Håkan Haquinus (Håkan) Stalenus

"Uppslagsverket Smolandi Upsalienses anger, åberopande bl a ett brev från biskopen i Växjö Stalenus till prosten i Älghult Håkan Håkansson Stalenus - att denne skulle vara bror till såväl klensmeden Måns Håkansson i Jönköping som Peder Håkansson, och att de tre skulle vara söner till "en man i ringa ställning" vid namn Håkan, boende i Ölmstads socken.

Peter Wieselgren har i stället hävdat, att de båda Stalenus (biskopen och kyrkoherden) var bröder. och söner till bonden Lars i Ölmstad, vilket förutsätter att Håkan Stalenus' patronymikon är en felskrivning. Familjenamnet skulle vara härlett från slutstavelsen i socknens namn. - Men enligt tidens sed kunde två (eller flera) studenter använda samma latinisering av hemsocknens namn utan att vara släkt med varandra.

Jönköpingsforskaren Per Eriksson har i ett par artiklar i Släkt och Hävd (1987:2, sid 353 ff och 1989:1, sid 39 ff) härlett ytterligare ett annorlunda släktträd med grytgjutaren Jöns Håkansson Stalenus som den tredje brodern till Håkan Stalenus och Peder Håkansson. Bröderna var söner till Håkan Jönsson o h h Kerstin Håkansdotter med bröderna Måns och Jöns Ståhle. Måns Håkansson Ståhle var alltså inte Peders bror utan hans morbror.

Ståhle förekommer även i andra sammanhang med eller utan koppling till Småland. Anmärkningsvärt är, att Svensk Släktkalender beskriver en "smålandssläkt" Ståhle utan att nämna någon av de här beskrivna borgarna i Jönköping.

Enligt Per Eriksson finns släkten Ståhle i Jönköping dokumenterad sedan tidigt 1500-tal i Tveta dombok för 1640. De äldsta av PE nämnda är Lars Ståhle och dennes son Jöns Larsson Ståhle."

OBS: HÄR KOPPLING TILL ROGBERGA, APOTEKARNA DANIEL ROBERG D Ä OCH DY SÄGS IBLAND VARA BARNBARN TILL BISKOP STALENUS: Och det som står i Tveta härads dombok som PE hänvisar till är: "1640 den 23 och 24 september i Rogberga Samma dag uppsteg för rätten Lars Nilsson tionde inspektoren och Laurentius Bohm sekreterare uti den kon. Götiska hovrätt fullmäktig på välb herr Jacob Schyttes vägnar till D---- --dvik Gyddares(?) vägnar till Stensholmen eller Rådsle, om tvenne frälsehemman under Stensholm eller Rådsle, Husqvarn och Fagerslätt till rå och rör inlandas. Lars Nilsson förebär Huskvarnen och Fagerslätt icke äro byggde på gårdens ägor, efter de äro gamle hemman, välakt Lars Bohman svarar i ty Huskvarn och Fagerslätt äro gamla hemman under en rågång av ålder lytt till Rödsle eller Stensholmen, och aldrig där ifrån skilde med någor laga titell borde de dess mera vara okvalde. Sådant bevisande med vittne och god skäl efter det ena är odisputerligt. Ty framkallades en gammal grå trovärdig man Knut Joensson i Smedstorp edeligen bekände fordom är timat Lars Ståle en kopparslagare begynte först bygga denne hemman Hörskvarnen frälse med välborna fruens Cicilia till Stensholmen grevinnas tillstånd vilja och minne, och under samma gods amjämte(?) av ålder lytt och legat haver. Vilken var Peder Olofssons i Rogberga faders farfader, vilken Lars Ståle hade sin son Jöns Ståle boandes på Huskvarna efter sig, och efter honom hans son Olof Ståle, Peder Olofssons fader, vilka av samma sages(?) veta att berätta Huskvarnen är byggd på Rödsles ägor och rågång med dess jordägandes vilja och tillstånd, dit skattat och lytt man efter man och igen vet eller sport haver vara någon byaskillnad vara emellan bemälte Huskvarna och Rådsle."

http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1758/3866.shtml

Rostock:

• Sommersemester 1627, Nr. 82
• Immatrikulation von Haquinus Haquini
• Transkription normierte Angaben
• Semester: 1627 Ost.
• Nummer: 82
• Datum: - . 06 . 1627
• Vorname: Haquinus Haquin
• Nachname: Haquini Haquini
• Herkunft: Stalenus Ioenor-Suecus Stala
• Bemerkung (Semester): "Hoc signo * notati ob aetatem iuramentum non praestiterunt."

I Sunnerbo dombok 1635 berättas, att mäster Christian. son till herr Anders i Annerstad, och studenten Måns Påvelsson, son till herr Påvel i Markaryd, vid hemkomsten från utlandet s. å. av länsmannen blevo tingförda, emedan de från Tyskland medfört "ett patent, som kongen i Påland utgivit hade." Då det framgick, att de ej i ond mening tagit med sig skriften, efter- skänkte regeringen straffet genom brev 25/9 s. å. O. blev kh. här, ehuru konsistorium därtill rekommenderade regementspastorn Haquin Stalenus.

Bötesboken 1613-1653

Del av Jönköpings län, del av Kalmar län och Kronobergs län

Domkapitlet Växjö DVII:1, ca 1638: Kopia av herr Nicolaus Jona punkter i Hälleberga. Besvär mot min matfader herr Haqvin Stalenum.

1. Om otia, lön och tionde.

2. Satte min dräng i knekttjänst, stadde sedan min broder som dräng.

3. Bad mig resa till Kalmar för att köpa kläde, bad om betalning, han slog mig på munnen och ryckte håret av mig, jag hotade med eldgaffel, han slog mig i magen.

4. Förhållet mig mina skor, stövlar, skjortor, penningar mm.

5. Hotade att skära halsen av mig och min hustru nästförlidne palmsöndag, detta för ett skamligt rykte han var i för sin tjänstepiga.

6. Han förbjuder åhörarna ge mig kaplanslön.

7. Endast jag har byggt, gärdat och rödjat på Stommen.

Sida 284

1643 den 19 januari blev alla punkter av konsistoriet examinerade, och av Haqvin en del väl förklarade, en del av Haqvin mot herr Nils uppsåt kraftigt nekade, och gick saken herr Nils hårt under ögonen, såsom den där emot de 4 och 8 budorden syndat hade. Blev för den skull herr Nils officio priverat till nästkommande visitation i Älghult, efter herr Nils somliga saker skjutet till församlingens vittne i Älghult.