![](https://assets13.geni.com/images/external/twitter_bird_small.gif?1710455056)
![](https://assets11.geni.com/images/facebook_white_small_short.gif?1710455056)
Noteringar (Kyrö Henrik Mickelsson) Nybyggare, gästgivare. Han anlade nybygget Vittangi 1674, och fick fribrev från knektutskrivning 1679. Har en notering om att Henrich M-son Kyrö i V-gi år 1684 hade 6 kor, 8 får och renar. (G. Hoppe, Geografica) Henric Mickelsson Kyrö, som slog sig ned 1674 i Wittangi och enligt handlingarna härbärgerade bruksfolk. (Tener, Ur Nr 6, Finnlands historia s.266): Att förutsättningarna för boskapsskötsel var goda vittnar uppgiften 1738 att han hade 19 kor. Längre fram kom hit även nybyggare från Tengeliös trakten i Övertorneå. (Tornedalica s.21 hänvisning till Tener s.261 s. hänv, Hoppe)
(På vintertinget i Jukkasjärvi 1679 upprättade kronbefallningsmannen Arendt Grape på förekommen anledning ett dokument, som syftade till att försvara Henrik Mickelsson Kyrös rättigheter gentemot soldatutskrivare, vilka vid denna tid reste runt i Lappmarken. Arendt Grape skriver också att Henrik Mickelsson Kyrö hade upptagit och uppodlat ängar och åkrar, samt inrättat ett gästgiveri för resande. Henrik Mickelsson Kyrös uppodling av markerna kring Vittangi hade 1696 sträckt sig så långt österut att han och husbonden i Kuoksu, Lars Olofsson Lodwijk, hamnade i konflikt om rättigheten att bruka de slåtterängar som låg mellan deras nybyggen. Rätten beslöt att Henrik Kyrö skulle bruka de övre ängarna, medan Lars Lodwijk skulle bruka de nedre. Omkring år 1720 skattade Henrik 6 rd, vilket gjorde hans nybygge till det största i Lappmarken vid den tidpunkten. På 1730-talet sådde han 3 tunnor korn och hade 19 kor , vilket allt sammantaget gjorde honom till en tämligen förmögen man Erik Johansson Kuoksu
Noteringar: (Kirjo Henrik Mickelsson) Nybyggare, gästgivare. Han anlade nybygget Vittangi 1674, och fick fribrev från knektutskrivning 1679. Har en notering om att Henrich M-son Kyrö i V-gi år 1684 hade 6 kor, 8 får och renar. (G. Hoppe, Geografica) Henric Mickelsson Kyrö, som slog sig ned 1674 i Wittangi och enligt handlingarna härbärgerade bruksfolk. (Tener, Ur Nr 6, Finnlands historia s.266): Att förutsättningarna för boskapsskötsel var goda vittnar uppgiften 1738 att han hade 19 kor. Längre fram kom hit även nybyggare från Tengeliös trakten i Övertorneå. (Tornedalica s.21 hänvisning till Tener s.261 s. hänv, Hoppe)
(På vintertinget i Jukkasjärvi 1679 upprättade kronbefallningsmannen Arendt Grape på förekommen anledning ett dokument, som syftade till att försvara Henrik Mickelsson Kyrös rättigheter gentemot soldatutskrivare, vilka vid denna tid reste runt i Lappmarken. Arendt Grape skriver också att Henrik Mickelsson Kyrö hade upptagit och uppodlat ängar och åkrar, samt inrättat ett gästgiveri för resande. Henrik Mickelsson Kyrös uppodling av markerna kring Vittangi hade 1696 sträckt sig så långt österut att han och husbonden i Kuoksu, Lars Olofsson Lodwijk, hamnade i konflikt om rättigheten att bruka de slåtterängar som låg mellan deras nybyggen. Rätten beslöt att Henrik Kyrö skulle bruka de övre ängarna, medan Lars Lodwijk skulle bruka de nedre. Omkring år 1720 skattade Henrik 6 rd, vilket gjorde hans nybygge till det största i Lappmarken vid den tidpunkten. På 1730-talet sådde han 3 tunnor korn och hade 19 kor , vilket allt sammantaget gjorde honom till en tämligen förmögen man Erik Johansson Kuoksu)
http://www.drdeathray.se/bomarken.htm
Ur: BOMÄRKEN FÖR SLÄKTER OCH GÅRDAR I TORNEDALEN
Kyrö i Vittangi. Släkten är en gren av birkarlssläkten Kyrö i Pello. Henrik Mickelsson Kyrö från Pello anlade Vittangi 1674. Hans sonson Olof Olofsson Kyrö använde 1737 ovanstående bomärke. Från Kyrösläkten i Vittangi härstammar ett nästan oräkneligt antal släkter.
(På vintertinget i Jukkasjärvi 1679 upprättade kronbefallningsmannen Arendt Grape på förekommen anledning ett dokument, som syftade till att försvara Henrik Mickelsson Kyrös rättigheter gentemot soldatutskrivare, vilka vid denna tid reste runt i Lappmarken. Arendt Grape skriver också att Henrik Mickelsson Kyrö hade upptagit och uppodlat ängar och åkrar, samt inrättat ett gästgiveri för resande. Henrik Mickelsson Kyrös uppodling av markerna kring Vittangi hade 1696 sträckt sig så långt österut att han och husbonden i Kuoksu, Lars Olofsson Lodwijk, hamnade i konflikt om rättigheten att bruka de slåtterängar som låg mellan deras nybyggen. Rätten beslöt att Henrik Kyrö skulle bruka de övre ängarna, medan Lars Lodwijk skulle bruka de nedre. Omkring år 1720 skattade Henrik 6 rd, vilket gjorde hans nybygge till det största i Lappmarken vid den tidpunkten. På 1730-talet sådde han 3 tunnor korn och hade 19 kor , vilket allt sammantaget gjorde honom till en tämligen förmögen man Erik Johansson Kuoksu)
Første familie i Vittangi.
Fick åborätten till ödestomten i Vittangi 1674 och flyttade sina kyrkliga handlingar 1678 till sin egen by. 1674 Vittangi, Sverige
Barn:
Søsken:
Noteringar: Han anlade nybygget Vittangi 1674, och fick fribrev från knektutskrivning 1679. Enligt traditionen hade Vittangi varit släkten Kyrös fisketräsk i generationer, och det skall också enligt samma tradition ha varit det goda fisket som lockade Henrik att bosätta sig på platsen.
På vintertinget i Jukkasjärvi 1679 upprättade kronobefallningsmannen Arendt Grape på förekommen anledning ett dokument, som syftade till att försvara Henrik Mickelsson Kyrös rättigheter gentemot soldatutskrivare, vilka vid denna tid reste runt i Lappmarken. Dess ville "icke allenast [honom] borttaga i kneckte tiänsten, utan jämwähl honom der åfwan uppå röstera och skiöfla hans fattiga förmågo ifrån, som ty wärr förspörjes skiedt wara." Arendt Grape skriver också att Henrik Mickelsson Kyrö hade upptagit och uppodlat ängar och åkrar, samt inrättat ett gästgiveri för resande.
Henrik Mickelsson Kyrös uppodling av markerna kring Vittangi hade 1696 sträckt sig så långt österut att han och husbonden i Kuoksu, Lars Olofsson Lodwijk, hamnade i konflikt om rättigheten att bruka de slåtterängar som låg mellan deras nybyggen. Rätten beslöt att Henrik Kyrö skulle bruka de övre ängarna, medan Lars Lodwijk skulle bruka de nedre.
Omkring år 1720 skattade Henrik 6 rd, vilket gjorde hans nybygge till det största i Lappmarken vid den tidpunkten. På 1730-talet sådde han 3 tunnor korn och hade 19 kor, vilket allt sammantaget gjorde honom till en tämligen förmögen man.
Släktforskarnas årsbok 2017 (Erik Kuoksu) Släktforskarnas årsbok 2017 (Erik Kuoksu)
@R-2146910031@ Ancestry Family Trees Online publication - Provo, UT, USA: The Generations Network. Original data: Family Tree files submitted by Ancestry members. This information comes from 1 or more individual Ancestry Family Tree files. This source citation points you to a current version of those files. Note: The owners of these tree files may have removed or changed information since this source citation was created.
Ancestry Family Tree http://trees.ancestry.com/pt/AMTCitationRedir.aspx?tid=9235659&pid=...
<p class="MsoBodyText" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; tab-stops: 14.2pt 184.3pt;"><strong style="mso-bidi-font-weight: normal;">Henrik Mickelsson Kyrö </strong>(Från tabell 4). Född c. 1632. Anlade nybygget Vittangi 1674. Död 1732. G.m. Sigrid Nilsdotter (död 1719) fån Lainio.<!--?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office" ?--></p>
1632 |
1632
|
Pello, Lappi, Finland
|
|
1680 |
1680
|
Sverige (Sweden)
|
|
1686 |
1686
|
Vittangi, Jukkasjärvi fs, Sverige (Sweden)
|
|
1686
|
Vittangi, Jukkasjärvi fs., Norrbotten, Sverige (Sweden)
|
||
1686
|
Vittangi, Kiruna, Norrbottens län, Sweden
|
||
1692 |
1692
|
Vittangi, Jukkasjärvi fs, Sverige (Sweden)
|
|
1732 |
November 30, 1732
Age 100
|
Vittangi, Jukkasjärvi fs, Norrbotten, Sweden
|
|
1732
Age 100
|
Vittangi, Jukkasjärvi fs, Norrbotten, Sweden
|
||
???? |
Vittangi, Norrbotten, Sverige (Sweden)
|