Helena Magdalena Schulman

På 1720-talet blev en anförvant till henne nära granne till familjen på Kartano, nämligen löjtnanten Otto Christoffer Schulman, ägare till Lautsia gård i Hauho. Det är klart att de bägge herrskapsfamiljerna umgicks med varandra och upprätthöll goda förbindelser - Otto Christoffer uppträder vid många olika tillfällen som Helena Schulmans ombud, och efter hennes död blev han jämte Carl Christian Bock förmyndare för den då ännu omyndiga (ogifta) dottern Anna Christina. Man kan inte tänka sig annat än att de två ättlingarna av samma stam ibland diskuterade sina barndomsminnen och sina gemensamma fränder i Baltikum - och naturligtvis fastställde de först och främst på vilket sätt de var släkt med varandra. De fann då att de var kusiner: Helenas far, majoren Berndt Gustaf Schulman, hade varit bror till Otto Christoffers far, majoren Henrik Johan Schulman. Vid två olika tillfällen anförs inför häradsrätten i Kulsiala jäv mot Otto Christoffer för att han var syskonebarn till Helena, och det försökte han inte ens vederlägga. Släktskapen borde ha varit just denna enligt den utredning som Otto Christoffer presterade då han 1738 tog säte och stämma på riddarhuset som medlem av den gamla ätten nr 176. Det är sedan en annan sak att hans utredning var oriktig, som bl.a. Carpelans Ättartavlor visar. Med en litet tillspetsad formulering kan man således säga, att två uttryckliga utsagor i en originalkälla, domboken, måste underkännas för att den tryckta källan skall stämma.

Enklast kommer man ju ifrån motsägelsen om man ser den som exempel på huru släkterna splittrades och familjebanden slets efter flykten från de baltiska provinserna: Otto Christoffer skulle ha trott, att hans far haft en bror, som hette Berndt Gustaf, vilket ingalunda var fallet, och Helena skulle ha trott, att hennes farbror Henrik Johan, som i själva verket dog sonlös 1701, skulle ha varit den Henrik Johan Schulman som stupade år 1713. Och varken Isak Bocks tjänstgöring i Viborg samtidigt med Joachim Niklas Schulman, som i varje fall måste ha känt till det rätta förhållandet, eller hans långa vistelse i Solikamsk samtidigt med svägerskan Catharina Elisabet, tycks ha gett honom någon vetskap om det rätta sammanhanget. Kanske det ändå är den rätta förklaringen. Ett alldeles likadant resonemang har redan föreslagits som förklaring på en an nan dunkel punkt i ätten Schulmans historia (Genos 1951, s. 31), och också här är Berndt Gustaf och hans syskonkrets inblandade. Vill man göra det besvärligare för sig, kan man å andra sidan fråga sig om majoren Berndt Gustaf borde klyvas i två lika benämnda personer. Helena Schulmans dödsdag har jag inte sett angiven - hon stod fadder i Tyrväntö ännu 15.3.1758, men bouppteckningen efter henne förrättades 9.10.s.å.

Lähteet Henkilö: http://www.genealogia.fi/genos-old/43/43_61.htm

Tyrvännön seurakunnan arkisto - Rippikirja 172u-173u-, jakso 7, sivu 7/140: Monala gården , Mattila, Simola; Kansallisarkisto: https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=6169104474&aineistoI... / Viitattu 20.1.2023

Tyrväntö syntyneet-vihityt-kuolleet 1730-1766 (AP I Ca:1) ; SSHY http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=3822... / Viitattu 20.01.2023