Gustaf Woldemar Eklundh

Eklundh, Gustaf Woldemar, industriman, f. 18 nov. 1858 i Fellingsbro skn, Örebro län, † 16 maj 1942 i Helsingfors.
Föräldrar: bruksägaren Lars Peter E. och Aurora Dieden.
Efter ingenjörex. vid Chalmersska slöjdskolan 1878 praktiserade E. som bruksingenjör först i Sverige och från 1883 i Finland.
Han anställdes 1889 vid Ludvig Nobels mekaniska verkstad i S:t Petersburg, där han verkade som konstruktör till 1892. Sistn. år förflyttades han till de stora Nobelverken i Baku och avancerade där från borrchef till platschef 1904-06. Han var 1906-12 led. av Nobelkoncernens styr. i S:t Petersburg och 1912-18 verkst. dir. i The Ural Caspian oil co., ett dotterbolag till Royal Dutch-Shell-bolaget för Shellgruppens ryska petroleumindustri. Under E:s ledning utvecklades detta bolags bergoljeindustri till att omfatta en väldig anläggning med borrfält, kraftverk, pump- ocli tankanläggningar, transportlinjer etc.
Åren 1918-42 var E. Shellbolagets repr. i Finland och deltog bl. a. i naftakonferensen i Paris 1922. Han innehade också uppdrag rörande oljefrågor för engelska regeringens räkning.
Gift 1884 med Wivi Winter. S. R.
Källa: Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok

• Nobel History: The danger of having a ”rainmaker” as a wife

Kunta Espoo. Kylä Nouks. Tilan nimi Konungs. Tilannevuosi 1931

Omistaja Gustaf Eklundh Lisätietoja Konungs, 9 km Espoon asemalta ja 28 km Helsingistä. Omistaja v:sta 1902 insin. Gustaf Eklundh. Pinta-ala 550,02 ha; siitä puutarhaa 0,02, peltoa 35, luonnonniittyä 5, viljeltyä laidunta 10 ja metsää 500 ha. Talouskeskus kylässä, viljelysten reunassa, kylätien varrella. Päärakennus rak. 1912, navetta (20 lehm.) 1904, uusittu 1919, talli (6 hev.) 1919; vesi sähköpumpulla, automaattiset juottolaitteet. Pellot epätasaisia savi-, hiekka-, suo- ja multamaita. Risusalaojissa 35 ha. Viljelysjärjestys vapaa. Kotieläimiä: 5 hevosta, 20 lehmää, 1 sonni, 2 sikaa, 12 lammasta ja 12 kanaa. Karja Ay- ja siat SY-rotua. Tärkeimmät kaupalliset tuotteet: maito, vilja, perunat ja rehut. Myyntipaikkana Helsinki. Metsä on havuvaltaista. Oma vesivoimalla käypä sähkölaitos sekä katkaisusirkkeli, pärehöylä ja pehkunrepijä.
Lähde: Suomen maatilat, I osa

• f: Fellingsbro kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10244/C/12 (1841-1860), bildid: A0012144_00332 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0012144_00332
• ...
• Västra Skedvi kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11748/A I/12 (1867-1876), bildid: C0021074_00279, sida 283 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0021074_00279