Isak Persson

Isac föddes i Näset och var son till "Stor-Per" där. Vid faderns död så köpte Isac ut sina bröder och tog över fadershemmanet.

Som granne hade han till en början brodern Johan som hade köpt hemmanet av Nils Nilssons änka, Gunilla.

Detta köp skulle dock komma att överklagas 10 år senare. Nils Nilssons dotter Brita hade nämligen gift sig med Eric Andersson och denne ansåg att Brita hade bördsrätt.

Med den nye grannen hade Isac en hel del duster och de två drog inte jämt. När Eric Andersson får gå båtsman 1712, där han snart dog, så belv det lugnare i Näset. Brita hade försökt ta hand opm hemmanet på egen hand men misslyckats så Isac fick ett ödeshemman till granne.

Att tvisterna mellan grannarna inte hade förstört relationerna med Brita, som alltså varit granne till Isac redan som liten flicka, kan man förstå när de två sedan kom att gifta sig (Isac var änkeman sedan ett antal år).

Nödtiden som gick över landet under ett par årtionden i början av 1700-talet, återspeglas även i vår bygds historia. Beträffande Näset höll hela byn på att bli öde. Isak Persson lyckades dock hålla sig kvar till 1730, även om han tydligen hade en del ekonomiska problem.

1730 sålde han därför hemmanet till Erik Eliasson för 350 riksdaler. Detta gillades dock inte av mågen Lars Andersson, som brukat hemmanet flera år och haft utgifter för det, och vi finner honom ett par år senare som dess ägare. Erik Eliasson skulle dock få sitta kvar på halva hemmanet, eftersom Isak inte kunde betala tillbaka vad Erik betalt.

För att reda ut saken löste därför Isaks styvson, Elias Ersson-Rudin, ut Erik Eliasson från hemmanet. Elias ordnade dessutom ett nytt hemman åt Erik (som råkade vara en svåger till Elias) i Sunnansjö genom att vräka båtsmannen där.

Elias blev dock snart utlöst från Näset-hemmanet av Isaks andre måg Hans Matsson. Hans köpte dessutom den andra halvan (som den förste mågen Lars Andersson innehaft, men som nu innehades av dennes son, båtsmannen Olof Larsson-Klingberg) och blev därigenom ägare till hela Näset nr.1 som år 1754 alltså återförenades igen i och med detta. Delar av detta hemman skulle senare gå i släkten ända in i våra dagar.