Gunnar Nilsson Gylta, till Påtorp

• Son of Nils Gylta

SDHK No: 14620

• Dating: 1396 July 25

Gunnar Gylta admits to having received Ingeborg's, Peter Prika's widow's estate in Halland, for "at the skula thes wtermer i heign ok frethe bliuæ" and not for a mortgage or money.

Gylta, Relatives, by The Swedish Biographical Dictionary

Gylta, related, descended from Gunnar G (d latest 1429). He and his brother Jösse G inherited in 1416 in Kinds hd (Älvsb) after his brothers Björn G (lived 1412) and Magnus G (lived 1412). The information that their father's name was Nils rests on a letter, which was shown to be forged (Liedgren 1964, p. 175 f). The inheritance included Gälared in Hillared (Älvsb), where Gunnar G is said to have lived (Wildte 1933). Through his marriage, however, he came into possession of the manor Påtorp in Fristad (Älvsb), which was the family's main manor throughout its recent history. His only son Bengt G (born around 1400 according to Processus... Canonizacionis b Katerine; cf. Engström, p. 10; still lived in 1480) to Påtorp became a lawyer in Västergötland around 1439, apparently as a result of his marriage to a dtrdtr who died in 1434. Västgötalagmannen Gustav Magnusson (Three roses by Horshaga). G was one of the four secular Swedish delegates in the negotiations with the Norwegians in Lödöse in 1441 and became national councilor between 1442 (Löfqvist) and 1446 (Almquist 1955). In 1453, he, his sister's husband, the knight Mårten Svan, and his wife's uncle Bishop Gustav Bsson (vol. 3) in Skara were convicted of life and estate, for praising him during King Kristian's attack on Västergötland in 1452 and seeking to incite the inhabitants of western Värmland against King Charles. Although Kristian became Swedish king in 1457, G never regained either the position of lawman or councilor. He is rarely mentioned after 1453 in the preserved source material. At least from 1475 he lived in Vadstena. o his wife's uncle bishop Bengt Gustavsson (vol. 3) in Skara from life and estate, because they paid tribute to him during King Kristian's attack on Västergötland in 1452 and sought to incite the inhabitants of western Värmland against King Karl. Although Kristian became Swedish king in 1457, G never regained either the position of lawman or councilor. He is rarely mentioned after 1453 in the preserved source material. At least from 1475 he lived in Vadstena. o his wife's uncle bishop Bengt Gustavsson (vol. 3) in Skara from life and estate, because they paid tribute to him during King Kristian's attack on Västergötland in 1452 and sought to incite the inhabitants of western Värmland against King Karl. Although Kristian became Swedish king in 1457, G never regained either the position of lawman or councilor. He is rarely mentioned after 1453 in the preserved source material. At least from 1475 he lived in Vadstena.

The only surviving son among Bengt G's twenty children, Peder Bengtsson (d 1527) to Påtorp, is only on a few occasions called Peder G. He appears as district chief in Skåning (Skar) 1490-99 and in 1514 became a priest in Vadstena monastery. His only son Bengt G (d troll 1520) to Påtorp, was at least from 1510 in the service of the head of state Svante Nilsson and appears as councilor possibly as early as 1515 but probably from 1517. Last year he was like his wife's uncle, bishop Mats Gregersson (Lillie af Greger Matsson's family), one of the four Swedish delegates at the meeting in Halmstad with the Danes. After Erik Trolle's imprisonment, G had to take over his office as a lawyer in Närke no later than 1519, which law saga he had to exchange for Tiohärad probably in 1520. Since Sten Sture died, he was among the councilors who in Uppsala recognized Christian II as King of Sweden on March 6, 1520. According to Huitfeldt, G was executed in Sthlm's massacre, but he is not mentioned in Olaus Petri's list of those executed there. That he was beheaded is also stated in Bishop Hans Brask's family book, but it is not mentioned there, when the execution took place.

Sons of him were the lawyer Bengt G (see below) and Jöran G (d 1561 according to HH 33, p. 110) to Höverö in Grolanda (Skar). The latter was sent in 1537 by his cousin and guardian (VFT II: 1, p. 25; GIR 1533, p. 189) Marshal Lars Siggesson (Sparre af Rossvik) together with his son Knut to Wittenberg for studies. In 1542, G wrote to Gustav I's chief of staff, Clemet Hansson, asking him to obtain a scholarship from the king. He was then in Lübeck, but the documents about a student performance testify that he was in Wittenberg again in 1544, now together with, among others, Jöran Gera (p. 77), Nils Gyllenstierna and Olaus Petris' son Reginald (Hult). There G 1548-50 prepared an edited German translation of Olaus Petris sv krönika (concept and several reindeer writings in KB), o he also wrote a Relation built on Olaus Petri's work about the damage Sweden has endured by foreign rulers o suffered gardens (Str hist handl, vol 1 a, RA). During his stay abroad, "some inappropriate words" about him about King Gustav came to his knowledge, which made it difficult for him to return to his homeland. In 1550, however, the king issued a charter for G, and in the autumn of 1552 his brother Bengt and five other nobles went on bail so that he would not harm the king, his children or the kingdom, if he were allowed to return home (Str hist handl, vol 1, RA). In any case 1554 (Almquist 1952) he seems to have returned to Sweden. In the autumn of 1552, Brother Bengt and five other nobles went on bail so that he would not harm the king, his children or the kingdom, if he were allowed to return home (Str hist handl, vol 1, RA). In any case 1554 (Almquist 1952) he seems to have returned to Sweden. In the autumn of 1552, Brother Bengt and five other nobles went on bail so that he would not harm the king, his children or the kingdom, if he were allowed to return home (Str hist handl, vol 1, RA). In any case 1554 (Almquist 1952) he seems to have returned to Sweden.

From 1556 until his death, however, G again stayed at least mostly abroad, mainly in Lübeck but also in Denmark, now as Gustav's political agent. Several letters in the National Registry testify to the King's use of his reports. In the autumn of 1559, however, G aroused Duke Erik's displeasure by saying in a letter to the bishop of Osnabrück Johan of Hoya that he was critical of Erik's English courtship, of Peder Svart's response to the Danish rhyming chronicle and of the low level of Swedish education. G's signatures in books both in Swedish and in German libraries testify that he owned a significant number of historical and theological works. He states in the letter to Johan of Hoya that he had previously procured the dukes Erik and Johan each his copy of Philippe de Commine's work on the battle between Louis XI of France and Charles the Bold of Burgundy. However, the astrological nativity book self-supplemented by Erik (Rålamb kvarto vol 91 in KB) attributed to G is mainly written by his fellow student Benedictus Olai (vol. 3). By the Danish humanist Erasmus Laetus, G 1573 is praised for his talent, learning and historical knowledge, and he also emphasizes his critical attitude towards Johannes Magnus' hatred of Danes (Nelson).

Bengt and Jöran G's sister Karin Bengtsdtr (d troll 1593) was Vadstena monastery's second last abbess 1553-63 and 1565-92. The G family died out on the male side in 1580 with a son of Bengt G o on the female side in the middle of the 17th century with one of his six daughters.

Links

• http://sv.wikipedia.org/wiki/Gylta_(släkt)

Gunnar Nilsson Gylta, till Påtorp

SDHK No: 14620

• Dating: 1396 July 25

Gunnar Gylta admits to having received Ingeborg's, Peter Prika's widow's estate in Halland, for "at the skula thes wtermer i heign ok frethe bliuæ" and not for a mortgage or money.

Links

• http://sv.wikipedia.org/wiki/Gylta_(släkt)

  ---

  
  

Gunnar Gylta till Gälared i Hillared, Älvsborgs Län genom arv Påtorp i Fristad, Älvsborgs Län
död senast 1429

Gylta, frälsesläkt, vars tidigast kända medlemmar är fyra bröder som omnämns med tillnamnet Gylta redan vid 1400-talets början. Bröderna Gunnar Gylta (död senast 1429) och Jösse Gylta genomförde 1416 ett arvsskifte i Kinds härad (Älvsborgs län) efter sina bröder Björn Gylta och Magnus Gylta (vilka båda levde till åtminstone 1412).

---

Omnämnd 1416 och 1420

---

Noteringar

Den västgötske väpnaren Gunnar Gylta (bel. 1391-1422) hade, som visats av J.E. Almquist, tre barn, sonen Bengt Gylt och två döttrar, Ingeborg, som var gift med ridaren Mårten Svan, och Märta, som var gift med den halländske väpnaren Bengt Turesson (sparre över blad) och svärmor till Knut Arvidsson (sparre över stjärna) och därigenom farmors mor till bl.a. Olof Arvidsson (Stenbock) Den äldsta kända Gyltagenealogien, i biskop Hans Brasks släktbok från 1510-talet, innehåller i detta avseende helt korrekta uppgifter
Källa:Personhistorisk tidskrift 1979 av Stig Östenson

Gunnar gifte sig med Marta Olofsdotter Oxhuvud. (Marta Olofsdotter Oxhuvud dog före 1420.)

Gunnar Nilsson Gylta, till Påtorp

SDHK No: 14620

• Dating: 1396 July 25

Gunnar Gylta admits to having received Ingeborg's, Peter Prika's widow's estate in Halland, for "at the skula thes wtermer i heign ok frethe bliuæ" and not for a mortgage or money.

Links

• http://sv.wikipedia.org/wiki/Gylta_(släkt)

  ---

  
  

Gunnar Gylta till Gälared i Hillared, Älvsborgs Län genom arv Påtorp i Fristad, Älvsborgs Län
död senast 1429

Gylta, frälsesläkt, vars tidigast kända medlemmar är fyra bröder som omnämns med tillnamnet Gylta redan vid 1400-talets början. Bröderna Gunnar Gylta (död senast 1429) och Jösse Gylta genomförde 1416 ett arvsskifte i Kinds härad (Älvsborgs län) efter sina bröder Björn Gylta och Magnus Gylta (vilka båda levde till åtminstone 1412).

---

Omnämnd 1416 och 1420

---

Noteringar

Den västgötske väpnaren Gunnar Gylta (bel. 1391-1422) hade, som visats av J.E. Almquist, tre barn, sonen Bengt Gylt och två döttrar, Ingeborg, som var gift med ridaren Mårten Svan, och Märta, som var gift med den halländske väpnaren Bengt Turesson (sparre över blad) och svärmor till Knut Arvidsson (sparre över stjärna) och därigenom farmors mor till bl.a. Olof Arvidsson (Stenbock) Den äldsta kända Gyltagenealogien, i biskop Hans Brasks släktbok från 1510-talet, innehåller i detta avseende helt korrekta uppgifter
Källa:Personhistorisk tidskrift 1979 av Stig Östenson

Gunnar gifte sig med Marta Olofsdotter Oxhuvud. (Marta Olofsdotter Oxhuvud dog före 1420.)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gylta_(släkt)

---

Gunnar Gylta till Gälared i Hillared, Älvsborgs Län genom arv Påtorp i Fristad, Älvsborgs Län död senast 1429

Gylta, frälsesläkt, vars tidigast kända medlemmar är fyra bröder som omnämns med tillnamnet Gylta redan vid 1400-talets början. Bröderna Gunnar Gylta (död senast 1429) och Jösse Gylta genomförde 1416 ett arvsskifte i Kinds härad (Älvsborgs län) efter sina bröder Björn Gylta och Magnus Gylta (vilka båda levde till åtminstone 1412).

---

Omnämnd 1416 och 1420.

Förnamn Gunnar Gunnar Gylta Gunnar Gylta till Påltorp ? Efternamn Nilsson Gylta till Påtorp Nilsson Gylta Gylta Födelsedatum 1354 1356 ca 1354 ca 1354 Dödsdatum ca 1430 1422 1429 Dödsort Fristad, Älvsborgs län, Sverige Sweden Yrke Väpnare, väpnare, Væpnare Væpnare

---

Gylta (släkt) Från Wikipedia Hoppa till: navigering, sök ÄSF Gylta TAB 2 Gunnar Gylta (son till man med okänt namn). Nämnes som levande 1391-1422 (SMP 2, sp. 444).Uppges som sätesgård ha haft Påtorp i Fristads sn, Vedens hd, Västergötland (PHT 1901, s. 141). Innehade jord i Kullings, Marks och Ås hd, Västergötland, och i Värend (SD 301) samt i Viske hd, Halland (Udvalg, S. 51), varjämte han hade pantegods i Fjäre hd, Halland (B 16, f. 292). Litteratur: F. Wildte, Ytterligare tradition om användning av fläsk vid bergsprängning (Fornvännen 1932, s. 120 ff.); B. Hildebrand, Traditionerna om användning av fläsk vid bergsprängning (ibidem, s.307 ff ) - Gift med Märta (PHT 1901, s. 141), som dog senast 1420 (SD 2821 och 2822), dotter till Olof Bossen och hans hustru Katarina Karlsdotter (SD 2761, 2821 och 2822). Litteraturuppgiften (K. H. Karlsson i PHT 1909 s. 17 och 2L;1. E. Almquist i SoH 1955, s. 189; Raneke, s 299), att Olof Bossen skulle ha fört ett oxhuvud i vapnet, har ej kunnat verifieras och återgår troligen på Anreps edition av riddarhusgenealogierna, 3, s. 10I; jfr S. Östenson i PHT 1970,s. 165. Barn (f. E. Almquist i SoH L955, s. 189; F. Wildte i Fornvännen 1932, s. L2A; åtminstone Märta, Ingeborg och Bengt kan beläggas vara födda i angivet gifte enligt Almquist, a. a.):

Gyrid Gunnarsdotter,ogift, bodde på Gälared i Hillareds sn, Kinds hd, Västergötland. Litteratur: F. Wildte, Gyrid Gunnarsdotter (Gylta) till Gälared (Folkminnen och folktankar, 20, 1933, s 43-s3)- Märta. Ärvde mödernejord i bl. a. Vedens hd, Västergötland (B 16,f.227). Strypt (Brask, s. 56). - Gift (I.E. Almquist i SoH 1955, s. 193) möjligen redan före 1403 (SD 393) och säkert senast 1420 (SD 2821 och 2822) med Bengt Thuresson (sparre över blad; jfr ÄSF I, s. 261, och Raneke, s. 790), som nämnes 1395 (RPH 86)-L422 (RepD 1:3, nr 5956) och innehade jord i Faurås (SD 403) och Höks (SD 13A2) hd, Halland, samt Harjagers och Vemmenhögs hd, Skåne (SD 776). Om deras ättlingar se I. E. Almquist i SoH 1959, s. I73-L77.

Ingeborg Gunnarsdotter (SMP 2 sp. 444). Hennes sätesgård var Byslätt i Istorps sn, Marks hd, Västergötland (perg 1494, UUB; jfr I. Lundahl, Det medeltida Västergötland, 196L, s. 157). Ärvde mödernejord i Kullings, Marks och Äs hd, Västergötland (B 16,f.227), fick jord i Marks hd som morgongåva (B 16, f.312), innehade också jord i Kinds hd i Västergötland (perg 30.1 L 1469 RA) och fick som forläning av ärkebiskopen Jöns Bengtsson (Oxenstierna) och riksföreståndaren biskop Kettil Karlsson (Vasa) Horreds, Istorps och Öxnevalla socknar i Marks hd 7.8 1465 (perg Skoklostersaml. RA). Dog tidigast 30.1L 1469 ii perg RA). - Gift sannolikt senast 1416 (SD 2217) och säkert före 1420 (SD 2821) med Martin Svan ,jfr SoK, s. 298, och Raneke, s. 798), som nämnes tidigast 14L5 (SD 2159) och mellan 1415 (SD I1 1 1) och 29.1 1424 (perg RA) blev häradshövding i Marks hd (ifr LagS 1, s.215 och 2,s. 130), vilket han var till mellan 21.3 1430 och 9.7 1459 ppr. RA). Där innehade han jord (perg T4.6 1446, Skoklostersaml. RA; B 16, f.310 v, 3L2; SMR 14; RepD 1, nr 7320) liksom i Kinds (B 16, t. 18 v;47 v och 2I0), Frökinds och Vartofta hd SD 2159), Västergötland, samt i Västbo hd, Småland (B 16, f.210). Han blev riddare mellan 18.7 1446 (perg RA) och 1450 (ST 3, s.239), varför han torde ha dubbats vid konung Karls kröning i Uppsala 29.6 1448 eller Trondheim 20.11 1449 \fr H. Gillingstam, Atterna Oxenstierna och Vasa, s.299,315 och 358). Som levande har han ej kunnat belaggas efter 1453, då han var bland de nio personer som dömdes från liv och gods for landsförräderi, i hans fall för att vid Kristian I:s tåg till Västergötland ha frivilligt hyllat denne (BSH 3, s. 59 och 63).1458 var han död (B 16, f. 47 v). Litteraturuppgifter (ST 3, s. 781; BSH 3, inl., s.259; LagS 1, s. 2I5), att han skulle ha varit riksråd, är oriktiga och återgår på att man ej beaktat skillnaden mellan riksrådet och "rikets räd och män" (se K.-E. Löfqvist i HT 1936, s. 406409).

Bengt Gylta, född omkring 1402, dog något av åren 1480-88, lagman, riksråd. Se tab. 3.

Släkten Gyltas vapen

Gylta, frälsesläkt, vars tidigast kända medlemmar är fyra bröder som omnämns med tillnamnet Gylta redan vid 1400-talets början. Bröderna Gunnar Gylta (död senast 1429) och Jösse Gylta genomförde 1416 ett arvsskifte i Kinds härad (Älvsborgs län) efter sina bröder Björn Gylta och Magnus Gylta (vilka båda levde till åtminstone 1412). Gunnar Gyltas son Bengt Gylta (f. omkring 1400, levde ännu 1480) var lagman i Västergötland och riksråd. Hans son var Peder Bengtsson (vid några tillfällen kallad Peder Gylta) till Påtorp (död 1527), häradshövding i Skånings härad (Skaraborgs län). Son till denne var Bengt Gylta, som enligt en osäker uppgift avrättades vid Stockholms blodbad 1520, riksråd och lagman i Närke, senare i Tiohärad (se egen artikel).

Söner till denne var lagmannen Bengt Gylta (se egen artikel) och krönikeförfattaren och diplomaten Jöran Gylta.

Släkten utslocknade på manssidan 1580 och på kvinnosidan i mitten av 1600-talet. Kända medlemmar [redigera]

   * Bengt Gylta, riksråd, lagman i Närke, troligen avrättad vid Stockholms blodbad 1520.

   * Bengt Gylta, lagman m.m., död 1574.

   * Jöran Gylta, historieskrivare.

Litteratur [redigera]

   * Jan Eric Almquist, "Den muntliga traditionen och adliga ätten Gylta (1390-1646). En källkritisk undersökning", SoH 1955 nr 1-2, s 185-197.

   * Hans Gillingstam, "Gylta, släkt", Svenskt biografiskt lexikon, bd 17, s. 635ff.

   * Hans Gillingstam, "Gylta", Äldre svenska frälsesläkter, bd 2:1 (2001).

SDHK-nr: 21196

• https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Gylta&EndastDigitaliserat=false&... Utfärdat: 14290728, Varberg Innehåll: Gunnar Gyltas barn skiftar arv efter honom, varvid Bengt Gylta tar tre lotter och Mårten Svan den fjärde.

SDHK-nr: 7342

• https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Prika&EndastDigitaliserat=false&... Utfärdat: 13580411, Kinds häradsting Innehåll: Toste Birgersson, Olof Djäken, fogde i Norra Halland, Jon Uddesson, Lars ”Værndsson”, Gunne Prika, Björn Nilsson, Olof Gren, Torsten ”Bikmulæ”, Håkan Gustavsson, Birger Valling, Håkan ”Hofman”, Halvard Smed samt Erland och Sven Salessöner kungör att de som fastar närvarit vid ett jordebyte på Kinds häradsting, varvid skälig man Nanne Abjörnsson upplåtit sin jord i Vika i Båraryds socken till Sigge och Bene i Mostorp i Hillareds socken och i gengäld erhållit deras jord i Mostorp.

Toste Birgersson, Olof Djäken, Jon Uddesson, Lars "Værndsson", Gunne Prika, Björn Nilsson, Olof Gren och Torsten "Bigmule" beseglar.