Hans von Massenbach

Margareta Vogtin von Fronhaussen

Hans von Masenbach

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.stjarnhov.nu/kultur2.htm.

----------------------------------------------------------------------

Kulturgeografisk studie skriven av

Marie-Louise Svensson

MITTHÖGSKOLAN

Institutionen för Turismvetenskap

871 88 Härnösand

HÅLL GRYTan KOKANDE

En kulturgeografisk studie över

Gryts sockens historia, nutid och framtid

Marie-Louise Svensson Handledare: Märta Molin

Projektarbete Kulturgeografi A1

Ht 1998

Naturgeografisk beskrivning

Gryts socken (bilaga B) tillhör Gnesta kommun och ligger med sina 47 sjöar naturskönt beläget i hjärtat av Södermanland. Socknen kan naturgeografiskt delas in i två områden, en nordlig och en sydlig. Den norra delen ligger relativt högt, 50-100 m.ö.h. och präglas till största delen av barrskog och mindre sjöar. Området är en del av den s.k. Mälarmården som sträcker sig genom hela Södermanland och i vars berg man tidigare utvunnit järnmalm. Den södra delen av socknen ger ett helt annat intryck med sina stora sjöar, uppodlade åkrar och skogar med främst björk och ek. En av de vackraste platserna i socknen är Herröknanäs i Misteln. På våren kan man där njuta av gulsippor, vårärt, lungört och vätteros som breder ut sig under lind och ek. I socknen finns också den sällsynta Stjärnhovstryffeln, men exakt var den gömmer sig är en väl förborgad hemlighet som endast några få har nyckeln till.

Att Gryt är den vackraste platsen i landet kan nog de flesta som någon gång gästat bygden intyga. Många är också de som satt sina upplevelser på pränt. Ett urval av dem lyder: "Vägen fortsätter vidare längs stränderna av sjöarnas pärlband; från Kyrksjön vid Gryts lilla sockenkyrka till Misteln och Dunkern. Här vidgas vyerna. Utsikten över speglande vattenytor och strändernas ekhagar kan få den mest prosaiske att stanna upp och insupa skönheten och lugnet, som vilar över denna tavla. Bebyggelsen har glesnat, gårdarna ligger långt ifrån varandra. Här tycks endast de stora sörmlandsekarna råda, knotiga och väldiga" (Herrgårdar och herrskapsfolk s 247), "Den (socknen) är ögat, där Den Sköna Lustgården speglar sig, ett Södermanland i miniatyr" (Rydefalk s 4), och "Gryts socken är vackrast i Sörmland, Sörmland vackrast i Sverige och Sverige det vackraste landet i världen - alltså är Gryts socken vackrast i världen!" Det sista citatet kommer från den tidigare prosten Lundqvist

Gryts kyrka

På 1100-talet byggde man ett fästningstorn och långhus som blev grunden för den vackra kyrka vi har idag . Kyrkan byggdes i närheten av den plats där man tidigare offrat åt asagudarna vid Odensberga. Den ursprungliga kyrkan var liten och har under seklernas gång byggts om allt eftersom församlingen vuxit. Den mest radikala förändringen gjordes under prästen Pehr Hedbergs tid, år 1778. Då byggdes kyrkan ut mot söder och större fönster höggs upp, vilket gjorde att kyrkan blev mycket rymligare och ljusare.

Runt kyrkan har också uppförts en del andra byggnader, t ex kyrkstall, likbod, sockenstuga, skola, fattigstuga och begravningskapell. Vid hembygdsgården, en liten bit från kyrkan, finns också grunden efter prästänkebostället Pettersberg som också kom till under Pehr Hedbergs tid. Tanken var att hans hustru skulle bo i stugan då han dog. Hon skulle då klara sig på egen hand och inte ligga församlingen eller den nye prästen till last.

Öllösa järnbruk

Med tanke på de naturresurser som finns i trakten är det inte förvånande att också finna rester av ett järnbruk. Här fanns ju gott om skog, järnmalm och vattenkraft och redan Karl IX ska ha intresserat sig för malmutvinning i området. Till Öllösa, eller Olosa som det då kallades, kom valloner av de la Gardie-, Tersmeden- och de Geersläkt och anlade en av de första vallonsmedjorna i Sverige år 1632. Här tillverkades stång- och tackjärn, kanonkulor och järngrytor och enligt de mantalslängder som finns kvar, fanns ca 20 arbetare vid Öllösa bruk. Om vi räknar med att dessa arbetare också hade familj kan vi tänka oss att antalet boende vid Öllösa var minst det dubbla.

1650 lades verksamheten ner. Orsaken till detta torde vara malm- och/eller vattenbrist. Av den masugn, två städkamrar med två städ vardera, kolhus, redskap, järnbod med våg och vikter, kvarnar och bostadshus som då gav liv åt området syns inte mycket idag. Det som finns kvar är några husgrunder, slagghögar och delar av den 5-6 meter höga masugnen. Noterbart är att det inte finns några vallonmasugnar från 1600-talet kvar i ursprungsområdet Belgien och Frankrike, så masugnsruinen vid Öllösa är alltså världsunik!

----------------------------

Gårdar i Gryt

I Gryts socken finns ett stort antal gamla gårdar. Många av dem finns omtalade redan på 1500-talet. En av dem är Granebergs gård som då kallades Hundsgrana. En viss Hans von Masenbach, som var en av hertig Karls närmaste män, hade då fått löfte av hertigen att köpa gården. Så småningom gifte sig Georg Günter Crail von Bemebergh med Masenbachs dotter och tog över gården. Crail gjorde sig känd då han på 1620-talet ritade en karta över Södermanland som är något så när verklighetstrogen. För Grytsborna kanske han mest är känd för att ha målat det porträtt av Gustav II Adolf som hänger i kyrkan.

Crail var en av Gustav II Adolfs närmaste män och samarbetade nära Axel Oxenstierna. Det innebar bl. a. att Crail fick göra resor runt om i Europa. Denne vittbereste man namngav sedan några av sina gårdar efter en del av de städer han såg under sina resor, och det är förklaringen till att det i Gryt finns och har funnits gårdar med så exotiska namn som Köpenhamn, Helsingör och Mosco (Moskva). Crail begravdes i koret till Gryts kyrka. Hans änka var den första som skrev sig "till Graneberg", och det är gårdens namn ännu idag. Den nuvarande manbyggnaden uppfördes omkring år 1750 och på en målning från denna tid kan man se att det fanns två par flyglar. Närmast gården ser man ett par rödmålade flyglar, och möjligen är det de flyglar som ligger där även idag.

Även Solberga gård är minst 400 år gammal. På 1500-talet tillhörde gården Barbro Stigsdotter, hon som enligt legenden hjälpte Gustav Vasa att fly genom hålet i dasset, då hennes man ridit till fogden för att hjälpa till med att fånga Gustav. Senare under 1500-talet ägdes gården av Vadstena kloster som verkar ha haft stort inflytande i denna trakt. Grytsberg som tidigare hette Gryth eller Grytsbyn har också tillhört Vadstena kloster. Mangården på Grytsberg uppfördes 1682 och renoverades 1986 för att i möjligaste mån återställas till sitt ursprungliga utseende.

Gården Boxtorp som tidigare hette Bågestorp finns tidigast dokumenterad 1562. Den tillhörde då adelsmannen Per Birgersson (Tre Björnramar). 1901 köptes gården av Stockholms Stadsmission. Till Boxtorp kom föräldralösa barn som på olika sätt for illa i storstaden. De fick arbeta på det stora lantbruket men fick också undervisning. Idag är Boxtorp ett skolhem dit ungdomar med sociala och skolmässiga problem kommer för att få ett drägligare liv.

Troligen är Ånhammar det mest kända godset i Gryt. Även Ånhammar har anor från 1500-talet, då det ägdes av Hans Claesson Bielkestierna (död 1566). Dess huvudbyggnad härstammar från 1630-talet och är ett av landets äldsta bevarade herrgårdsbyggnader i trä. Skogsbruket har under historiens gång spelat en stor roll för gårdens utveckling. Inte minst gäller det från 1914 då Bo Henrik von Stockenström övertog gården efter sin far. Bo Henrik utvecklade Ånhammar till en mönstergård vad det gäller naturvård och blev tack vare sina gedigna kunskaper statsråd och chef för jordbruksdepartementet vid två tillfällen. Vissa delar av Ånhammars skog är 350 år gammal och på ägorna finns botaniskt intressanta områden som kan ståta med nästan 400 örter!

Den första sågen anlades 1825 i anslutning till gården och här har också funnits en möbelfabrik. Givetvis har sågverket moderniserats efter hand och idag styrs mycket av arbetet av datorer. Ändå är Ånhammars såg en av de största arbetsgivarna i socknen.

Idag kan också gården stoltsera med ett alldeles eget gårdsmuseum. I ett magasin på gården har de nuvarande ägarna Elisabeth och Anders von Stockenström samlat verktyg, redskap och andra saker som brukats på Ånhammar genom tiderna. Här kan man följa den historiska utvecklingen av allt från jordbruksredskap och kläder till tvättmaskiner och datorer.

I detta sammanhang måste också sågmästare Herman Ekström nämnas. Han skrev själv i, och forskade i gårdsarkivets äldre kontorsböcker från 1800 och ca 150 år framåt. Detta är en guldgruva för den historieintresserade, och vi får bland mycket annat intressant veta att Ånhammar utrustade soldater 1808 under kriget mot Ryssland och att man följande år betalade 14 skilling för att bli av med varg och lo i området.

Det är gården Stjärnhov som gett samhället sitt namn. Huvudbyggnaden uppfördes 1584 och från början hette gården Nässelsta. Den tidigare nämnde Crail förlänades gården 1687. I slutet av 1700-talet blev gårdens ägare, Mårten Scheffel, adlad Stjernefeldt, och 1816 fick hans son tillstånd att ändra gårdens namn till Stjernhof. 1862 drogs järnvägen genom Gryt och en station skulle byggas. För att inte blanda ihop detta Gryt med andra platser med samma namn gav man samhället namn efter den största gården i närheten, nämligen Stjärnhov.

En av de många vackra platser i bygden är Nässelsta kvarn som tidigare ägdes av Stjärnhovs gård. Den första kvarnen byggdes här på 1600-talet och man kan anta att en livlig aktivitet förekommit här under århundradena. Kvarnen var i funktion till 1973 då driften lades ner. Inredningen och redskapen finns dock kvar i byggnaderna.

Näringar

Tidigare har människorna i Gryt, precis som landets övriga befolkning, livnärt sig på jordbruk. Spår efter detta är dels de många gårdarna där jordbruk har bedrivits och till viss del bedrivs ännu idag, dels de många platser och gårdar vars namn slutar på säter, t. ex. Rotsäter och Kärrsäter. Sätern hade från början funktion som bete för djuren, men så småningom byggde man en liten stuga på sätern och odlade upp lite mark i anslutning till denna.

Skogsbruket har också spelat en stor roll för socknens välbefinnande. En stor del av timret bearbetades vid Ånhammars såg, men en del timmer flottades också till sågen i Sparreholm via Dunkern, Kyrksjön, Naten och Båven. Under 1600-talet, men även i mitten av 1800-talet, bröts järnmalm i bygden. Det mesta förädlades vid Öllösa och senare vid Björndammens masugn i Dunker. Se mer i avsnittet om Öllösa järnbruk. På Solberga gård har också ett hönseri funnits, varifrån man sålt ägg och kycklingar över hela Sverige.

1901 grundades Solbacka, Sveriges andra internatläroverk för pojkar vid torpet Väster-Jättna vid Kyrksjön. Det utvecklades allt mer och under 40-talet fick även kvinnliga elever komma till skolan. Som mest hade Solbacka 400 elever, och detta var en unik möjlighet även för bygdens barn att få fortsätta sina studier fram till real- och studentexamen. En av de mest kända eleverna på Solbacka var Jan Guillou, vars bok "Ondskan" sägs grunda sig på det han upplevde på skolan. P. g. a. sviktande ekonomi lades skolan ner 1972 och rektor Folke Goding donerade Solbacka till Södermanlands läns landsting. I och med detta började en ny epok, då anläggningen blev kursgård med landstinget som huvudman i en stiftelse.

Idag är Ånhammars såg och Solbacka Sport och Konferens de största arbetsgivarna i trakten. I övrigt präglas ekonomin av ett stort antal småföretag i området, med produktion av allt från byggnation och VVS-teknik till keramik och ekologiska köttprodukter.

Samhällsservice

Långt innan det blev lagstadgad skolgång för alla barn 1842, fanns en skola i Gryts socken. Det var en av församlingens kyrkoherdar, Pehr Hedberg, som under senare delen av 1700-talet såg till att barnen fick lära sig läsa och skriva hjälpligt. En man vid namn Per Weller testamenterade senare en summa pengar som skulle underhålla en lärare i socknen. Samtidigt, i början av 1830-talet, byggdes vid kyrkan socknens första skola som fick namnet Wellerska skolan. Då skolplikten införts uppstod problemet att inte alla föräldrar hade råd att skicka sina barn till skolan. Detta löste man i Gryts socken genom att 1851 låta tolv barn inkvarteras i närheten av skolan, i fattig- och sockenstugan.

Några år senare gjordes ett försök att under den kallaste vintertiden låta barnen gå i skolan en dag i veckan. När detta kom till myndigheternas kännedom blev detta omedelbart förbjudet, säkerligen till mångas förtret. Man kan gissa att anledningen till att korta av skolveckan var att många barn hade lång skolväg. Detta avhjälptes dock 1859 då två nya skolor byggdes i socknen, nämligen vid Jälund och vid Lilla Lamsätter. 1883, då Stjärnhovs samhälle börjat växa, byggdes Kexle skola, det vi idag kallar Åsbacka. Idag har vi en modern och funktionell skola vid Kvarnbacka som invigdes 1984. Här går barn i 6-årsgrupp och de sex första skolåren. Årskurs 7-9 tillbringar de flesta barnen på Frejaskolan i Gnesta och när det blir dags för gymnasiestudier är det för flertalet Södertälje och Nyköping som står på tur.

(.........................)

Kommunikationer

Man har hittat rester av en hålväg i Gryt, och på en vägkarta från 1600-talet (Bilaga D) ser man hur allfarvägen gick både via nuvarande Stjärnhov och förbi Gryts kyrkby. Det har också legat krogar vid Herrökna, Pungsund och Boxtorp.

Så småningom fick bilen genomslag i Sverige, men inte utan protester i Gryt. Länsstyrelsen hade gett doktor Nybblin i Gnesta tillstånd att använda bil då han skulle besöka de sjuka. Det gillade inte grytsborna, som skrev till kungen och klagade. Kungen ställde sig dock på Länsstyrelsens sida. Då (1912) satte de envetna grytsborna upp skyltar vid sockengränsen som meddelade att endast doktorn och några till fick köra bil inom socknen. Men det dröjde inte särskilt länge förrän befolkningen besinnade sig och dessa anslag togs ner.

Västra stambanan drogs som jag tidigare nämnt genom socknen 1862. Drygt 100 år senare hade dock bilismen och lastbilarna övertagit tågets roll som transportmedel vilket innebar att Stjärnhovs station lades ner och stationshuset revs. Idag drömmer man om att pendeltåget från Stockholm ska gå ända till Stjärnhov och inte bara stanna i Gnesta, vilket skulle underlätta avsevärt för alla de pendlare som bor i socknen. Nettopendlingen i kommunen var 1996 -1691 personer och man kan anta att grytsborna utgör en betydande del av denna summa.

(....................)

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

försättsblad tilll det ovan..................

http://www.stjarnhov.nu/kultur.htm

---------------------------

(............................)

Nästa blad i vår historiebok är rivet ur en katolsk mässbok med fyrkantiga noter och latinsk text i rött och svart. Det är ett sällsynt blad. Dess noter är tryckta redan 1495 och tillhör därmed de allra första tryckta noterna i vårt land. När Gustav Vasa lade beslag på den katolska kyrkans tillgångar, skattade stora kulturella värden åt förgängelsen. Vackra mässkrudar syddes om till kläder åt kungabarnen, gamla handskrifter användes som pärmar till hans räkenskapsböcker. Det här bladet har använts som omslag till en bok från 1600-talet.

Bladen i vårt nästa kapitel är gjutna i järn och handlar om 1600-talet. Trettioåriga kriget kostade stora summor. Sverige krigade både i Baltikum och långt nere på kontinenten. Man behövde soldater, kanoner och kanonkulor. I norra Gryt hade man börjat bryta järnmalm, och vid Lövlund, nordväst om Öllösa byggde man 1644 en masugn, där man smälte malmen till järn. I hammarsmedjan vid Hammarbron, som fortfarande finns kvar, smiddes det till stångjärn. En tid gjorde man också kanonkulor där. Där gjöts också den järnhäll, som ligger i mittgången i Gryts kyrka som minne av tre barn Tersmeden, döda 1646, 1648 och 1648. Deras far, Herman Tersmeden, var den siste förvaltaren vid Öllösa bruk, som lades ner 1648, så hällen är samtidigt ett minnesmärke över vårt enda järnbruk.

Framme vid altaret i kyrkan ligger en annan gjuten gravsten, den berättar om Gustaf den andre Adolfs befästningsmästare och överste, Georg Krail von Bemeberg, som bodde på Herrökna 1623-1641. Han följde såväl kungen som senare Axel Oxenstierna på deras resor, och uppkallade sina gårdar i Gryt och Dunker efter de platser, där de varit. Därför behöver vi inte åka över sockengränsen för att komma till både Köpenhamn och Helsingör. Det historieblad, som får representera honom, blir en Sörmlandskarta. Han var den förste, som gjorde en tillförlitlig karta över Sörmland.

1700-talets sidor lämnar järnets gråa färg. Bladen börjar tona över i grönt. Efter pest och krig blev det så småningom allt bättre. Man bröt mera åkermark och befolkningen växte. År 1785 var den uppe i 1.105 personer. Kyrkan räckte inte längre till, och man beslöt att bygga till den del, som i dag kallas nykyrkan. Den stod efter många om och men färdig 1778. Fattigstugan rustades för de gamla. Läskunniga personer sändes ut i bygden för att lära både barn och vuxna att läsa. Det byggdes en ny prästgård, (den gamla var från 1699 och mycket bristfällig), och trots nödåren på 1770-talet behövde ingen dö av svält. Nykterheten befrämjades, vilket var ovanligt under denna tid, då så mycket superi rådde. Mannen bakom allt detta var socknens kyrkoherde från 1764 till 1797, Pehr Hedberg. Han är den, som betytt mer än någon annan person för vår bygd. Han var inte bara praktisk. Han var dessutom en lärd man, mycket kunnig i grekiska och latin. Han var hängiven sin församling och sitt arbete, skrev vers och uppbyggelse- skrifter samt en handbok för sina församlingsbor, som hette "Råd och hjälp i dyr tid". Under sin prästtid i Gryt skrev han en dagbok om vad som hände och skedde här. (Om honom finns mycket mer att läsa i boken med hans namn - red.anm.) Då man berömde hans arbete, svarade han:

"Vad gott är gjort, o Gud är ditt,

men brist och fel är endast mitt".

Siluettbilden av honom, som hänger först i raden av församlingens kyrkoherdar i sakristian får bli vårt historiska blad för 1700-talet.

1800-talet var de många omvälvningarnas tid. Industrialiseringen gjorde sitt intåg och drev fram bättre transportmöjligheter, vägar och järnvägar. Vi hade till och med egen båttrafik på och mellan våra sjöar. Timmer fraktades från Glömnässågen med båt ner till Stjärnhov, där det lastades på järnvägsvagn av August Nilsson, Nysäter, för 1/2 öre kubikfoten. Runt järnvägsstationen växte ett nytt samhälle upp. Det fick namnet Stjärnhov efter Stjärnhovs säteri, som låg alldeles intill. Poststationen fick också heta Stjärnhov, eftersom namnet Gryt redan var upptaget av en annan poststation. Gryt betyder ju stenbunden mark, och det finns fler platser i vårt land, som gör skäl för det namnet.

Vår historiska boksida för den här tiden består av en griffeltavla och en skolsal. När folkskolestadgan trädde i kraft 1842, hade Gryt redan haft ordnad skolundervisning i 10 år med nybyggd skollokal och anställd lärare, allt tack vare en donation från en sockenbo, Per Weller, som var gårdsinspektor på Granebergs säteri. Av det lilla man känner till om hans person framgår, att han varit "en enkel, arbetsam och sparsam man, vars levnadshistoria inte företer något märkvärdigt". Han dog ogift vid Graneberg 1820 och efterlämnade ett testamente, som skulle komma att betyda mycket för Gryts församling. Efter vissa avdrag skulle större delen av hans tillgångar användas till lön och underhåll åt en scholemästare i Gryt, och denne skulle utan någon annan betalning lära allmogens barn att väl stava, läsa i bok och kunna utantill katekesen samt även räkna något. Wellerska donationen förvaltades av pastor och kyrkoråd, det lånades flitigt ur donationskassan, kapitalet växte, och 1832 stod Wellerska skolan färdig. Den invigdes ett år senare. Tack vare donationen kunde de skattepengar, som kom skolan till godo, i stället användas till olika sociala åtgärder. Man ordnade matbespisning och även inackordering för de barn, som hade lång väg till skolan, pojkarna i fattigstugan och flickorna i sockenstugan med underhåll hela dagen.

Wellerska skolan tillhörde ju inte de allra första skolorna i landet, men den var den första skola, som tillkom tack vare en man ur folkets led, en framsynt person, som förstod vikten av att kunna läsa och skriva och som ekonomiskt bidrog härtill. Den första Wellerska skolan låg, där norra kyrkogården nu är belägen. Den blev för liten, och en större byggnad uppfördes 1908-10, vi kan se den tvärs över vägen från prästgården räknat. Småskolan fick en egen byggnad 1896. När alla skolor centraliserades ner till samhället på 1960-talet, övertog kyrkan huset till församlingshem. För att namnet på skolans välgörare inte skulle försvinna med skolan, beslöt man att kalla det nya församlingshemmet Wellerska församlingshemmet, vilket sedan användes i kyrkans skrivelser. Senare ändrades namnet till Gryts församlingshem Wellerska skolan.

(............................)

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ +++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.stjarnhov.nu/herrokna/historia.htm.

 ----------------------------

HERRÖKNA

Gårdens historia går tillbaka till medeltiden och Herrökna

hette i äldre tid Endast Ökna. Gårdsnamnet Ökna är ganska

talrikt i Södermanland och Herrökna Namnet nämns första

gången 1665 Då gårdsnamnet förekommer i en rättsprocess.

Herröknas fördelaktiga läge har tidigt utnyttjas för

bosättning, sannolikt Redan under järnåldern.

Som J.A. Almquist skriver i sin stora utredning om

stormaktidens frälsegods omtalas Herrökna som sätesgård

1574 och ägdes Då av Åke Bengtsson Färla. Härigenom kan

Gården räknas som landskapets Äldre herrgårdar.

Herrökna ligger på en halvö i sjön Misteln i Daga Härad i

Gryts socken. Ännu 1862 Anges Att gården Låg på en ö. Det

som var Ett smalt vattendrag med vindbro på 1600-talet är

Enligt 1822 års karta snarast Att betrakta fördämning som ett.

En av de mest Kända Ägarna till Herrökna är

befästningsspecialisten och Skoklostermålaren Georg

Günther Kräill 1584-1641 som år 1623 trädde i besittning av

Herrökna, med Genom Giftermål Kristina von Masenbach

VARS långt Hans von Masenbach Genom donationsbrev från

Hertig Karl år 1586 erhöll Herrökna med Underliggande gårdar.

Georg Günther Kräill blev känd för SINA insatser Inom svenskt

fortifikationsväsende. Han kom 1620 i svensk tjänst och

deltog i belägringen av Riga 1621. Han drog Nästan

omedelbart uppmärksamheten tills sig Genom SINA talanger

som kartritare. Han påbörjade 1625 de första välgjorda

kartorna över Södermanland.

Enligt Några år är han i fält igen och återkommer till Herrökna

p.g.a. sjukdom 1634 och avlider 1641.

Makarna Kräill ligger begravda i Gryts kyrka

Genom skifte 1959, född får Eva von Ankarcrona

Stockenström, gård Herrökna och numera ags gården av

 Johan Ankarcrona.

Gården omfattar idag Skogs och jordbruksdrift med arrende gården Vreta samt sidoarrenden.

Herröknas Skog är miljöcertifierad Enligt FSC.

Gården är Också demonstrationsgård för projektet Markernas mångfald.

Johan Ankarcrona

Förvaltare

 [BILD] se porträttfoto

Stora Huset sommaren 1999.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Masenbach

----------------------------

http://www.dunker.nu/AgarelangdEkensholm.htm.

Ägarelängd Ekensholm

-------------------------------------------------- ------------------------------

2005/08/07 Sida 1

-------------------------------------------------- --------------------

1. Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Herrgård.

Sverige - Södermanlands län - Flen - Dunker (D).

På Ekensholm påbörjade Kiirck uppförandet av den statliga slottsbyggnad vi kan se i dag i klassicistisk italiensk stil med sex joniska kolonner åt sjösidan och Platt balustradomgivet tak

Mer än en skuggande, som tandsnittsprydd gesims är förkroppad till en Attika över kolonnerna.

Undervåningens fönster är rundbågiga,

övervåningens mycket höga med konsolburna gesimser.

Vid baronens död var Byggnaden Ännu inte färdig och hans långvarigt sjukliga

Änka föredrog även senare Att bo kvar i den gamla säteribyggnaden

framför Att flytta in i vad hon kallade "Knuts fåfänga". X 6560792

Y 1.557.770. Lat 59 09 53,70 Länge 16 49 06,19.

-------------------------------------------------- --------------------

Agde från 1586 till 1607

1-1. Hans v. Masenbach.

Agde till 1607 i Johannesnäs (Åstängen),

Lundby, Dunker (D) (Hando-sjøs).

Agde från 1586 till 1607 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D) (Hando-sjøs).

Född omkring 1550.

Död 1607.

Se 1-2, 1-3.

-----------------------------

Gift 1: o med Margareta Vogtin von Fronhaussen.

Agde från 1607 till 1624 I Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D) (Hando-sjøs).

Agde från 1607 till 1624 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D) (Hando-sjøs).

Agde från 1607 till 1624 i Hando (Synds-), Röhl, Dunker (D) (Hando-sjøs). Se 1-3.

Barn:

Christina v. Masenbach.

Död 1657/08/23 i Gryt. Se 1-3.

-----------------------------

Gift 2: o med Margareta Fechten.

Född i Tyskland.

Död 1624.

Barn:

Elisabeth v. Masenbach.

ärvde från 1624 till 1644 i Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D).

ärvde från 1624 till 1650 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

Död 1650. Se 1-4.

-------------------------------------------------- --------------------

Agde omkring 1600 1-2. .

Agde omkring 1600 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

Present

Barn:

Hans v. Masenbach.

Agde till 1607 i Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D) (Hando-sjøs).

Agde från 1586 till 1607 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D) (Hando-sjøs).

Född omkring 1550. Död 1607.

Se 1-1, 1-3.

-------------------------------------------------- --------------------

Agde från 1607 till 1624

1-3.

Margareta Vogtin von Fronhaussen.

Agde från 1607 till 1624 i Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D) (Hando-sjøs).

Agde från 1607 till 1624 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D) (Hando-sjøs).

Agde från 1607 till 1624 i Hando (Synds-), Röhl, Dunker (D) (Hando-sjøs). Se 1-1.

Gift med Hans v. Masenbach.

Agde till 1607 i Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D) (Hando-sjøs).

Agde från 1586 till 1607 I Ekensholm (Holmen), Dunker (D) (Hando-sjøs)

Född omkring 1550.

Död 1607. Se 1-1, 1-2.

Barn:

Christina v. Masenbach.

Död 1657/08/23 i Gryt. Se 1-1.

-------------------------------------------------- --------------------

ärvde från 1624 till 1650

1-4.

Elisabeth v. Masenbach.

ärvde från 1624 till 1644 i Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D).

ärvde från 1624 till 1650 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

Död 1650. Se 1-1.

Gift med Knut Lilje. Född omkring 1600. Död 1650.

Barn:

Knut Lillie. ärvde från 1650 till 1684 i Ekensholm (Holmen), Dunker

(D).

Född omkring 1625.

Död omkring 1692.

Se 1-5.

Johan Lilje.

ärvde från 1644 till 1676 i Johannesnäs (Åstängen),

Lundby, Dunker (D). Död 1676.

-------------------------------------------------- --------------------

ärvde från 1650 till 1684

2005/08/07 Sida 2

-------------------------------------------------- --------------------

1-5. Knut Lillie. ärvde från 1650 till 1684 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Född omkring 1625. Död omkring 1692. Se 1-4.

-------------------------------------------------- --------------------

Agde från 1685 till 1728

1-6. Nils Schönberg. Agde omkring 1735 i Mora, Dunker (D). Agde från

1685 till 1728 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Agde omkring 1676

I Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D). Född 1639. Död 1728.

Gift med Brita Brandberg.

Barn:

Christina Magdalena Schönberg. Agde omkring 1736 i Mora, Dunker

(D). Agde från 1728 till 1735 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

köpte. ärvde tills. med systern från 1728 till 1735 i

Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D). Agde omkring 1730.

Född 1680. Död 1735. Se 1-7, 1-8.

Hedvig Schönbereg. Född 1676. Död 1716.

-------------------------------------------------- --------------------

Agde från 1728 till 1735

1-7. Christina Magdalena Schönberg. Agde omkring 1736 i Mora, Dunker

(D). Agde från 1728 till 1735 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

köpte. ärvde tills. med systern från 1728 till 1735 i Johannesnäs

(Åstängen), Lundby, Dunker (D). Agde omkring 1730. Född 1680. Död

1735. Se 1-6, 1-8.

Gift med Lars Carpelan. Agde från 1735 till 1737 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Död 1737. Se 1-8.

Barn:

Hedvig Charlotta Carpelan. ärvde från 1737 till 1769 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Se 1-8, 1-9.

-------------------------------------------------- --------------------

Agde från 1735 till 1737

1-8. Lars Carpelan. Agde från 1735 till 1737 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Död 1737. Se 1-7.

Gift med Christina Magdalena Schönberg. Agde omkring 1736 i Mora,

Dunker (D). Agde från 1728 till 1735 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). köpte. ärvde tills. med systern från 1728 till 1735

I Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D). Agde omkring 1730.

Född 1680. Död 1735. Se 1-6, 1-7.

Barn:

Hedvig Charlotta Carpelan. ärvde från 1737 till 1769 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Se 1-7, 1-9.

-------------------------------------------------- --------------------

ärvde från 1737 till 1769

1-9. Hedvig Charlotta Carpelan. ärvde från 1737 till 1769 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Se 1-7, 1-8.

Gift 1: o med karl Carpelan.

Barn:

Karl Niklas Carppelan. Agde från 1766 till 1776 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Född 1725/09/22. Se 1-10.

Gift 2: o med Johan Herlin.

Barn:

xxxxxxxxx xxxxxxxx. Agde från 1769 till 1792 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Se 1-11.

-------------------------------------------------- --------------------

Agde från 1766 till 1776

1-10. Karl Niklas Carppelan. Agde från 1766 till 1776 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Född 1725/09/22. Se 1-9.

Gift med Katarina Charlottta Linroth. Född 1744/08/16. Död

1796/07/14.

Barn:

Salomoon Carpelan. Född 1764/05/02. Död 1764/08/07.

Agneta Charlotta Carpelan. Född 1772/07/15. Död 1851/06/13.

Lars Wilhelm Carpelan. Född 1778/07/08. Död 1809.

-------------------------------------------------- --------------------

Agde från 1769 till 1792

1-11. xxxxxxxxx xxxxxxxx. Agde från 1769 till 1792 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Se 1-9.

-------------------------------------------------- --------------------

2005/08/07 Sida 3

-------------------------------------------------- --------------------

Agde från 1792 till 1831

1-12. Knut Kurck. Född 1761/01/21 i Hedensö. Agde från 1792 till 1831

I Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Död 1831.

Gift 1792 med Lovisa Gustava von Siegrot. Född 1774/09/15 i Vilsta.

Död 1842/09/23.

Barn:

Karolina Gustava Kurck. Född omkring 1845. sålde 1851 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). ärvde 1831 i Ekensholm (Holmen), Dunker

(D). Se 1-16.

-------------------------------------------------- --------------------

ärvde från 1845 till 1851

1-13. åringar Kurck. ärvde från 1845 till 1851 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Se 1-16.

-------------------------------------------------- --------------------

köpte 1851

1-14. G Bernhart. 1851 köpte jag Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

Present

Barn:

xxxxxxx Bernhart. Agde från 1881 till 1883 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Se 1-17.

-------------------------------------------------- --------------------

köpte 1851

1-15. P Jansson. 1851 köpte jag Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

-------------------------------------------------- --------------------

sålde 1851

1-16. Karolina Gustava Kurck. Född omkring 1845. sålde 1851 i

Ekensholm (Holmen), Dunker (D). ärvde 1831 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Se 1-12.

Gift med von Frisendorf.

Barn:

åringar Kurck. ärvde från 1845 till 1851 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Se 1-13.

-------------------------------------------------- --------------------

Agde från 1881 till 1883

1-17. xxxxxxx Bernhart. Agde från 1881 till 1883 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Se 1-14.

-------------------------------------------------- --------------------

köpte 1884

1-18. Karl Alexandersson. 1884 köpte jag Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

-------------------------------------------------- --------------------

Agde från 1897 till 1898

1-19. Jonsson. Agde från 1897 till 1898 i Ekensholm (Holmen), Dunker

(D). Född i Bollnäs.

-------------------------------------------------- --------------------

köpte 1898

1-20. Henrik Albert von Stockenström. från 1894 till 1914 i Röhls

gård, Röhl, Dunker (D). Agde från 1894 i Hando (Synds-), Röhl,

Dunker (D). Agde omkring 1900 i Ånhammar. köpte 1898 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Född 1842 i Garpenberg. Död 1914 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Se 1-21.

Gift med Eva Beck Friis. Agde från 1914 till 1939 i Röhls gård,

Röhl, Dunker (D). Agde från 1914 till 1939 i Hando (Synds-),

Röhl, Dunker (D). Agde från 1914 till 1939 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Född 1864. Död 1939. Se 1-21.

Barn:

Bo von Stockenström. Se 1-21.

Christina von Stockenström. Född 1889/10/07. Agde från 1939 i

Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Agde från 1939 i Hando (Synds-),

Röhl, Dunker (D). Död 1974/12/31. Se 1-21, 1-22.

Lars von Stockenström. Se 1-21.

-------------------------------------------------- --------------------

Agde från 1914 till 1939

1-21. Eva Beck Friis. Agde från 1914 till 1939 i Röhls gård, Röhl,

Dunker (D). Agde från 1914 till 1939 i Hando (Synds-), Röhl, Dunker

(D). Agde från 1914 till 1939 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

Född 1864. Död 1939. Se 1-20.

2005/08/07 Sida 4

-------------------------------------------------- --------------------

Gift med Henrik Albert von Stockenström. från 1894 till 1914 i

Röhls gård, Röhl, Dunker (D). Agde från 1894 i Hando (Synds-),

Röhl, Dunker (D). Agde omkring 1900 i Ånhammar. 1898 köpte jag

Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Född 1842 i Garpenberg. Död 1914

I Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Se 1-20.

Barn:

Bo von Stockenström. Se 1-20.

Christina von Stockenström. Född 1889/10/07. Agde från 1939 i

Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Agde från 1939 i Hando (Synds-),

Röhl, Dunker (D). Död 1974/12/31. Se 1-20, 1-22.

Lars von Stockenström. Se 1-20.

-------------------------------------------------- --------------------

Agde från 1939

1-22. Christina von Stockenström. Född 1889/10/07. Agde från 1939 i

Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Agde från 1939 i Hando (Synds-),

Röhl, Dunker (D). Död 1974/12/31. Se 1-20, 1-21.

Gift med Axel Lagerfelt. Född 1877/08/25. Död 1958/03/11.

Barn:

Margareta Lagerfelt. Agde uppskattat 1960 i Hando (Synds-), Röhl,

Dunker (D). Agde uppskattat 1960 i Ekensholm (Holmen), Dunker

(D). Se 1-23.

-------------------------------------------------- --------------------

Agde uppskattat 1960

1-23. Margareta Lagerfelt. Agde uppskattat 1960 i Hando (Synds-),

Röhl, Dunker (D). Agde uppskattat 1960 i Ekensholm (Holmen), Dunker

(D). Se 1-22.

-------------------------------------------------- --------------------

Margareta Vogtin von Fronhaussen

Hans von Masenbach

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.stjarnhov.nu/kultur2.htm.

----------------------------------------------------------------------

Kulturgeografisk studie skriven av

Marie-Louise Svensson

MITTHÖGSKOLAN

Institutionen för Turismvetenskap

871 88 Härnösand

HÅLL GRYTan KOKANDE

En kulturgeografisk studie över

Gryts sockens historia, nutid och framtid

Marie-Louise Svensson Handledare: Märta Molin

Projektarbete Kulturgeografi A1

Ht 1998

Naturgeografisk beskrivning

Gryts socken (bilaga B) tillhör Gnesta kommun och ligger med sina 47 sjöar naturskönt beläget i hjärtat av Södermanland. Socknen kan naturgeografiskt delas in i två områden, en nordlig och en sydlig. Den norra delen ligger relativt högt, 50-100 m.ö.h. och präglas till största delen av barrskog och mindre sjöar. Området är en del av den s.k. Mälarmården som sträcker sig genom hela Södermanland och i vars berg man tidigare utvunnit järnmalm. Den södra delen av socknen ger ett helt annat intryck med sina stora sjöar, uppodlade åkrar och skogar med främst björk och ek. En av de vackraste platserna i socknen är Herröknanäs i Misteln. På våren kan man där njuta av gulsippor, vårärt, lungört och vätteros som breder ut sig under lind och ek. I socknen finns också den sällsynta Stjärnhovstryffeln, men exakt var den gömmer sig är en väl förborgad hemlighet som endast några få har nyckeln till.

Att Gryt är den vackraste platsen i landet kan nog de flesta som någon gång gästat bygden intyga. Många är också de som satt sina upplevelser på pränt. Ett urval av dem lyder: "Vägen fortsätter vidare längs stränderna av sjöarnas pärlband; från Kyrksjön vid Gryts lilla sockenkyrka till Misteln och Dunkern. Här vidgas vyerna. Utsikten över speglande vattenytor och strändernas ekhagar kan få den mest prosaiske att stanna upp och insupa skönheten och lugnet, som vilar över denna tavla. Bebyggelsen har glesnat, gårdarna ligger långt ifrån varandra. Här tycks endast de stora sörmlandsekarna råda, knotiga och väldiga" (Herrgårdar och herrskapsfolk s 247), "Den (socknen) är ögat, där Den Sköna Lustgården speglar sig, ett Södermanland i miniatyr" (Rydefalk s 4), och "Gryts socken är vackrast i Sörmland, Sörmland vackrast i Sverige och Sverige det vackraste landet i världen - alltså är Gryts socken vackrast i världen!" Det sista citatet kommer från den tidigare prosten Lundqvist

Gryts kyrka

På 1100-talet byggde man ett fästningstorn och långhus som blev grunden för den vackra kyrka vi har idag . Kyrkan byggdes i närheten av den plats där man tidigare offrat åt asagudarna vid Odensberga. Den ursprungliga kyrkan var liten och har under seklernas gång byggts om allt eftersom församlingen vuxit. Den mest radikala förändringen gjordes under prästen Pehr Hedbergs tid, år 1778. Då byggdes kyrkan ut mot söder och större fönster höggs upp, vilket gjorde att kyrkan blev mycket rymligare och ljusare.

Runt kyrkan har också uppförts en del andra byggnader, t ex kyrkstall, likbod, sockenstuga, skola, fattigstuga och begravningskapell. Vid hembygdsgården, en liten bit från kyrkan, finns också grunden efter prästänkebostället Pettersberg som också kom till under Pehr Hedbergs tid. Tanken var att hans hustru skulle bo i stugan då han dog. Hon skulle då klara sig på egen hand och inte ligga församlingen eller den nye prästen till last.

Öllösa järnbruk

Med tanke på de naturresurser som finns i trakten är det inte förvånande att också finna rester av ett järnbruk. Här fanns ju gott om skog, järnmalm och vattenkraft och redan Karl IX ska ha intresserat sig för malmutvinning i området. Till Öllösa, eller Olosa som det då kallades, kom valloner av de la Gardie-, Tersmeden- och de Geersläkt och anlade en av de första vallonsmedjorna i Sverige år 1632. Här tillverkades stång- och tackjärn, kanonkulor och järngrytor och enligt de mantalslängder som finns kvar, fanns ca 20 arbetare vid Öllösa bruk. Om vi räknar med att dessa arbetare också hade familj kan vi tänka oss att antalet boende vid Öllösa var minst det dubbla.

1650 lades verksamheten ner. Orsaken till detta torde vara malm- och/eller vattenbrist. Av den masugn, två städkamrar med två städ vardera, kolhus, redskap, järnbod med våg och vikter, kvarnar och bostadshus som då gav liv åt området syns inte mycket idag. Det som finns kvar är några husgrunder, slagghögar och delar av den 5-6 meter höga masugnen. Noterbart är att det inte finns några vallonmasugnar från 1600-talet kvar i ursprungsområdet Belgien och Frankrike, så masugnsruinen vid Öllösa är alltså världsunik!

----------------------------

Gårdar i Gryt

I Gryts socken finns ett stort antal gamla gårdar. Många av dem finns omtalade redan på 1500-talet. En av dem är Granebergs gård som då kallades Hundsgrana. En viss Hans von Masenbach, som var en av hertig Karls närmaste män, hade då fått löfte av hertigen att köpa gården. Så småningom gifte sig Georg Günter Crail von Bemebergh med Masenbachs dotter och tog över gården. Crail gjorde sig känd då han på 1620-talet ritade en karta över Södermanland som är något så när verklighetstrogen. För Grytsborna kanske han mest är känd för att ha målat det porträtt av Gustav II Adolf som hänger i kyrkan.

Crail var en av Gustav II Adolfs närmaste män och samarbetade nära Axel Oxenstierna. Det innebar bl. a. att Crail fick göra resor runt om i Europa. Denne vittbereste man namngav sedan några av sina gårdar efter en del av de städer han såg under sina resor, och det är förklaringen till att det i Gryt finns och har funnits gårdar med så exotiska namn som Köpenhamn, Helsingör och Mosco (Moskva). Crail begravdes i koret till Gryts kyrka. Hans änka var den första som skrev sig "till Graneberg", och det är gårdens namn ännu idag. Den nuvarande manbyggnaden uppfördes omkring år 1750 och på en målning från denna tid kan man se att det fanns två par flyglar. Närmast gården ser man ett par rödmålade flyglar, och möjligen är det de flyglar som ligger där även idag.

Även Solberga gård är minst 400 år gammal. På 1500-talet tillhörde gården Barbro Stigsdotter, hon som enligt legenden hjälpte Gustav Vasa att fly genom hålet i dasset, då hennes man ridit till fogden för att hjälpa till med att fånga Gustav. Senare under 1500-talet ägdes gården av Vadstena kloster som verkar ha haft stort inflytande i denna trakt. Grytsberg som tidigare hette Gryth eller Grytsbyn har också tillhört Vadstena kloster. Mangården på Grytsberg uppfördes 1682 och renoverades 1986 för att i möjligaste mån återställas till sitt ursprungliga utseende.

Gården Boxtorp som tidigare hette Bågestorp finns tidigast dokumenterad 1562. Den tillhörde då adelsmannen Per Birgersson (Tre Björnramar). 1901 köptes gården av Stockholms Stadsmission. Till Boxtorp kom föräldralösa barn som på olika sätt for illa i storstaden. De fick arbeta på det stora lantbruket men fick också undervisning. Idag är Boxtorp ett skolhem dit ungdomar med sociala och skolmässiga problem kommer för att få ett drägligare liv.

Troligen är Ånhammar det mest kända godset i Gryt. Även Ånhammar har anor från 1500-talet, då det ägdes av Hans Claesson Bielkestierna (död 1566). Dess huvudbyggnad härstammar från 1630-talet och är ett av landets äldsta bevarade herrgårdsbyggnader i trä. Skogsbruket har under historiens gång spelat en stor roll för gårdens utveckling. Inte minst gäller det från 1914 då Bo Henrik von Stockenström övertog gården efter sin far. Bo Henrik utvecklade Ånhammar till en mönstergård vad det gäller naturvård och blev tack vare sina gedigna kunskaper statsråd och chef för jordbruksdepartementet vid två tillfällen. Vissa delar av Ånhammars skog är 350 år gammal och på ägorna finns botaniskt intressanta områden som kan ståta med nästan 400 örter!

Den första sågen anlades 1825 i anslutning till gården och här har också funnits en möbelfabrik. Givetvis har sågverket moderniserats efter hand och idag styrs mycket av arbetet av datorer. Ändå är Ånhammars såg en av de största arbetsgivarna i socknen.

Idag kan också gården stoltsera med ett alldeles eget gårdsmuseum. I ett magasin på gården har de nuvarande ägarna Elisabeth och Anders von Stockenström samlat verktyg, redskap och andra saker som brukats på Ånhammar genom tiderna. Här kan man följa den historiska utvecklingen av allt från jordbruksredskap och kläder till tvättmaskiner och datorer.

I detta sammanhang måste också sågmästare Herman Ekström nämnas. Han skrev själv i, och forskade i gårdsarkivets äldre kontorsböcker från 1800 och ca 150 år framåt. Detta är en guldgruva för den historieintresserade, och vi får bland mycket annat intressant veta att Ånhammar utrustade soldater 1808 under kriget mot Ryssland och att man följande år betalade 14 skilling för att bli av med varg och lo i området.

Det är gården Stjärnhov som gett samhället sitt namn. Huvudbyggnaden uppfördes 1584 och från början hette gården Nässelsta. Den tidigare nämnde Crail förlänades gården 1687. I slutet av 1700-talet blev gårdens ägare, Mårten Scheffel, adlad Stjernefeldt, och 1816 fick hans son tillstånd att ändra gårdens namn till Stjernhof. 1862 drogs järnvägen genom Gryt och en station skulle byggas. För att inte blanda ihop detta Gryt med andra platser med samma namn gav man samhället namn efter den största gården i närheten, nämligen Stjärnhov.

En av de många vackra platser i bygden är Nässelsta kvarn som tidigare ägdes av Stjärnhovs gård. Den första kvarnen byggdes här på 1600-talet och man kan anta att en livlig aktivitet förekommit här under århundradena. Kvarnen var i funktion till 1973 då driften lades ner. Inredningen och redskapen finns dock kvar i byggnaderna.

Näringar

Tidigare har människorna i Gryt, precis som landets övriga befolkning, livnärt sig på jordbruk. Spår efter detta är dels de många gårdarna där jordbruk har bedrivits och till viss del bedrivs ännu idag, dels de många platser och gårdar vars namn slutar på säter, t. ex. Rotsäter och Kärrsäter. Sätern hade från början funktion som bete för djuren, men så småningom byggde man en liten stuga på sätern och odlade upp lite mark i anslutning till denna.

Skogsbruket har också spelat en stor roll för socknens välbefinnande. En stor del av timret bearbetades vid Ånhammars såg, men en del timmer flottades också till sågen i Sparreholm via Dunkern, Kyrksjön, Naten och Båven. Under 1600-talet, men även i mitten av 1800-talet, bröts järnmalm i bygden. Det mesta förädlades vid Öllösa och senare vid Björndammens masugn i Dunker. Se mer i avsnittet om Öllösa järnbruk. På Solberga gård har också ett hönseri funnits, varifrån man sålt ägg och kycklingar över hela Sverige.

1901 grundades Solbacka, Sveriges andra internatläroverk för pojkar vid torpet Väster-Jättna vid Kyrksjön. Det utvecklades allt mer och under 40-talet fick även kvinnliga elever komma till skolan. Som mest hade Solbacka 400 elever, och detta var en unik möjlighet även för bygdens barn att få fortsätta sina studier fram till real- och studentexamen. En av de mest kända eleverna på Solbacka var Jan Guillou, vars bok "Ondskan" sägs grunda sig på det han upplevde på skolan. P. g. a. sviktande ekonomi lades skolan ner 1972 och rektor Folke Goding donerade Solbacka till Södermanlands läns landsting. I och med detta började en ny epok, då anläggningen blev kursgård med landstinget som huvudman i en stiftelse.

Idag är Ånhammars såg och Solbacka Sport och Konferens de största arbetsgivarna i trakten. I övrigt präglas ekonomin av ett stort antal småföretag i området, med produktion av allt från byggnation och VVS-teknik till keramik och ekologiska köttprodukter.

Samhällsservice

Långt innan det blev lagstadgad skolgång för alla barn 1842, fanns en skola i Gryts socken. Det var en av församlingens kyrkoherdar, Pehr Hedberg, som under senare delen av 1700-talet såg till att barnen fick lära sig läsa och skriva hjälpligt. En man vid namn Per Weller testamenterade senare en summa pengar som skulle underhålla en lärare i socknen. Samtidigt, i början av 1830-talet, byggdes vid kyrkan socknens första skola som fick namnet Wellerska skolan. Då skolplikten införts uppstod problemet att inte alla föräldrar hade råd att skicka sina barn till skolan. Detta löste man i Gryts socken genom att 1851 låta tolv barn inkvarteras i närheten av skolan, i fattig- och sockenstugan.

Några år senare gjordes ett försök att under den kallaste vintertiden låta barnen gå i skolan en dag i veckan. När detta kom till myndigheternas kännedom blev detta omedelbart förbjudet, säkerligen till mångas förtret. Man kan gissa att anledningen till att korta av skolveckan var att många barn hade lång skolväg. Detta avhjälptes dock 1859 då två nya skolor byggdes i socknen, nämligen vid Jälund och vid Lilla Lamsätter. 1883, då Stjärnhovs samhälle börjat växa, byggdes Kexle skola, det vi idag kallar Åsbacka. Idag har vi en modern och funktionell skola vid Kvarnbacka som invigdes 1984. Här går barn i 6-årsgrupp och de sex första skolåren. Årskurs 7-9 tillbringar de flesta barnen på Frejaskolan i Gnesta och när det blir dags för gymnasiestudier är det för flertalet Södertälje och Nyköping som står på tur.

(.........................)

Kommunikationer

Man har hittat rester av en hålväg i Gryt, och på en vägkarta från 1600-talet (Bilaga D) ser man hur allfarvägen gick både via nuvarande Stjärnhov och förbi Gryts kyrkby. Det har också legat krogar vid Herrökna, Pungsund och Boxtorp.

Så småningom fick bilen genomslag i Sverige, men inte utan protester i Gryt. Länsstyrelsen hade gett doktor Nybblin i Gnesta tillstånd att använda bil då han skulle besöka de sjuka. Det gillade inte grytsborna, som skrev till kungen och klagade. Kungen ställde sig dock på Länsstyrelsens sida. Då (1912) satte de envetna grytsborna upp skyltar vid sockengränsen som meddelade att endast doktorn och några till fick köra bil inom socknen. Men det dröjde inte särskilt länge förrän befolkningen besinnade sig och dessa anslag togs ner.

Västra stambanan drogs som jag tidigare nämnt genom socknen 1862. Drygt 100 år senare hade dock bilismen och lastbilarna övertagit tågets roll som transportmedel vilket innebar att Stjärnhovs station lades ner och stationshuset revs. Idag drömmer man om att pendeltåget från Stockholm ska gå ända till Stjärnhov och inte bara stanna i Gnesta, vilket skulle underlätta avsevärt för alla de pendlare som bor i socknen. Nettopendlingen i kommunen var 1996 -1691 personer och man kan anta att grytsborna utgör en betydande del av denna summa.

(....................)

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

försättsblad tilll det ovan..................

http://www.stjarnhov.nu/kultur.htm

---------------------------

(............................)

Nästa blad i vår historiebok är rivet ur en katolsk mässbok med fyrkantiga noter och latinsk text i rött och svart. Det är ett sällsynt blad. Dess noter är tryckta redan 1495 och tillhör därmed de allra första tryckta noterna i vårt land. När Gustav Vasa lade beslag på den katolska kyrkans tillgångar, skattade stora kulturella värden åt förgängelsen. Vackra mässkrudar syddes om till kläder åt kungabarnen, gamla handskrifter användes som pärmar till hans räkenskapsböcker. Det här bladet har använts som omslag till en bok från 1600-talet.

Bladen i vårt nästa kapitel är gjutna i järn och handlar om 1600-talet. Trettioåriga kriget kostade stora summor. Sverige krigade både i Baltikum och långt nere på kontinenten. Man behövde soldater, kanoner och kanonkulor. I norra Gryt hade man börjat bryta järnmalm, och vid Lövlund, nordväst om Öllösa byggde man 1644 en masugn, där man smälte malmen till järn. I hammarsmedjan vid Hammarbron, som fortfarande finns kvar, smiddes det till stångjärn. En tid gjorde man också kanonkulor där. Där gjöts också den järnhäll, som ligger i mittgången i Gryts kyrka som minne av tre barn Tersmeden, döda 1646, 1648 och 1648. Deras far, Herman Tersmeden, var den siste förvaltaren vid Öllösa bruk, som lades ner 1648, så hällen är samtidigt ett minnesmärke över vårt enda järnbruk.

Framme vid altaret i kyrkan ligger en annan gjuten gravsten, den berättar om Gustaf den andre Adolfs befästningsmästare och överste, Georg Krail von Bemeberg, som bodde på Herrökna 1623-1641. Han följde såväl kungen som senare Axel Oxenstierna på deras resor, och uppkallade sina gårdar i Gryt och Dunker efter de platser, där de varit. Därför behöver vi inte åka över sockengränsen för att komma till både Köpenhamn och Helsingör. Det historieblad, som får representera honom, blir en Sörmlandskarta. Han var den förste, som gjorde en tillförlitlig karta över Sörmland.

1700-talets sidor lämnar järnets gråa färg. Bladen börjar tona över i grönt. Efter pest och krig blev det så småningom allt bättre. Man bröt mera åkermark och befolkningen växte. År 1785 var den uppe i 1.105 personer. Kyrkan räckte inte längre till, och man beslöt att bygga till den del, som i dag kallas nykyrkan. Den stod efter många om och men färdig 1778. Fattigstugan rustades för de gamla. Läskunniga personer sändes ut i bygden för att lära både barn och vuxna att läsa. Det byggdes en ny prästgård, (den gamla var från 1699 och mycket bristfällig), och trots nödåren på 1770-talet behövde ingen dö av svält. Nykterheten befrämjades, vilket var ovanligt under denna tid, då så mycket superi rådde. Mannen bakom allt detta var socknens kyrkoherde från 1764 till 1797, Pehr Hedberg. Han är den, som betytt mer än någon annan person för vår bygd. Han var inte bara praktisk. Han var dessutom en lärd man, mycket kunnig i grekiska och latin. Han var hängiven sin församling och sitt arbete, skrev vers och uppbyggelse- skrifter samt en handbok för sina församlingsbor, som hette "Råd och hjälp i dyr tid". Under sin prästtid i Gryt skrev han en dagbok om vad som hände och skedde här. (Om honom finns mycket mer att läsa i boken med hans namn - red.anm.) Då man berömde hans arbete, svarade han:

"Vad gott är gjort, o Gud är ditt,

men brist och fel är endast mitt".

Siluettbilden av honom, som hänger först i raden av församlingens kyrkoherdar i sakristian får bli vårt historiska blad för 1700-talet.

1800-talet var de många omvälvningarnas tid. Industrialiseringen gjorde sitt intåg och drev fram bättre transportmöjligheter, vägar och järnvägar. Vi hade till och med egen båttrafik på och mellan våra sjöar. Timmer fraktades från Glömnässågen med båt ner till Stjärnhov, där det lastades på järnvägsvagn av August Nilsson, Nysäter, för 1/2 öre kubikfoten. Runt järnvägsstationen växte ett nytt samhälle upp. Det fick namnet Stjärnhov efter Stjärnhovs säteri, som låg alldeles intill. Poststationen fick också heta Stjärnhov, eftersom namnet Gryt redan var upptaget av en annan poststation. Gryt betyder ju stenbunden mark, och det finns fler platser i vårt land, som gör skäl för det namnet.

Vår historiska boksida för den här tiden består av en griffeltavla och en skolsal. När folkskolestadgan trädde i kraft 1842, hade Gryt redan haft ordnad skolundervisning i 10 år med nybyggd skollokal och anställd lärare, allt tack vare en donation från en sockenbo, Per Weller, som var gårdsinspektor på Granebergs säteri. Av det lilla man känner till om hans person framgår, att han varit "en enkel, arbetsam och sparsam man, vars levnadshistoria inte företer något märkvärdigt". Han dog ogift vid Graneberg 1820 och efterlämnade ett testamente, som skulle komma att betyda mycket för Gryts församling. Efter vissa avdrag skulle större delen av hans tillgångar användas till lön och underhåll åt en scholemästare i Gryt, och denne skulle utan någon annan betalning lära allmogens barn att väl stava, läsa i bok och kunna utantill katekesen samt även räkna något. Wellerska donationen förvaltades av pastor och kyrkoråd, det lånades flitigt ur donationskassan, kapitalet växte, och 1832 stod Wellerska skolan färdig. Den invigdes ett år senare. Tack vare donationen kunde de skattepengar, som kom skolan till godo, i stället användas till olika sociala åtgärder. Man ordnade matbespisning och även inackordering för de barn, som hade lång väg till skolan, pojkarna i fattigstugan och flickorna i sockenstugan med underhåll hela dagen.

Wellerska skolan tillhörde ju inte de allra första skolorna i landet, men den var den första skola, som tillkom tack vare en man ur folkets led, en framsynt person, som förstod vikten av att kunna läsa och skriva och som ekonomiskt bidrog härtill. Den första Wellerska skolan låg, där norra kyrkogården nu är belägen. Den blev för liten, och en större byggnad uppfördes 1908-10, vi kan se den tvärs över vägen från prästgården räknat. Småskolan fick en egen byggnad 1896. När alla skolor centraliserades ner till samhället på 1960-talet, övertog kyrkan huset till församlingshem. För att namnet på skolans välgörare inte skulle försvinna med skolan, beslöt man att kalla det nya församlingshemmet Wellerska församlingshemmet, vilket sedan användes i kyrkans skrivelser. Senare ändrades namnet till Gryts församlingshem Wellerska skolan.

(............................)

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ +++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.stjarnhov.nu/herrokna/historia.htm.

 ----------------------------

HERRÖKNA

Gårdens historia går tillbaka till medeltiden och Herrökna

hette i äldre tid Endast Ökna. Gårdsnamnet Ökna är ganska

talrikt i Södermanland och Herrökna Namnet nämns första

gången 1665 Då gårdsnamnet förekommer i en rättsprocess.

Herröknas fördelaktiga läge har tidigt utnyttjas för

bosättning, sannolikt Redan under järnåldern.

Som J.A. Almquist skriver i sin stora utredning om

stormaktidens frälsegods omtalas Herrökna som sätesgård

1574 och ägdes Då av Åke Bengtsson Färla. Härigenom kan

Gården räknas som landskapets Äldre herrgårdar.

Herrökna ligger på en halvö i sjön Misteln i Daga Härad i

Gryts socken. Ännu 1862 Anges Att gården Låg på en ö. Det

som var Ett smalt vattendrag med vindbro på 1600-talet är

Enligt 1822 års karta snarast Att betrakta fördämning som ett.

En av de mest Kända Ägarna till Herrökna är

befästningsspecialisten och Skoklostermålaren Georg

Günther Kräill 1584-1641 som år 1623 trädde i besittning av

Herrökna, med Genom Giftermål Kristina von Masenbach

VARS långt Hans von Masenbach Genom donationsbrev från

Hertig Karl år 1586 erhöll Herrökna med Underliggande gårdar.

Georg Günther Kräill blev känd för SINA insatser Inom svenskt

fortifikationsväsende. Han kom 1620 i svensk tjänst och

deltog i belägringen av Riga 1621. Han drog Nästan

omedelbart uppmärksamheten tills sig Genom SINA talanger

som kartritare. Han påbörjade 1625 de första välgjorda

kartorna över Södermanland.

Enligt Några år är han i fält igen och återkommer till Herrökna

p.g.a. sjukdom 1634 och avlider 1641.

Makarna Kräill ligger begravda i Gryts kyrka

Genom skifte 1959, född får Eva von Ankarcrona

Stockenström, gård Herrökna och numera ags gården av

 Johan Ankarcrona.

Gården omfattar idag Skogs och jordbruksdrift med arrende gården Vreta samt sidoarrenden.

Herröknas Skog är miljöcertifierad Enligt FSC.

Gården är Också demonstrationsgård för projektet Markernas mångfald.

Johan Ankarcrona

Förvaltare

 [BILD] se porträttfoto

Stora Huset sommaren 1999.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Masenbach

----------------------------

http://www.dunker.nu/AgarelangdEkensholm.htm.

Ägarelängd Ekensholm

-------------------------------------------------- ------------------------------

2005/08/07 Sida 1

--------------------------------------------------

1. Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Herrgård.

Sverige - Södermanlands län - Flen - Dunker (D).

På Ekensholm påbörjade Kiirck uppförandet av den statliga slottsbyggnad vi kan se i dag i klassicistisk italiensk stil med sex joniska kolonner åt sjösidan och Platt balustradomgivet tak

Mer än en skuggande, som tandsnittsprydd gesims är förkroppad till en Attika över kolonnerna.

Undervåningens fönster är rundbågiga,

övervåningens mycket höga med konsolburna gesimser.

Vid baronens död var Byggnaden Ännu inte färdig och hans långvarigt sjukliga

Änka föredrog även senare Att bo kvar i den gamla säteribyggnaden

framför Att flytta in i vad hon kallade "Knuts fåfänga". X 6560792

Y 1.557.770. Lat 59 09 53,70 Länge 16 49 06,19.

--------------------------------------------------

Agde från 1586 till 1607

1-1. Hans v. Masenbach.

Agde till 1607 i Johannesnäs (Åstängen),

Lundby, Dunker (D) (Hando-sjøs).

Agde från 1586 till 1607 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D) (Hando-sjøs).

Född omkring 1550.

Död 1607.

Se 1-2, 1-3.

-----------------------------

Gift 1: o med Margareta Vogtin von Fronhaussen.

Agde från 1607 till 1624 I Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D) (Hando-sjøs).

Agde från 1607 till 1624 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D) (Hando-sjøs).

Agde från 1607 till 1624 i Hando (Synds-), Röhl, Dunker (D) (Hando-sjøs). Se 1-3.

Barn:

Christina v. Masenbach.

Död 1657/08/23 i Gryt. Se 1-3.

-----------------------------

Gift 2: o med Margareta Fechten.

Född i Tyskland.

Död 1624.

Barn:

Elisabeth v. Masenbach.

ärvde från 1624 till 1644 i Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D).

ärvde från 1624 till 1650 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

Död 1650. Se 1-4.

--------------------------------------------------

Agde omkring 1600 1-2. .

Agde omkring 1600 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

Present

Barn:

Hans v. Masenbach.

Agde till 1607 i Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D) (Hando-sjøs).

Agde från 1586 till 1607 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D) (Hando-sjøs).

Född omkring 1550. Död 1607.

Se 1-1, 1-3.

--------------------------------------------------

Agde från 1607 till 1624

1-3.

Margareta Vogtin von Fronhaussen.

Agde från 1607 till 1624 i Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D) (Hando-sjøs).

Agde från 1607 till 1624 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D) (Hando-sjøs).

Agde från 1607 till 1624 i Hando (Synds-), Röhl, Dunker (D) (Hando-sjøs). Se 1-1.

Gift med Hans v. Masenbach.

Agde till 1607 i Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D) (Hando-sjøs).

Agde från 1586 till 1607 I Ekensholm (Holmen), Dunker (D) (Hando-sjøs)

Född omkring 1550.

Död 1607. Se 1-1, 1-2.

Barn:

Christina v. Masenbach.

Död 1657/08/23 i Gryt. Se 1-1.

--------------------------------------------------

ärvde från 1624 till 1650

1-4.

Elisabeth v. Masenbach.

ärvde från 1624 till 1644 i Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D).

ärvde från 1624 till 1650 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

Död 1650. Se 1-1.

Gift med Knut Lilje. Född omkring 1600. Död 1650.

Barn:

Knut Lillie. ärvde från 1650 till 1684 i Ekensholm (Holmen), Dunker

(D).

Född omkring 1625.

Död omkring 1692.

Se 1-5.

Johan Lilje.

ärvde från 1644 till 1676 i Johannesnäs (Åstängen),

Lundby, Dunker (D). Död 1676.

--------------------------------------------------

ärvde från 1650 till 1684

2005/08/07 Sida 2

--------------------------------------------------

1-5. Knut Lillie. ärvde från 1650 till 1684 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Född omkring 1625. Död omkring 1692. Se 1-4.

--------------------------------------------------

Agde från 1685 till 1728

1-6. Nils Schönberg. Agde omkring 1735 i Mora, Dunker (D). Agde från

1685 till 1728 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Agde omkring 1676

I Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D). Född 1639. Död 1728.

Gift med Brita Brandberg.

Barn:

Christina Magdalena Schönberg. Agde omkring 1736 i Mora, Dunker

(D). Agde från 1728 till 1735 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

köpte. ärvde tills. med systern från 1728 till 1735 i

Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D). Agde omkring 1730.

Född 1680. Död 1735. Se 1-7, 1-8.

Hedvig Schönbereg. Född 1676. Död 1716.

--------------------------------------------------

Agde från 1728 till 1735

1-7. Christina Magdalena Schönberg. Agde omkring 1736 i Mora, Dunker

(D). Agde från 1728 till 1735 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

köpte. ärvde tills. med systern från 1728 till 1735 i Johannesnäs

(Åstängen), Lundby, Dunker (D). Agde omkring 1730. Född 1680. Död

1735. Se 1-6, 1-8.

Gift med Lars Carpelan. Agde från 1735 till 1737 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Död 1737. Se 1-8.

Barn:

Hedvig Charlotta Carpelan. ärvde från 1737 till 1769 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Se 1-8, 1-9.

--------------------------------------------------

Agde från 1735 till 1737

1-8. Lars Carpelan. Agde från 1735 till 1737 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Död 1737. Se 1-7.

Gift med Christina Magdalena Schönberg. Agde omkring 1736 i Mora,

Dunker (D). Agde från 1728 till 1735 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). köpte. ärvde tills. med systern från 1728 till 1735

I Johannesnäs (Åstängen), Lundby, Dunker (D). Agde omkring 1730.

Född 1680. Död 1735. Se 1-6, 1-7.

Barn:

Hedvig Charlotta Carpelan. ärvde från 1737 till 1769 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Se 1-7, 1-9.

--------------------------------------------------

ärvde från 1737 till 1769

1-9. Hedvig Charlotta Carpelan. ärvde från 1737 till 1769 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Se 1-7, 1-8.

Gift 1: o med karl Carpelan.

Barn:

Karl Niklas Carppelan. Agde från 1766 till 1776 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Född 1725/09/22. Se 1-10.

Gift 2: o med Johan Herlin.

Barn:

xxxxxxxxx xxxxxxxx. Agde från 1769 till 1792 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Se 1-11.

--------------------------------------------------

Agde från 1766 till 1776

1-10. Karl Niklas Carppelan. Agde från 1766 till 1776 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Född 1725/09/22. Se 1-9.

Gift med Katarina Charlottta Linroth. Född 1744/08/16. Död

1796/07/14.

Barn:

Salomoon Carpelan. Född 1764/05/02. Död 1764/08/07.

Agneta Charlotta Carpelan. Född 1772/07/15. Död 1851/06/13.

Lars Wilhelm Carpelan. Född 1778/07/08. Död 1809.

--------------------------------------------------

Agde från 1769 till 1792

1-11. xxxxxxxxx xxxxxxxx. Agde från 1769 till 1792 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Se 1-9.

--------------------------------------------------

2005/08/07 Sida 3

--------------------------------------------------

Agde från 1792 till 1831

1-12. Knut Kurck. Född 1761/01/21 i Hedensö. Agde från 1792 till 1831

I Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Död 1831.

Gift 1792 med Lovisa Gustava von Siegrot. Född 1774/09/15 i Vilsta.

Död 1842/09/23.

Barn:

Karolina Gustava Kurck. Född omkring 1845. sålde 1851 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). ärvde 1831 i Ekensholm (Holmen), Dunker

(D). Se 1-16.

--------------------------------------------------

ärvde från 1845 till 1851

1-13. åringar Kurck. ärvde från 1845 till 1851 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Se 1-16.

--------------------------------------------------

köpte 1851

1-14. G Bernhart. 1851 köpte jag Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

Present

Barn:

xxxxxxx Bernhart. Agde från 1881 till 1883 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Se 1-17.

--------------------------------------------------

köpte 1851

1-15. P Jansson. 1851 köpte jag Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

--------------------------------------------------

sålde 1851

1-16. Karolina Gustava Kurck. Född omkring 1845. sålde 1851 i

Ekensholm (Holmen), Dunker (D). ärvde 1831 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Se 1-12.

Gift med von Frisendorf.

Barn:

åringar Kurck. ärvde från 1845 till 1851 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Se 1-13.

--------------------------------------------------

Agde från 1881 till 1883

1-17. xxxxxxx Bernhart. Agde från 1881 till 1883 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Se 1-14.

--------------------------------------------------

köpte 1884

1-18. Karl Alexandersson. 1884 köpte jag Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

--------------------------------------------------

Agde från 1897 till 1898

1-19. Jonsson. Agde från 1897 till 1898 i Ekensholm (Holmen), Dunker

(D). Född i Bollnäs.

--------------------------------------------------

köpte 1898

1-20. Henrik Albert von Stockenström. från 1894 till 1914 i Röhls

gård, Röhl, Dunker (D). Agde från 1894 i Hando (Synds-), Röhl,

Dunker (D). Agde omkring 1900 i Ånhammar. köpte 1898 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Född 1842 i Garpenberg. Död 1914 i Ekensholm

(Holmen), Dunker (D). Se 1-21.

Gift med Eva Beck Friis. Agde från 1914 till 1939 i Röhls gård,

Röhl, Dunker (D). Agde från 1914 till 1939 i Hando (Synds-),

Röhl, Dunker (D). Agde från 1914 till 1939 i Ekensholm (Holmen),

Dunker (D). Född 1864. Död 1939. Se 1-21.

Barn:

Bo von Stockenström. Se 1-21.

Christina von Stockenström. Född 1889/10/07. Agde från 1939 i

Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Agde från 1939 i Hando (Synds-),

Röhl, Dunker (D). Död 1974/12/31. Se 1-21, 1-22.

Lars von Stockenström. Se 1-21.

--------------------------------------------------

Agde från 1914 till 1939

1-21. Eva Beck Friis. Agde från 1914 till 1939 i Röhls gård, Röhl,

Dunker (D). Agde från 1914 till 1939 i Hando (Synds-), Röhl, Dunker

(D). Agde från 1914 till 1939 i Ekensholm (Holmen), Dunker (D).

Född 1864. Död 1939. Se 1-20.

2005/08/07 Sida 4

--------------------------------------------------

Gift med Henrik Albert von Stockenström. från 1894 till 1914 i

Röhls gård, Röhl, Dunker (D). Agde från 1894 i Hando (Synds-),

Röhl, Dunker (D). Agde omkring 1900 i Ånhammar. 1898 köpte jag

Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Född 1842 i Garpenberg. Död 1914

I Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Se 1-20.

Barn:

Bo von Stockenström. Se 1-20.

Christina von Stockenström. Född 1889/10/07. Agde från 1939 i

Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Agde från 1939 i Hando (Synds-),

Röhl, Dunker (D). Död 1974/12/31. Se 1-20, 1-22.

Lars von Stockenström. Se 1-20.

--------------------------------------------------

Agde från 1939

1-22. Christina von Stockenström. Född 1889/10/07. Agde från 1939 i

Ekensholm (Holmen), Dunker (D). Agde från 1939 i Hando (Synds-),

Röhl, Dunker (D). Död 1974/12/31. Se 1-20, 1-21.

Gift med Axel Lagerfelt. Född 1877/08/25. Död 1958/03/11.

Barn:

Margareta Lagerfelt. Agde uppskattat 1960 i Hando (Synds-), Röhl,

Dunker (D). Agde uppskattat 1960 i Ekensholm (Holmen), Dunker

(D). Se 1-23.

--------------------------------------------------

Agde uppskattat 1960

1-23. Margareta Lagerfelt. Agde uppskattat 1960 i Hando (Synds-),

Röhl, Dunker (D). Agde uppskattat 1960 i Ekensholm (Holmen), Dunker

(D). Se 1-22.

--------------------------------------------------

von Mosenbach