gilius de Flon - Född: 1637-12-20 Lotorp. - Död 1688-03-26 Risinge - Gift med Anna Frumerie

Vilhelm de Flon - Född. 1640-09-24 Lotorp - Död ????

Petter de Flon - Född 1645-10-25 Lotorp - Död 1695 Stockholm - Gift med Magdalena Brulau

Ännu en koppling till De Geer finns genom Gilles de Flons mor Marias dotter som hon fick med bryggmästaren Jan Moayel då hon gifte om sig efter maken Jean de Flons död. Denne halvsyster till Gilles de Flon(d.ä.) gifte sig med ännu en invandrad fransman, adlad Hägerstierna (nr. 652), med nära anknytning till De Geer, således var ännu ett band med "den svenska industrialismens fader" knuten. Gilles kusin var dessutom platschef på flera av De Geers anläggningar.

Jean de Flon - Johan Adlercrona  

Jean de Flon var en betydande affärsman, långivare. samt hade av den Svenska kungen (Karl XI, till uppdrag att stärka och främja handelsförbindelserna mellan Frankrike och Sverige.

När han ståendes med ena foten i Sverige och andra i Versailles, Frankrike sviktande han dock till Frankrikes fördel.

J. de Flon var bland de som startade det kungliga tjärhovskompaniet i Stockholm och inbringade kronan (och även sig själv) ansenliga summor pengar.

Under 1670-talets mitt föll han dock i den Svenska Konungens onåd då han fann de Flon allt för influerad av frankrike och anklagade honom för att inte se till kronans bästa. Han blev därför hemkallad till Sverige. Kungens beslut torde ha varit högst influerat av De La Gardie, som inte såg med blida ögon på det faktum att Jean de Flon åtnjöt den Franska kungens (Roi Soleil Ludvig XIV) gunst och att han genom honom fick ansenliga intäkter.

de Flon väntade nästan tre år med sin hemkomst till Sverige, vi får anta att han visste vad som väntade. Under denna tid skickade han många brev till sina kontakter och vänner i Sverige. Väl tillbaka i Sverige dömde Karl XI att han skulle fråntagas sina gods och ekonomiska tillgångar i Sverige.

Hans fru fick dock behålla en symbolisk summa pengar och juveler. Jean avled strax efter detta och hans fru flyttade till Dublin på Irland och gifte där om sig. Intressant är att trots belönad med en Svensk adelstitel vidhöll han namnet de Flon och kallade sig aldrig "Johan Adlercrona" vilket torde varit hans Svenska namn.

Arvet efter Jean Adelrcrona de Flon är intressant. Vi måste hålla i minnet att han levde stora delar av sitt liv utomlands. Efter hans död flyttar hans fru till Dublin, Irland och gifter där om sig. Efter sig lämnar hon dock barn som titulerar sig "Adlercron". Hon gifte sig högadligt, och naturligt torde då vara att hennes barn tog hennes nya mans namn, men så var inte fallet och möjligtvis är dessa barn snarare Jeans än någon annans.

Jean de Flon/Adlercronas fru utvandrar efter hans död till Dublin, Irland för att där gifta om sig. Idag är det känt att de Flon finns i Sverige, Frankrike, Irland/England, Norge, Australien, Danmark samt Amerika dock i samtliga fall genom senare utvandring.

Efter Sverige  

En känd medlem av de så kallade "Adlercron" som släkten kom att kallas på de engelska öarna är "John Adlercron" som var medlem av familjen Huguenot, vars medlemmar tagit skydd på Irland, i Dublin i slutet av 1600-talet.

Denne John Adlercron var "Lieutenant-General" samt "Colonel" av det "39th Regiment of Foot". Han var dessutom "Commander-in-Chief" i Indien mellan 1756–1760. En titel som han övertog från Robert Clive.

Vad är klart är att Colonel Adlercron dog 1766. Hans fru, som också var i Hugeunot-släkten, var dotter till "Lieutenant-Colonel" John Arabin och överlevde honom tillsammans med hans två söner, som både följde i sin fars militära fotsteg, samt dotter som senare gifte sig med Sir Capel Molyneux.

Se Även  []

Adelsätter

Alfabetisk lista över på Riddarhuset introducerade svenska adelsätter

Kronologisk lista över på Riddarhuset introducerade svenska ätter

Källor  []

http://www.finspong.se/1900/Forening/arskronika/1985/bruk.htm

http://www.herrstrom.com/Genealogi/Evy/Modernet/p52463363.html

http://www.chapters.eiretek.org/books/ball1-6/Ball1/ball1.1.html

De La Gardiska Arkivet

Jean Constant de Flons ättlingar

Bordeaux stadsarkiv

Kungliga arkivet i Versailles

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Adlercrona

Kategorier: Svenska adelsätter | Franska adelsätter

+++++++++++++++++++++++++++++

http://www.yourbeginnings.com/FAMILJEAKTUELLT/individual.php?pid=66...

Gillius Johansson de Flon (6659) Kön: Man

Namn: Gillius Johansson de Flon

Född: 1605

Död: 1669 -- Risinge ‎(E)‎

Alla (Källa: Erland de Flon CD 2007)

Personliga fakta och detaljer

Född 1605

Yrke Brukspatron

Händelser för nära släktingar

Far- eller morföräldrars död efter 1610 (Ålder ungefär 5)

Morfar: Gillis Willemsson de Besche (6635) (Ålder 70) - [Relationer]

Dödsfall för moderns syskon 1629 (Ålder 24) Farbror/morbror: Wilhelm de Besche (6638) (Ålder 56) - [Relationer]

Barnafödelse

1. 1 15 September 1633 (Ålder 28) Son: Jean de Flon Adlercrona (7975) - [Relationer]

Barnafödelse

1. 2 10 Februari 1636 (Ålder 31) Dotter: Mariana de Flon (7977) - [Relationer]

Barnafödelse

1. 3 20 December 1637 (Ålder 32) Son: Gillius de Flon (7974) - [Relationer]

Dödsfall för moderns syskon 1640 (Ålder 35) Farbror/morbror: Jacob de Besche (6637) (Ålder 70) - [Relationer]

Barnafödelse

1. 4 24 September 1640 (Ålder 35) Son: Vilhelm de Flon (10614) - [Relationer]

Barnafödelse

1. 5 25 Oktober 1645 (Ålder 40) Son: Petter de Flon (7976) - [Relationer]

Faderns död 1646 (Ålder 41) Far: Johan Constant de Flon (6658) - [Relationer]

Moderns död 1646 (Ålder 41) Mor: Maria de Besche (6641) - [Relationer]

Dödsfall för moderns syskon 24 Augusti 1648 (Ålder 43) Farbror/morbror: Gillis de Besche (6639) (Ålder 69) - [Relationer]

Dödsfall för moderns syskon 18 Juni 1656 (Ålder 51) Farbror/morbror: Gerhard de Besche (6642) (Ålder 70) - [Relationer]

Dödsfall för moderns syskon 1658 (Ålder 53) Farbror/morbror: Hubert de Besche (6640) (Ålder 76) - [Relationer]

Barnadöd 17 December 1661 (Ålder 56) Dotter: Mariana de Flon (7977) (Ålder 25) - [Relationer]

Födsel av barnbarn

1. 1 19 Oktober 1663 (Ålder 58) sonson: Abraham de Flon (7980) - [Relationer]

Syskons död 1666 (Ålder 61) Syster: Catharina de Flon (10615) - [Relationer]

Födsel av barnbarn

1. 2 15 September 1668 (Ålder 63) sonson: Johan de Flon (7981) - [Relationer]

Död 1669 (Ålder 64) Risinge ‎(E)

Begravd 9 Juni 1669 Risinge ‎(E)‎

Källa: Erland de Flon CD 2007

Senast ändrad 1 September 2007 - 08:31:00

Familj med föräldrar - [Visa familj ‎(6657)‎]

Far

Johan Constant de Flon ‎(6658)‎

Född -- Bourdeaux, Frankrike

Död 1646 -- Norrköpings Sankt Olai ‎(E)

Mor

Maria de Besche ‎(6641)‎

Död 1646 -- Norrköpings Sankt Olai ‎(E)

Gillius Johansson de Flon ‎(6659)‎

Född 1605

Död 1669 (Ålder 64) -- Risinge ‎(E)

Syster

Catharina de Flon ‎(10615)‎

Död 1666

Bror

Constance de Flon ‎(10616)‎

Död 22 Mars 1685 -- Norrköpings Sankt Olai ‎(E)

Familj med Anna Maria Evrard Thierry - [Visa familj ‎(7972)‎]

Gillius Johansson de Flon ‎(6659)‎

Född 1605

Död 1669 (Ålder 64) -- Risinge ‎(E)

Maka

Anna Maria Evrard Thierry ‎(7973)‎

Son

Jean de Flon Adlercrona ‎(7975)‎

Född 15 September 1633 28 -- Lotorp/Lotorps Bruk, Risinge ‎(E)‎

Död 1687 (Ålder 54) -- Stockholm ‎(AB)

Dotter

Mariana de Flon ‎(7977)‎

Född 10 Februari 1636 31 -- Lotorp, Risinge ‎(E)‎

Död 17 December 1661 (Ålder 25)

Son

Gillius de Flon ‎(7974)‎

Född 20 December 1637 32 -- Lotorp/Lotorps Bruk, Risinge ‎(E)‎

Död 26 Mars 1688 (Ålder 50) -- Risinge ‎(E)

Son

Vilhelm de Flon ‎(10614)‎

Född 24 September 1640 35 -- Lotorp, Risinge ‎(E)

Son

Petter de Flon ‎(7976)‎

Född 25 Oktober 1645 40 -- Lotorp, Risinge ‎(E)‎

Död 1695 (Ålder 50) -- Stockholm ‎(AB)

För teknisk support eller släktfrågor kontakta Thomas Ek

Utskriftsvänlig version

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.finspong.se/

Några viktiga årtal för Lotorp

Text från: Andra boken om Lotorp 1364 Esbjörn i Loretorp omnämns som fastevittne.

1365 Jon i Loretorp utses till kyrkvärd.

1635 Gilles de Floon anlägger järnbruket.

1720 Bergsmansmasugnen blåses ned. Manufakturverk anlägges. Rörplåtar tillverkas för Norrköpings gevärsfaktori.

1815 Baron Mattias Ungern-Sternberg, gift med Eva Beata De Geer, säljer Lotorps bruk till sin svåger Gerhard De Geer,Finspång. Tillverkningsstatistiken för de båda bruken samordnas.

1854 Järnbana för hästanspända transporter anlägges Finspång-Lotorp.

1856 Carl Ekman köper Finspångsgodset av grevarna Nils och August Gyldenstolpe. Ekman bygger ut lancashiresmide, anlägger valsverk, manufaktursmedja, martinugnar och stålgjuteri vid Lotorpsbruket.

1865 Den första skolbyggnaden, norra skolan (Åbacka) uppföres.

1874 Järnvägen bygges om för lokdrift.

1876 Det nya järnverket, väster om ån, med 10 dubbelhärdar tas i bruk.

1879 John Fröberg startar tryckeri och postorderfirma.

1893 Lotorpstillverkade yxor uppmärksammas på utställningen i Chicago.

1898 Den stora ånghammarsmedjan tas i bruk.

1915 Lancashiresmedjan och valsverket lägges ned.

1917 Yxvikens sågverk startar.

1919 Ånghammarsmedja och martinugnar lägges ned.

1922 Lotorp får poststation.

1923 Carl Persson startar busstrafik Lotorp-Finspång-Norrköping.

1926 John Fröbergs postorderveksamhet upphör.

1927 Gustaf E. Nilsson startar syfabrik.

1932 Ny skolbyggnad tas i bruk.

1941 Det jättestora kolhuset rivs.

1949 SJ köper busstrafiken.

1962 Järnvägen rivs upp och blir cykelbana.

1970 Yxvikens sågverk brinner ner.

1978 Damlaget i fotboll spelar i allsvenskan.

1979 Bruksvallen invigs.

1984 Syfabriken rivs.

++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.yourbeginnings.com/FAMILJEAKTUELLT/individual.php?pid=66...

Personliga fakta och detaljer Händelser för nära släktingar

Född 1605

Källa: Erland de Flon CD 2007

Yrke Brukspatron

Död 1669 (Ålder 64) Risinge ‎(E)

Begravd 9 Juni 1669 Risinge ‎(E)‎

Källa: Erland de Flon CD 2007

++++++++++++++++++++++++++++++

http://worldconnect.genealogy.rootsweb.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&d...

Name: Gilius de Flon Johansson

Sex: M

Birth: in Belgium

Death: 1669 in Risinge, Östergötlands län Sweden

Occupation: Brukspatron (Proprietor of foundry or forge)

Father: Johan Constant de Flon b: in Bourdeaux, France

Mother: Maria de Besche b: 1575 in Belgium

Marriage 1 Anna Maria Thierry

Children

Johan de Flon Adlercrona b: 1633 in Stockholm

Maria de Flon b: 1636 in Risinge, Östergötlands län
Gilius de Flon b: 20 DEC 1637 in Risinge, Östergötlands län
Petter de Flon
++++++++++++++++++++++++

http://www.yourbeginnings.com/FAMILJEAKTUELLT/individual.php?pid=66...

Hoppa vidare till innehåll Visningsråd Gillius Johansson de Flon (6659) Kön: Man

Namn: Gillius Johansson de Flon

Född: 1605

Död: 1669 -- Risinge ‎(E)‎

Träffar: Antavla Stamtavla (ättlingar) Tidslinje Visa GEDCOM-post Val för personer

Tavlor

Listor

Rapporter

Annan

Personliga fakta och detaljer

Släktingar

Alla

Familj med föräldrar - [Visa familj ‎(6657)‎]

Far

Johan Constant de Flon ‎(6658)‎

Född -- Bourdeaux, Frankrike

Död 1646 -- Norrköpings Sankt Olai ‎(E)

Mor

Maria de Besche ‎(6641)‎

Död 1646 -- Norrköpings Sankt Olai ‎(E)

Gillius Johansson de Flon ‎(6659)‎

Född 1605

Död 1669 (Ålder 64) -- Risinge ‎(E)

Syster

Catharina de Flon ‎(10615)‎

Död 1666

Bror

Constance de Flon ‎(10616)‎

Död 22 Mars 1685 -- Norrköpings Sankt Olai ‎(E)

+++++++++++++++++++++++++

Familj med Anna Maria Evrard Thierry - [Visa familj ‎(7972)‎]

Gillius Johansson de Flon ‎(6659)‎

Född 1605

Död 1669 (Ålder 64) -- Risinge ‎(E)

Maka

Anna Maria Evrard Thierry ‎(7973)‎

Son

Jean de Flon Adlercrona ‎(7975)‎

Född 15 September 1633 28 -- Lotorp/Lotorps Bruk, Risinge ‎(E)‎

Död 1687 (Ålder 54) -- Stockholm ‎(AB)

Dotter

Mariana de Flon ‎(7977)‎

Född 10 Februari 1636 31 -- Lotorp, Risinge ‎(E)‎

Död 17 December 1661 (Ålder 25)

Son

Gillius de Flon ‎(7974)‎

Född 20 December 1637 32 -- Lotorp/Lotorps Bruk, Risinge ‎(E)‎

Död 26 Mars 1688 (Ålder 50) -- Risinge ‎(E)

Son

Vilhelm de Flon ‎(10614)‎

Född 24 September 1640 35 -- Lotorp, Risinge ‎(E)

Son

Petter de Flon ‎(7976)‎

Född 25 Oktober 1645 40 -- Lotorp, Risinge ‎(E)‎

Död 1695 (Ålder 50) -- Stockholm ‎(AB)

För teknisk support eller släktfrågor kontakta Thomas Ek

++++++++++++++++

http://www.herrstrom.com/Genealogi/Evy/Modernet/p7f4c0629.html

Gliius Johansson de Flon

Blev högst 69 år.

Far: Johan Constant (de Flon) (- 1646)

Mor: Maria de Besche

Född: 1600 Risinge (E) 1) Anders Abrahamsson, Hällestad

Död: 1669 Risinge C:2

Vigsel,

Död 1657 - 1697 (GID 238.27.34300 och GID 238.27.34200) är mycket svåröäst

Begravd: 1669-06-09 Risinge (E) 2)

Familj med Anna Maria Thierry

Barn:

Gillius de Flon (1637 - 1688)

Johan de Flon Adlercrona (- 1687)

Petter de Flon (- 1695)

Maria de Flon

Källor

1) 	DiSBYT

2) Släkt och Hävd 1976:3 s 185

<< Startsida

Skapad av MinSläkt 3.2, Programmet tillhör: Thorleif Herrström

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

F I N S P Å N G S H I S T O R I A

OCH GILLIUS JOHANSSON

  http://www.finspong.se/1900/Forening/arskronika/1985/bruk.htm

Ur Lotorps bruks äldsta historia
Det är i november 1638. Inför tingsrätten i Lundby står förre ägaren till Klippestorp, bonden Jöns, anklagad för mordbrand, en anklagelse, som om den visade sig sann, kunde följas av dödsstraff…

"Klagade Gilius Johanson till jöns i Klipztorp, och tillade honom att ha bränt upp hans hammare och hus vid Loretorp, och vittnade Finwed Olufsson, det han hörde Jöns säga för ett år sedan, det var bra gjort att hugga töre och sätta eld på Gilius hus, efter han har gjort mig husvill. Jöns bekände sig ha sagt så och hotat Gilius med dessa ord, "Gilius skall snart bli husvill som jag." Till detta nekade inte Jöns heller, der har varit ett långeligt hat mellan mellan Jöns och Gilius, efter Gilius har drivit Jöns från Klipztorp, och tillägger Gilius att antingen Jöns eller någon av hans tillskyndan har bränt upp gården. Så emedan gärningen är grav därtill har Jöns jätet och hotat Gilius med eld alldeles efter det 13 kapitalet i Högmålabalken. Pålades därför Jöns en tolvmannaed till nästa ting, således 1 det han själv inte har tänt på gården 2 att inte heller sådant var gjort av hans tillskyndan 3 det han inte heller har varit i råd med någon annan eller lejt därtill 4 det han inte heller vet vem som har gjort skadan. Denna edgång skall Jöns fullborda till nästa ting…

Ett halvår senare tas målet upp på nytt och Jöns kan inte fria sig…

"Då tingsfördes Jöns i Klipztorp som näst förlidne år 1638 den 14 november så väl som nu anklagades av Gilius Johanson att ha tänt eld på hans gård Loretorp och avbränt till aska så väl gården som hammarsmedjan och kvarnarna därav har Gilius lidit skada för över 5000 Dr. Och medan Jöns har hotat Gilius med eld och brandhärja, och jätet honom, det han ska bli husvill som han själv, för det Gilius har förmått med överheten så han bekom Klipztorp, det Jöns tillförene har haft, är Jöns pålagt att fria sig med tolvmannaed… Vilke edgång Jöns inte med en man mycket mindre med 12 man kan fria sig, nekade inte Jöns heller, det han har hotat Gilius för ett år sedan, han skall bli husvill för det han hotat driva honom från Klipztorp som vidare 1638 års dombok utvisar… Utan Jöns dömdes efter Högmålabalken 12 och 13 kapitlet. Jöns har inget att böta med eller betala…

Så dramatiskt börjar historien om Lotorps bruk. Dess första tid finns skildrad i en Bergmästarrelation från 1720-talet;

"Lotorps hammar är belägen på Lotorps Skattehemmans ägor uti Finspånga län och Risinge socken 2 ¾ mil ifrån Norrköping utom Bergslaget, bestående av 2ne härdar. Denne hammar har blivit uppbyggd år 1635 av Sal .Gillis Johansson De Flon, efter Contraktet med Skattejordäganrne av den 14 september 1635 som sedermera konfirmerats är den 12 juni 1669, men blev året därefter 1636 av vådeld uppbränd, jämväl åter sedermera, så att hammaren för den orsaken skull ej blev skattlagd, förrän år 1651, vilken De Flon i sin livstid possiderade, men efter hans död, tillträdde dess son Commissarien Sal. Välborne Hr Johan AdlerCrona bruket,som det sedan transporterades på sin broder Sal. Gillius De Flon vars son Hr Johan De Flon sedermera detsamma genom arv och lösen possiderade, sedan egendomen med Kungl. Maj:t allarnådigast dom blev för anspråk befriad, och som denne De Flon blev, efter Bergstingsrätten dom av den 18 januari 1714, som höglovligt Kongl Bergs-Collegium den 18 mars 1715 confirmerade, erkänd till en ansenlig summa att betala för undfånget förslag till framlidne Råd- och Handelmannen i Norrköping Sal. Clas Johansson stärbhus intressenter, och som de efter föregången laga värdering erhöll högvälborne Hr landshövdingen Baron Leijonhielms ordres av den 28 maj 1717 om immission uti Lotorps bruk, nödgades Factoren Hr Mårten Reeff, som hade jämval ansenligt att fordra för gjort förslag, och efter det med Hr De Flon upprättade FörslagsContrakt, som uti Kongs. BergsCollegii Protokoll den 27 juni 1712 intecknat är, icke allenast den 16 februari 1718 betala det Hr De Flon för undfångit lån var efter obligation av den 19 september 1706 skyldig till Risinge kyrka, utan ok den 24 februari 1718 förnöja Sal. Clas Johanssons stärbhus´ intresenter för deras fordran, jämväl betala alla resterande Crono utskylder ifrån 1706 till och med 1719, så att dess fordran inalles sig besteg till 30000 daler 29 öre kopparmynt, varför uppdrog och transporterade Hr De Flon till Hr Factoren Reeff icke allenast Lotorps Bruk. Med skattehemmanet Grostorp och 1/6 uti Lotorps Skattehemman, utan ok skogsparken på Flasbjörke ägor med vad mera som föreningsskriften av den 16 januari 1720 innehåller, så att Hr Factoren Reeff nu är fullkomlig ägare av hammaren...

Vem var då Gillius Johansson De Flon som satsade all sin kraft på att anlägga ett nytt bruk så nära Finspång i en vattenled, där redan Börsjö bruk fanns? Mäster Gillis bodde på Grostorp och nämns möjligen i ett kontrakt över anställda hos Louis De Geer som Gillis Constant med yrkestiteln "formeur" (formare). Hans far Johan Constant, som kom från Bourdeaux, gifte sig i Liéges, De Besches och De Geers hemstad, med Maria De Besche, en syster till den Wellam De Besche som tillsammans med Louis De Geer lade grunden till 1600-talets industriella expansion i Östergötland. Mäster Gillis hade två syskon. Systern Katarina gifte sig med en till Sverige inflyttad fransk officer, här adlad Granatenfeldt, som blev kommendant på Johannisborgs slott i Norrköping, där brodern Constans Constant De Flon, som släkten började kalla sig, blev affärsdrivande borgare.

Modern Maria De Besche blev tidigt änka och gifte då om sig med blivande brännmästaren, senare bryggmästaren vid Holmens bruk, Jan Moyael. Deras dotter, mäster Gillis halvsyster, gifte sig med en till invandrad fransman, adlad Hägerstierna, blivande finansman med anknytning till De Geer. Till detta kommer att mäster Gillis kusin Carl De Besche inte bara var delägare i utan även platschef för de De Geerska anläggningarna i våra bygder.

Mäster Gillis De Flon var alltså genom sitt släktskap och eget arbete nära knuten till järnhanteringen i och omkring Finspång. Det är därför naturligt för honom att ta kontakt med bönderna i Lotorps by och av dem arrendera strömmen nedanför byn. I strömmen mellan Ormlången och Gron fanns sedan länge vid de övre fallen både sågkvarn och mjölkvarn och i arrendekontraktet sägs att böndernas kvarnanläggningar inte skall få lida någon skada genom de vattenregleringar som fodras för en hammare.

Byggnationerna kommer igång 1635 och snart dunkar hammaren fram de första stängerna, men som framgår av Bergmästerrelationen och tingsprotokollen avbröts verksamheten dramatiskt genom vådeld 1636 och genom mordbrand 1638. Gillis De Flon gav emellertid inte upp utan börjar omedelbart återuppbyggnaden och på en karta från 1650 kan vi se att hammaren på nytt står där.

Det var givetvis med våra mått en blygsam anläggning. I ett tidigt Bergstingsprotokoll från 11 juli 1660 nämns:

För Lotorps hammare är Arfwid Andersson mästare

Mons Olofsson och Anders Olofson drängar. 

I samma protokoll avbildas också troligen Lotorps bruks äldsta järnstämpel.

I den tidigare citerade Bergmästarrelationen ges också upplysningar om de villkor ägarna till bruket hade att följa:

"...År 1690 den 9 december har Kongl. BergsCollegium till underdånigst följe av Kongl. M:ts allernådigast befallning av den 18 maj 1689 i anledning av den uti Bergslagen hållne Commission utfärdat dess nådigaste Resolution om Lotorps Bruks bestående med de villkor 1mo att till dess drivande inga kol köpes ur Bergslagen utan i Risinge, Regna och Skedevi socknar, dels bör uti kolköpandet Finspångs CronoBruk alltid hava preferensen 2do böra ej någre lägenheter av hemman, skog och mark som nu för tiden med kol och andre nödvändigheter denna hammar underhjälpa på något sätt och under vad namn det vara kan, därifrån skiljas, utan att framgent inseparable därunder förbliva. 3tio skall ok ägaren alldeles vara förbudit, antingen att taga annans tackjärn och utsmida det med sine eller köpekol, eller och tillåta någon att föra tackjärn till hammaren och det utsmida, efter bäggedera är och bör skattas för halvsmide och detta allt vid den plikt högbemälte Resolution innehåller.

Detta hammarverk har en tämmelig god vattudrift, som kommer utur sjön Afweren i Närke, och driver verket med underfall, havandes Kongl. BergsCollegium igenom brev av den 6 mars 1691 förklarat, att Börgöls hammar intet får predujicera detta bruk med vattudämning. Kolen som reqvireras årligen till denna hammars drivande av 750 läster med byggningskolen inberäknades, köpes ifrån de socknar som ovanförmält är, jämväl från skattehemmanet Lotorp, varest åboerne förmedelst Contractterne av den 14 sebtember 1636 och den 12 juni 1669 obligierade är, att av den där befintliga skogen leverera kol och dyligt mera som behöves till Lotorps Bruk, jämväl erhålles från de under Lotorps bruk köpte skattehemmanen efter fastebreven näml Asketorp den 10 juni 1642 och Grostorp den 11 Oktober 1654, till vilka skattehemman Lotorp, Asketorp och Grosvad är stor vidbegripligen skog, som intygades vid den undersökning som hölls efter Kungl. Maj:ts allernådigaste befallning av den 27 februari 1717, samma år i april, varandes ej ringa att reflektera uppå den skogsmark som den 6 januari 1671 är vorden köpter av skattejordäganderne i Flasbjörke på vilken skogspark för detta är klander gjort, som skulle det vara allmänning, men är sedermera efter Kungl. Göta Hovrätts ordres av den 20 maj 1707, igenom Risinge Tingsrätt den 16 september avsagde syningsdom befunne ligga på Flasbjörke skatteägor och inom dess rå och rör, dessutom är vid Bergs- och hammartinget den 10 juli 1706, efter Kungl. Bergsordningen av år 1649 vorden efterlåtit till Lotorps bruk uppkola det myckna väderfälle och skatändar som ligga efter kullhugget sågtimmer på skattehemmanet Tjuttorps ägor.

Tackjärnet, som icke tillverkas vid egen masugn, köpes ifrån Vånga och Nora Bergslager. Varandes hammaren taxerad till 350 skp årligt smide. Vattudräkten kommer ifrån sjön Stora Ormlången."

Att så många nya hammare anläggs utanför de egentliga bergslagarna under 1600-talet beror framförallt på att skogen kring de gamla anläggningarna var i det närmaste helt slut. Det gick ju åt enorma mängder skog både vid tillmakningen i gruvanorna och som kolved. Kronan ingrep då och förklarade för bergsmännen att de skulle ägna sig åt att bryta malm och åt att förädla malm till tackjärn men sluta med att anlägga hammare. Den fortsatta förädlingen till stångjärn och färdiga produkter vid hammarsmedjor och manufakturverk skulle flyttas ut till områden utanför bergslagerna, där skog för kolning fortfarande fanns.

De nya bruken fick trots fick trots det redan från början många problem att brottas med. Det var problem med råvaror, transporter, kolanskaffning, vattentillgång, kapital etc och det gäller även Lotorps Bruk.

Men ändå...snart frustade långa rader av hästar på väg med kolryssar genom skogarna runt bruket - Asketorp hörde till De Flons ägor - mot det nybyggda kolhuset som ännu inte fått de enorma dimensionerna det skulle få under 1800-talet då det rymde 8000 läster eller 16000 m3 eller 256000 skottkärror!

Men visst imponerade de nya byggnaderna på rimfrostskäggiga körkarlar som kanske under färden hejdats av argsinta representanter för Finspång. Bruksägarna på Lotorp hade nämligen hela 1600-talet igenom tvister med De Geerarna på Finspång om det eftersökta kolet och i Finspång kunde man hela tiden åberopa kungliga brev om att inget fick "präjudicera" Finspång.

Tvisterna för De Flon rörde även vattentillgången. I början var det ägarna till Börsjö som klagade på att De Flon genom vattenreglering hindrade verksamheten för dem men snart är det Lotorps tur att klaga. År 1684 anlades Börgöls bruk, med De Geer på Finspång som delägare. Nästan omedelbart kommer klagomål från De Flon till dåvarande bergmästare Knut Dreffling "angående updämning wid Hammaren i Börgöl som skulle prädjudicera Lohrtorps Bruk". Nya tvister och klagomål i vattenfrågan skulle följa så länge bruken existerade.

Eftersom det var svårt med transporter i ett i det närmaste väglöst område, där det egentligen bara var vintervägarna över kärr och sjöar som fungerade, är det inte underligt att man runt de nya bruken intensivt sökte efter järnmalm för att slippa transporter av tackjärn. För Lotorps del kom intresset att främst riktas mot Flasbjörke gruva. Det är inte helt klart när gruvan där började bearbetas men i protokoll från Bergsting 1660 sägs:

Efterskrevne hava varit från första begynnelsen uti samma gruvarbete som är:

- Gilius och Olof Larsson i Lortorp

- Mårten i Rimshult och Börje i Mottorp

- Per Andersson i Flasbjörke, Bengt i Ramstorp

- Anders i Ramnstorp

- Nils och Lars i Hälla

- Erik i Kolvetorp och Per i Hårtorp

- Lars och Anders i Asketorp

- Gisle och Börje i Kottorp - Holsten i Bleckstorp och Olof i Botten

- Sven och Jöns I Flasbjörke

- Tohr och Nils i Näfstorp

- Per och Sven i Mark

- Olof och Jon i Börgöl

- Nils och Lars i Björke

- Jon i Gollbo och Olof i Björke

- Per Jonsson i Humletorp och i Grostorp

Av det här protokollet framgår att en Gillius i Lotorp var med bland de första som hade andelar i gruvan. Det måste anses rimligt att antaga att det här är en fråga om vår mäster Gillius De Flon.

Vid gruvan inträffade nu 1661 en svår olycka varvid två kanske tre personer omkom. Arbetet låg en tid nere men togs åter upp nu med följande intressenter:

Risinge socken:

- Länsman Gudmun Larsson Viberga

- Wibjörn Arfvastesson Viberga

- Olof Larsson Viberga

- Anders Andresson i Ramstorp

- Bengt Svensson i Ramstorp

- Anders i Lortorp Regna socken:

- Pehr Monsson i Giedde

- Mons Mortensson i Ingesgiöhl

- Mons Olofsson i Ingesgiöhl

- Olof Gottskalksson i Ingesgiöhl

- Arfvid Pålsson i Simonstorp

(Att observera är att den kände, kanske ökände, länsman Gudmund Larsson finns bland de uppräknade).

Snart behövdes mer kapital och arbetskraft, bl a för ett nytt uppfordringsverk, en s k järnlina, och nu vidgas på ett intressant sätt kretsen av personer som köper andelar i gruvan, alla givetvis i förhoppning om snabba vinster.

- Måns Mårtensson och Guskalk i Ingesgärde

- Olof i Näfstorp, Sven i Viberga

- Jon och änkan i Ölstad

- Lars Larsson i Ölstad, Anders i Ysunda

- Gudmund, Håkan och Mattis i Ingelstad

- Måns Svensson, Hans Eriksson i Hult

- Anders Jonsson och Sven Månsson i Hult

- Sylvester i Skirnäs, Olof i Torp

- Sven, Håkan i Tvartorp

- Börje i Hult, Hans i Lämnäs

- Jon och Bengt i Lämmetorp

- Håkan och Per i Bondesäter

- Hans och Simon i Vistinge

- Hans i Melby och Hans i Gammalstorp

- Nils Olovsson och Sven Torstensson i Olstorp - Sven Nilsson i Backa, Per i Gedde

- Pål i Stenstorp, Nils i Skäftesfall

- Anders och Nils i Ölstad

- Nils, Tyres och Måns i Össby

- Bengt Persson och Bengt i Översta Ingelstad

- Anders Persson i Hult, Lars i Ekedalen

- Lars Persson i Ölstad, Hans i Näs

- Jöns i Tjuttorp, Sven i Övertorp

- Jöns och Måns i Bottorp

- Mattis och Bengt i Hjelmstorp

- Jon i Rist och Anders i Vistinge

- Måns Nilsson och Per Månsson i Vistinge

- Håkon och Olof i Melby

- Anders och Bengt i Olstorp

- Jon, Hans, Håkan i Ramstorp

Förädlingen av den malm som bröts skedde till en del vid en liten hytta vid Flasbjörke, något kanske vid Brestorps hytta nära Ramstorp, men som det står i protokollet med förteckningen över intressenterna:

"Ok de nyantagne villia byggia Masugnarne, näml. een vidh Lortorp och een vidh Vistinge - och är godhe strömmar, är väl belägne medh skogh."

Hur det blev med masugnen vid Vistinge eller Lämnäs är ej helt klart, men vid Lotorp kom masugnen att anläggas vid nedre fallet på östra sidan av ån och där vara i bruk till 1708 då den flyttades till motsatt sida av strömmen. Den revs och ersattes av ett manufakturverk 1720.

De Geer i Finspång kunde givetvis inte stillasittande se den här utvecklingen med gruvdrift i Flasbjörke och tackjärnsframställning i Lotorp. Ganska snart började hans utsända att köpa upp gruvandelar och malmlotter från enskilda bergsmän vid gruvan. Det var ju nämligen så vid gruvbrytningen att man arbetade gemensamt men sedan delade på resultatet - allt i proportion till arbetsinsats. Det är strax dags för en urladdning och den kommer 1682 då De Flons män från Lotorp möter De Geers från Finspång på gruvbacken vid Flasbjörke.

Det kan väl aldrig klarläggas vad som hände där i gryningen den 21 mars 1682 men av rättegångsprotokollen framgår att det var länge uppdämda motsättningar som kom i dagen. De Geer hade som nämnts upptäckt de fördelar De Flon hade av att få huvuddelen av malmen från Flasbjörke till Lotorp och successivt börjat köpa upp gruvandelar något son givetvis också De Flon obseverat. När därför inspector Daniel Matton med sina män kom upp till Flasbjörke för att hämta några malmlotter möttes han av en ursinnig De Flon, som skrek åt honom, att om han och hans män inte packade sig därifrån omedelbart skulle han personligen slå ner honom. Att det var allvar förstod Matton som i protokollet omtalar att De Flon och hans folk var utrustade med bössor, värjor och påkar. När nu han och hans folk ville dra sig tillbaka hade De Flons barns informator rusat fram till honom med dragen värja och bett honom slåss, om han nu var "en ärlig karl".

Vad svarade nu De Flon på de här anklagelserna? Jo, han menade inför rätten att Matton och hans män försökt att i smyg snika sig in vid gruvan, där de inget hade att göra, eftersom den alltid drivits av bergsmän knutna till Lotorp. Vad gällde anklagelserna om våld säger De Flon att han visserligen bett Matton ge sig iväg, men det hade han haft sin fulla rätt att göra eftersom ingen från Finspång hade "något där att göra". Om hans män haft bössor med sig var det för att de kanske skulle kunna skjuta någon fågel utefter vägen och hans barns lärare gällde så var denne student och hade rätt att bära värja-för övrigt och märks att ilskan sitter i, var han beredd att möta Matton var denne ville. De Flon sade sig inte vara "för honom rädder".

Matton hänvisar nu till de nya hotelserna inför sittande rätt och lämnar dessutom till rätten en attest där händelsen skildras och där flera vittnen namnges. Rättens ordförande frågar om några av vittnena finns där men försiktigtvis nog har de säkert förstått att här kunde de komma i kläm mellan de högre herrar och därför hållit sig borta från begstinget. Det fanns bara en av de antecknade vittnena där och det var bonden Sven Andersson i Björke. Denne redogör nu utomordentligt försiktigt för vad han vet. Han har hört att Finspång ville köpa malm och eftersom han hade "litet malm" tänkte han sig en affär. När han kom på morgonen, hade han träffat Matton och hört De Flon be Matton ge sig iväg, men eljest hade han inget hört eller sett!

Rätten kommer den här gången inte längre men bergmästaren slår fast i den viktiga frågan om rätten till Flasbjörkemalmen att om De Flon och bergsmännen inte skötte gruvan skulle De Geer omedelbart få ta över och dessutom skulle De Flon inte hota den som kom till gruvan i fullt lagliga ärenden.

Även om De Flon och hans folk lovar att inte ge Finspångsfolket stryk, om de visade sig på gruvbacken vid Flasbjörke, skulle tvisterna om malm fortsätta så länge masugnen vid Lotorp fanns.

År 1682 var ändå motsättningarna inte större än att De Flon och Matton vid samma ting fann varandra i ett gemensamt försök att stoppa anläggningarna vid Hävla. Men här kämpade de förgäves mot en alltför stark motståndare. Landshövding Jakob Fleming hade kungen på sin sida.

Efter en 50-årig uppbyggnadsperiod fanns alltså vid Lotorp i slutet av 1600-talet både hammare och masugn och kanske planer på att liksom vid Börsjö starta manufaktursmide. De planerna skulle inte realiseras förrän 1719.

Här var liv och rörelse. Föga hade väl de båda skattebönderna Anders och Olof i Loretorps by anat att så mycket skulle förändras, när de arrenderade ut strömmen till Mäster Gillis. Nu vid sekelskiftet 1700 har man uppe i Lotorps by vant sig vid dånet från stångjärnshammaren, vant sig vid att se sotiga smeder bära stänger till järnboden, vant sig vid att se gnistor från masugnen mot natthimlen, men ändå…kanske fanns en motsättning mellan järnets män som bodde på östra sidan av strömmen och bönderna på den västra?

Hur många var det då som arbetade vid bruket?

Följande tabell visar antalet anställda vid hammarsmedjan under 1690-talet och anger vart de flyttade och varifrån de kom.

Klicka här för att se tabellen...

Järntillverkningen sköttes alltså av 4-5 arbetare varav en var mästare. Det här är dock endast en del av sanningen. Många människor i bygden fick direkt och indirekt sin försörjning genom bruket. Kolning och kolkörning tog mycket folk i anspråk och livsmedel skulle fram till bruksmagasinet. Det färdiga järnet skulle transporteras till järnvägen i Norrköping och malm skulle fram till masugnen, tackjärn, när sådant inte i tillräcklig mängd kunde framställas vid bruket, skulle hämtas ända från Örebro under spännande färder från vilka körkarlarna kom åter inte bara med nya varor utan även med nya idéer som sakta spreds i bygden.

Vid själva sekelskiftet 1700 anger hammartingsprotokollet följande anställda vid bruket:

Hammarsmedsmästare: Olof Andersson

Mästersvenner: Mattis Holstensson, Per Månsson, Anders Börjesson

Lärodräng: Anders Olofsson

Byggmästare: Erich Erichsson nyss antagen

Bute: Olof Börjesson nyss antagen

Kolare: Anders Olofsson, Måns Börjesson nyss antagen

Huggekarlar: Gabriel Gabrielsson nyss antagen, Anders Smålänning, Erik Jonsson

Hammarsmedsmästaren Olof Andersson skall snart rymma från skulder och tvister med bruksägare Johan De Flon och sedan återkomma inte längre som högt ansedd mästare utan tvingas kämpa vidare som enkel körkarl, bute.

Men även släkten De Flons tid var ute. Som så många andra hammarpatroner kom ägarna till Lotorp i händerna på sina förlagsmän, i deras fall borgare i Norrköping, och som framgår av den tidigare återgivna bergmästarrelationen slutar den första perioden av Lotorps historia, den De Flonska, med att Norrköpings borgaren Faktor Mårten Reeff blir ensam "fullkomlig ägare av hammaren". Johan De Flons skulder var då 30000 daler kopparmynt!

Det är ändå de här första hammarpatronerna De Flon som tillsammans med skickliga smeder gör Lotorps bruk känt för att tillverka ett gott järn. Det omdömet skulle komma att stå sig genom århundradena.

När Lotorps tid som järnbruk var slut, 1919, och brukets kvarvarande byggnader en dag inspekterades av representanter för Jernkontoret är det alltså ingen tillfällighet att en av de gamla smederna, litet låghalt men med en Lotorpssmeds obändighet, trängde sig in bland de höga herrarna, sträckte sig upp på sitt längsta ben och sa: "Dä ska jag säga er, Ni får aldrig den tåga i järnet mer!"

Aron Oskarsson

_ _ _

Källor och Litteratur:

Bl a

Ur Södra Bergmästararkivet (VLA)

Ur Bergskollegii arkiv (RA)

Bergsten: Östergötlands Bergslag Lund 1946

Broocman: Beskrifning öfwer...Norrk. 1760

Helmfrid: Norrköpings Historia. Tiden 1565-1658

Öjring: När Lotorps bruk brann. Förr eller senare nr 1/82

Uppgiftslämnare:

Viggo Jacobsson, Christer Öjring, Delt. i TBV:s kurs om järnhantering.

Lotorp, Risinge socken, enl. De Rogiers karta 1650.

Anläggningarna i Lotorp år 1698.

Två Lotorpssmeder

Klicka här för att se större bilder

---

Gillius Johansson de Flon

Kön: Man

Namn: Gillius Johansson de Flon

Född: 1605

Död: 1669 -- Risinge ‎(E)‎

Yrke Brukspatron

´++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

OBS!

Läs utdrag ur Finspångs historia där Gillius Johansson (namnet de Flon nämns ej)

har en central roll.....................// se längre ned....

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.finspong.se/

Några viktiga årtal för Lotorp

Text från: Andra boken om Lotorp 1364 Esbjörn i Loretorp omnämns som fastevittne.

1365 Jon i Loretorp utses till kyrkvärd.

1635 Gilles de Floon anlägger järnbruket.

1720 Bergsmansmasugnen blåses ned. Manufakturverk anlägges. Rörplåtar tillverkas för Norrköpings gevärsfaktori.

1815 Baron Mattias Ungern-Sternberg, gift med Eva Beata De Geer, säljer Lotorps bruk till sin svåger Gerhard De Geer,Finspång. Tillverkningsstatistiken för de båda bruken samordnas.

1854 Järnbana för hästanspända transporter anlägges Finspång-Lotorp.

1856 Carl Ekman köper Finspångsgodset av grevarna Nils och August Gyldenstolpe. Ekman bygger ut lancashiresmide, anlägger valsverk, manufaktursmedja, martinugnar och stålgjuteri vid Lotorpsbruket.

1865 Den första skolbyggnaden, norra skolan (Åbacka) uppföres.

1874 Järnvägen bygges om för lokdrift.

1876 Det nya järnverket, väster om ån, med 10 dubbelhärdar tas i bruk.

1879 John Fröberg startar tryckeri och postorderfirma.

1893 Lotorpstillverkade yxor uppmärksammas på utställningen i Chicago.

1898 Den stora ånghammarsmedjan tas i bruk.

1915 Lancashiresmedjan och valsverket lägges ned.

1917 Yxvikens sågverk startar.

1919 Ånghammarsmedja och martinugnar lägges ned.

1922 Lotorp får poststation.

1923 Carl Persson startar busstrafik Lotorp-Finspång-Norrköping.

1926 John Fröbergs postorderveksamhet upphör.

1927 Gustaf E. Nilsson startar syfabrik.

1932 Ny skolbyggnad tas i bruk.

1941 Det jättestora kolhuset rivs.

1949 SJ köper busstrafiken.

1962 Järnvägen rivs upp och blir cykelbana.

1970 Yxvikens sågverk brinner ner.

1978 Damlaget i fotboll spelar i allsvenskan.

1979 Bruksvallen invigs.

1984 Syfabriken rivs.

---

Jeans (sv. Johan) son Gilius Constant (Johansson) de Flon var gift med Anna Maria (Thierry?) död 1678 Stockholm. Gilius uppförde 1635 Lotorps stångjärnshammare i Finspång Östergötlands län. Gilius de Flon avlade 1637-02-18 formell borgared i Norrköping och var under följande år den största skattebetalaren med en årstribut av två skp järn.

---

Kanongjutare, formare.

---

[http://roglo.eu/roglo?lang=ru;m=N;v=de+flon]