Ingeborg Bengtsdotter

Jag har nu granskat de av Ingeborg Bengtsdotter utfärdade originalbreven (RAp 11/11 1390, 3/11 1393 och 15/11 1394).

Det är inga särskilt långt gående slutsatser man kan dra av breven. Men en säker observation är att Ingeborg, inte helt oväntat, återfinns under fel vapenbild i Svenska medeltidsvapen (SMV), nämligen på sidan 705. Raneke har här följt Östensons hypotes i PHT 1975 och utan sigillbelägg lagt in Ingeborg under Esping-vapnet. Emellertid visar ett väl bevarat (som det enda av fem) originalsigill under brevet från 1390 att Ingeborg förde sparre över blad.

Brevet klargör vidare att Ingeborg, som ovan nämnts, kallar Arvid Jönsson (sparre över blad) ”minom frænda”. Sigillvittnen är kyrkoherden i Reftele herr Mikael, Jöns Abjörnsson (d ä), Arvid Jönssons far, som förde en 6-uddig stjärna,kluven av bokstaven I [%C3%96berg, Meddelanden från Svenska riksarkivet 1962-66 s 121] och Arvid Håkansson (sparre). Den sist nämnde är rimligen densamme som var gift med Cecilia Helgadotter el. Häggadotter (sparre över blad) [Djurklou HT 1891 s 166 f, 184]. Dessutom har en ”Jusse Børsson” sigillerat. Han är sannolikt identisk med den Johannes Björnsson (ginstyckad sköld med pilspets balkvis,SMV s 761) som 1373 är sigillvittne vid jordbyte mellan Jöns Abjörnsson och Arvid Eriksson (sparre) [DS X 262-3, Öberg s 115 ff].

När Ingeborg Bengtsdotter 1393 för tio mark penningar överlåter en kvarn i Nennesmo, Reftele sn, till Arvid Håkansson, meddelar hon att detta sker som kompensation för att hon innehaft Arvids gods. Jöns Abjörnsson och Arvid Jönsson sigillerar.

Det tredje originalbrevet från 1394 är utfärdat i Skänninge och uppvisar en helt annan konstellation. Ingeborg säljer då sin jord ’innan’ Segerstad och sin större gård i Ölmestad till Abraham Brodersson (Tjurhuvud). Förutom utfärdaren sigillerar Skänninge stad och priorinnan vid nunneklostret.

Det vi nu vet om Ingeborg Bengtsdotters (sparre över blad) jordägande är att hon ägde jord i Mällby, Nennesmo, Segerstad och Ölmestad, allt i Reftele sn. Det finns en del i det ovanstående som antyder möjligheten att hon under 1390-talet kanske inte längre var helt ung. Måhända befann hon sig i Skänninge 1394 för att hon bestämt sig för att tillbringa slutet av sitt liv i nunneklostret. Det är en rimlig förklaring till att priorinnan uppträder som sigillvittne.

Möjligen är Ingeborg identisk med den Ingeborg Bengtsdotter som redan 1365 överlåter all sin jord i Sunnerbo och Östbo härader till Ebbe Pik [DS 7114]. Ebbe var då gift med Margareta, dotter till Peter Dudde [DS 6789]. Efter Ebbes död (före 1382) gifte Margareta sig med Abraham Brodersson [H%C3%A4renstam s 327]. Såsom både Djurklou (s 166) och Härenstam (s 318) konstaterat är Ebbe Pik sannolikt 'besvågrad' med Peter Knoppe (sparre över blad) och därigenom kopplad till flera ovannämnda personer. Arvid Håkanssons hustru Cecilia kallar 1408 Peter Knoppe sin ”modherbrodher” [SD 1015].

http://forum.genealogi.se/index.php?topic=67074.0