Jöns Kurck

15 lasta

• https://fi.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Kurck
• http://runeberg.org/frfinl/0260.html
• http://www.adelsvapen.com/genealogi/Kurck_nr_16#TAB_5
• http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11878

. Jöns Knutsson Kurck, född 1590 i Finland, död 21 maj 1652, var en svensk friherre, riksråd och ståthållare i Finland.

Jöns Knutsson Kurck var son till häradshövdingen Knut Jönsson Kurck och Britta Gylta. I sin ungdom studerade Jöns Knutsson Kurck vid flera utländska universitet och företog vidsträckta resor i västra Europa samt ingick därefter i krigstjänst. Han var en tid ståthållare på Åbo slott och därefter på Viborgs slott samt utnämndes 1631 till president i Åbo hovrätt. 1633 utnämndes han till riksråd och 1641 till lagman i Västergötlands och Dals lagsaga. 1651 upphöjdes han till friherre av Lempälä.

Kurck var en av Finlands rikaste män och ägde utom sina förläningar en mängd gårdar. Hans levnadssätt var luxuöst och hans hus i Åbo kallades hov. Kurck hade vidsträckta juridiska och historiska kunskaper och var en ofta anlitad rådgivare i alla frågor, som rörde finländska adelns genealogi, något som sonen Knut Kurck också förkovrade sig. Han författade en (otryckt) skrift Censura de jure haereditario. I finska språket ägde han för sin tids förhållanden grundliga kunskaper och var verksamt intresserad för lagens översättande till finska. Kurck ligger begraven i Åbo domkyrka.

K blev tidigt faderlös, o hans mor beslöt sända honom utomlands på den erforderliga "peregrinationen", när han nått 17 års ålder. Han hade dessförinnan mestadels levt på Hedensö gård i Näshulta, Söd, som var moderns fädernearv. Utlandsfärden förde honom till Frankrike, England o Holland. På hemvägen blev han under det 1611 utbrutna kriget med Danmark tagen till fånga utanför Lybeck o torterad för att förråda sv krigsplaner. Behandlingen torde ha bidragit till att hans hälsa tog skada. Över fångenskapen författade han en berättelse.

Hemkommen prövade K först militäryrket. Men tydligen stod hans hälsa inte bi, o han sökte sig i stället till administrativ o judiciell verksamhet. Redan 16 hade han ingått äktenskap med Märta Oxenstierna, syster till rikskanslern Axel Oxenstierna, o kom under resten av sitt liv att åtnjuta dennes förtroende o beskydd. 26 utsågs K till ståthållare på Åbo slott men övertog snart ståthållartjänsten på Viborg. Under de följande åren var han verksam vid organiserandet av trupper från Finland till det pågående kriget. När presidentämbetet i hovrätten i Åbo blev ledigt, sedan dess president Bror Andersson Rålamb ådragit sig Gustav II Adolfs onåd, utsågs K 31 till hans efterträdare. Hans omfattande studier o lärda intressen torde ha motiverat utnämningen, liksom säkerligen även hans nära förtrogenhet med förhållandena i Finland. Som president vann K erkännande för kunnighet o rättrådighet. Han behärskade även finska språket. I hovrätten införde han auskultantsystemet, o han ivrade för lantdomarnas utbildning. Redan 33 blev han emellertid medlem av riksrådet o måste under långa perioder vistas i Sverige, där han fick betydelsefulla uppgifter på det rikspolitiska planet.

K:s intressen var vittomfattande. Främst rörde de historia o genealogi, särskilt finländsk. Han bragte samman ett betydande bibliotek o stora handskriftssamlingar. För den nygrundade akademin i Åbo intresserade han sig mycket, o hans omsorger om denna besvarades av lärare o studenter med hyllningar vid hans högtidsdagar o efter hans död.

I arv efter sin mor fick K Hedensö, som skulle förbli i släktens ägo till 1783. Flertalet av hans gods var belägna i Tavastehus län i Finland. Han hade erhållit dem genom arv efter sin far, genom giftermål eller köp. Stommen i godsbeståndet var det stora Laukko i Vesilax. Dessutom ägde K bl a Anola i Nakkila o Kjuloholm i Kjulo, Åbo o Björneb. K var även en intresserad frukt- o trädgårdsodlare. I Åbo utövade han stor frikostighet o gästfrihet.

----------------------------------------------------------

1630-1652 Anola Nakkila, kartanon omistaja.

http://users.utu.fi/isoi/talot/ulvila.htm

Asutuksen yleisluettelot > Ulvila 1634-1653

Anola

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=578075

Jöns Kurck (suom. Jöns t. Juho Knuutinpoika Kurki, 1590-1652) oli suomalainen aatelismies, Turun hovioikeuden presidentti ja valtaneuvos.

Kurck suoritti opintoja Saksassa ja Alankomaissa sekä palveli sotaväessä yleten ratsumestariksi.

Hänet nimitettiin 1625 Turun linnan ja läänin käskynhaltijaksi ja 1627 samanlaiseen virkaan Viipuriin. 1631 hänestä tuli Turun hovioikeuden presidentti, jossa virassa pysyi kuolemaansa asti, nimitettynä sen ohessa valtaneuvokseksi. Jo Nils Bielke käytti Kurkea maanolojen tuntijana avustajanaan ollessaan kenraalikuvernöörinä vuosina 1623-1631.

Turussa Kurck piti komeata elämää, niin että puhuttiin ”hovissa” käymisestä, kun käytiin mahtavan presidentin luona. Hänellä oli kasvihuone, jossa kasvoi runsaasti viinirypäleitä ja niitä lähetettiin Tukholman kuninkaalliseen hoviin. Kurck korotettiin vapaaherraksi ja hän sai Lempäälän vapaaherrakunnan, joka kuitenkin peruutettiin hänen jälkeläisiltään. Kurckin omistuksessa oli myös Turun Hirvensalossa edelleen sijaitseva säterivapautta nauttinut rälssitila Friskalan kartano. Lisäksi Kurckin läänityksiin kuului Koiviston kartano Ulvilassa.

Kurck avioitui Märta Oxenstiernan kanssa, joka oli Ruotsin valtakunnankansleri Axel Oxenstiernan sisko. Avioliitosta syntyi kolme lasta, Knut Kurck (s. 1622), Gustaf Kurck (s. 1624) ja Gabriel Kurck (s. 1630). Kurck avioitui myöhemmin Sofia De la Gardien, sitten Kristiina Hornin kanssa. Kurck on haudattu Turun tuomiokirkkoon.

Kurki sai ainakin 15 lasta.

Oxenstiernan kanssa:

1. Barbro, gft 1644-09-29 med riksrådet, generalguvernören och fältmarskalken Gustaf Evertsson Horn af Kanckas, friherre Horn af Marienborg, i hans 2:a gifte, född 1614, död 1666.
2. Kerstin, till Malstanäs i Forsa socken, Södermanlands län. Född 1617-05-10 Rinkesta. Hovjungfru hos Catharina af Pfalz (Rf.). Död ogift 1688-11-08 på Malstanäs enligt inskriptionen på hennes kopparlikkista i Åbo domkyrka .
3. Ingeborg, född omkring 1618, död 1654-10-05 och ligger jämte sin man begraven i Berendeska graven i Sollentuna kyrka, Stockholms län. Hon gjorde 1653-01 sitt testamente, däruti hon förordnade rikskansleren Axel Oxenstierna och hans son Erik till sina döttrars målsmän. Gift 1634-12-14 i Stockholm med riksrådet och överståthållaren Johan Joakimsson Berendes, i hans 2:a gifte, född 1603, död 1652.
4. Brita, död 1671-07-25 i Stockholm och ligger troligen begraven jämte sin man i Åkers kyrka i Roslagen, som hon 1650 lät ånyo uppbygga. Hon uppförde även 1658 det stora stenhuset på Margretelund, vilket hennes man låtit bebygga till säteri. Gift 1645-03-02 i Åbo (At (RA).) med sin kusin, rikskammarrådet och presidenten, friherre Gabriel Gabrielsson Oxenstierna (af Eka och Lindö, nr 1), född 1618, död 1647.
5. Gunilla, död ogift.
6. Anna Margareta, död ogift 1640-11-11.
7. Knut, född 1622. Riksråd och president. Död 1690. Se Tab. 6.
8. Gustaf, född 1624. Riksråd och generalguvernör. Död 1689. Se Tab. 12.
9. Gabriel, född 1630. Landshövding. Död 1712. Se Tab. 13.

De la Gardien kanssa:

10. Märta, född, 1636-09-04, i Tavastehus (At (RA).) död 1698-08-27 i Stockholm och begraven i Riddarholmskyrkan 1699-01-08. Gift 1659-10-09 med vice presidenten Arvid Ivarsson Natt och Dag, född 1633, död 1683.
11. En son. Född kort före 1638-04-16 [Rf].
12. Catharina Elisabet, född 1640-05-19 Ekholmen. Hovjungfru hos drottning Christina 1651. Död 1705-01-21 och begraven 1705-01-31 i en kopparkista i Fogdö kyrka, Södermanlands län, till vilken kyrka hon 1664 lät bygga sakristian samt 1682-01-01 förärade orgelverket, alltsammans prytt med hennes och hennes mans vapen. Gift 1659-05-15 i Stockholm med sin syssling, översten Axel Posse, född 1627, död 1662.
13. Beata, till Pilois i Vemo socken i Finland (Rf.), före 1680. Gift med generalmajoren Johan Ribbing, i hans 1:a gifte, död 1700.
14. Axel död som barn före modern.
15. En dotter död som barn före modern.

• http://runeberg.org/frfinl/0260.html
• http://www.adelsvapen.com/genealogi/Kurck_nr_16#TAB_5
• http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11878

Jöns Knutsson Kurck, född 1590 i Finland, död 21 maj 1652, var en svensk friherre, riksråd och ståthållare i Finland.

Jöns Knutsson Kurck var son till häradshövdingen Knut Jönsson Kurck och Britta Gylta. I sin ungdom studerade Jöns Knutsson Kurck vid flera utländska universitet och företog vidsträckta resor i västra Europa samt ingick därefter i krigstjänst. Han var en tid ståthållare på Åbo slott och därefter på Viborgs slott samt utnämndes 1631 till president i Åbo hovrätt. 1633 utnämndes han till riksråd och 1641 till lagman i Västergötlands och Dals lagsaga. 1651 upphöjdes han till friherre av Lempälä.

Kurck var en av Finlands rikaste män och ägde utom sina förläningar en mängd gårdar. Hans levnadssätt var luxuöst och hans hus i Åbo kallades hov. Kurck hade vidsträckta juridiska och historiska kunskaper och var en ofta anlitad rådgivare i alla frågor, som rörde finländska adelns genealogi, något som sonen Knut Kurck också förkovrade sig. Han författade en (otryckt) skrift Censura de jure haereditario. I finska språket ägde han för sin tids förhållanden grundliga kunskaper och var verksamt intresserad för lagens översättande till finska. Kurck ligger begraven i Åbo domkyrka.

K blev tidigt faderlös, o hans mor beslöt sända honom utomlands på den erforderliga "peregrinationen", när han nått 17 års ålder. Han hade dessförinnan mestadels levt på Hedensö gård i Näshulta, Söd, som var moderns fädernearv. Utlandsfärden förde honom till Frankrike, England o Holland. På hemvägen blev han under det 1611 utbrutna kriget med Danmark tagen till fånga utanför Lybeck o torterad för att förråda sv krigsplaner. Behandlingen torde ha bidragit till att hans hälsa tog skada. Över fångenskapen författade han en berättelse.

Hemkommen prövade K först militäryrket. Men tydligen stod hans hälsa inte bi, o han sökte sig i stället till administrativ o judiciell verksamhet. Redan 16 hade han ingått äktenskap med Märta Oxenstierna, syster till rikskanslern Axel Oxenstierna, o kom under resten av sitt liv att åtnjuta dennes förtroende o beskydd. 26 utsågs K till ståthållare på Åbo slott men övertog snart ståthållartjänsten på Viborg. Under de följande åren var han verksam vid organiserandet av trupper från Finland till det pågående kriget. När presidentämbetet i hovrätten i Åbo blev ledigt, sedan dess president Bror Andersson Rålamb ådragit sig Gustav II Adolfs onåd, utsågs K 31 till hans efterträdare. Hans omfattande studier o lärda intressen torde ha motiverat utnämningen, liksom säkerligen även hans nära förtrogenhet med förhållandena i Finland. Som president vann K erkännande för kunnighet o rättrådighet. Han behärskade även finska språket. I hovrätten införde han auskultantsystemet, o han ivrade för lantdomarnas utbildning. Redan 33 blev han emellertid medlem av riksrådet o måste under långa perioder vistas i Sverige, där han fick betydelsefulla uppgifter på det rikspolitiska planet.

K:s intressen var vittomfattande. Främst rörde de historia o genealogi, särskilt finländsk. Han bragte samman ett betydande bibliotek o stora handskriftssamlingar. För den nygrundade akademin i Åbo intresserade han sig mycket, o hans omsorger om denna besvarades av lärare o studenter med hyllningar vid hans högtidsdagar o efter hans död.

I arv efter sin mor fick K Hedensö, som skulle förbli i släktens ägo till 1783. Flertalet av hans gods var belägna i Tavastehus län i Finland. Han hade erhållit dem genom arv efter sin far, genom giftermål eller köp. Stommen i godsbeståndet var det stora Laukko i Vesilax. Dessutom ägde K bl a Anola i Nakkila o Kjuloholm i Kjulo, Åbo o Björneb. K var även en intresserad frukt- o trädgårdsodlare. I Åbo utövade han stor frikostighet o gästfrihet.

----------------------------------------------------------

1630-1652 Anola Nakkila, kartanon omistaja.

http://users.utu.fi/isoi/talot/ulvila.htm

Asutuksen yleisluettelot > Ulvila 1634-1653

Anola

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=578075