Jacob Jacobsson

Jacob Jacobsson tog över föräldrahemmanet och blev bonde och nämndeman i Örsbäck.

DÖDSRUNA:

Nämndemannen Jakob Jakobsson ifrån Örsbäck varit bonde i 43 år och gift med Ingeborg i 42 år och med av Gud undfått 13 stycken barn,4 söner och 9 döttrar.Har levat ärligt och varit 19 år nämndeman. Ålderdomsbräcklighet ändade hans lif.Begrovs den 26 december vid en ålder av 68 år 37 v 5d

AGN1730,26/2,§5:

Tionderäknarna Matz Jonson i Lögdeå, Pär Erichson i Hyngelsböle, Mårten Nilsson i Baggård, Erich Nilson i Sunnansiö,Olof Tobiasson i Gräsmyr, Jacob Jacobsson i Örsbäck, Jacob Tomasson i Öre, Pär Erichson i Håknäs, Jon Olofson i Järnäs och Jöns Nilson i Brewik i Bredvik, avlade deras embets- och trohets Ed, samt noga undervisades att ställa sig samma Ed till efterlevnad och rättelse.

AGN1742,19/2,§24:

Jakob Jakobsson i Örsbäck och hustru stämde Erik Andersson i Hallen att äntligen besanna inventeariet efter nyligen avlidna Anders Ersson.

Inventariet framsade och slutade på 1000 daler

AGN1755,5/12,§2:

Uti Johan Pålssons i Torrböle ställe, som med döden avgått, var Jacob Jacobsson i Örsbäck inkallad att Nämdemanssysslan antaga, som beviljades. Varföre han med hand å bok den vanliga Domare eden avlade och sitt rum intog.

AGN1757,1/3,§45:

Begär klyvning av hemmanet för sönerna Anders och Jakob

AGN1764,20/3,§27:

Jacob lät 1764 besiktiga kvarnfällan norr om örsbäck.Han ville nu upparbeta denna till åker.Det beräknades bli 24 kappland,men det skulle kräva 280 famnar gärdesgård och 30 famnar diken.

AGN1765,9/12,§34:

S:D: Örsbäcks byemän och de så kallade Storfjärdings hemmans åboerne tilltalade efter stämning Hållens Byemän för eftersatt skyldighet med Örsbäcks brons iståndsättande över Öreå bäcken, vilken alldeles förfallen, nästförledne vår velat av Örsbäcks boerne för deras däruti åliggande halva del å nyo och på ett bekvämligare ställe än tillförne uppbyggas, Men av Hållens boerne alldeles åsidosatt, ehuru de av åleder för den andra halva delen däruti ansvarige varit.

Erik Hindersson i Hållen å egen och sine grannars Erik Anderssons och Anders Hinderssons vägnar kunde väl icke bestrida, att de till så stor del, som anfört är, för detta berörde bro byggt och underhållit, men sedan Örsbäcks Byemän densamma nu flytta velat längre uppföre ifrån de förras land, så att Örsbäck å ena och Brattfors å andra sidan bäcken tillgränsa, förmoda ock Hållens Byemän, att numera denne brobyggnad och underhållande skall böra ber.de Byar tillhöra. Medgivande icke destomindre Erik Hindersson, att berörde bro på nya stället bliver för Hållen bekvämligare och så mycket nyttigare, som de med flere ovan belägne byemän kunna densamma både sommar och vinter sig av betjäna, även som den ock i deras Kyrkoväg belägen är. Och berättade Jacob Jacobsson i Örsbäck, att Hållens boerne sig icke skola skäligen meranämde brobyggnad undandraga även i anseende till deras lindring med broar på andra ställen över deras ägor, men Brattfors så mycket mindre därmed böra besväras, som de däremot hava flere broar ifrån deras by uti Kyrkovägen att underhålla, vilket ej heller av svaranden bestridas kunde.

Länsmannens Väldt Anders Nygrens och Nämdemannens Anders Mårtenssons i Baggård syneattest av d. 2. i nästlidne månad inlades, innehållande, att de med anställd besiktning funnit den tvistige Örebäcks bro av 13 alnars längd och 6 alnars bredd vore på Örsbäckssidan börjad att byggas förledne vår med ett brkar av 24 timmer, men samma byggnad på Hallens byemäns tredska avstannat, och Kyrkofarande nästlidne sommar nödsakade att färdas en stor krok över Qwarnbron Brattfors Byemän tillhörig. Påstod alltså Jacob Jacobsson, att svaranderne måtte föreläggas sin efterlåtne skyldighet vad oftanämde bro angår, behörigen efterkomma.

Utslag

Alldenstund Örsbäcks Bros Byggnad och vidmakthållande tillförne och av gammalt finnes hava ålegat ej mindre Hållens Byemän än Örsbäcks boerne till hälften vardera, dess flyttande litet längre uppföre intill Brattfors ägor icke heller verkar någon befrielse för bemälte Hållens byemän, som nyttja berörde bro med lika om icke större bekvämlighet, ej mindre hädanefter, än för detta skett, uti deras Kyrkoväg, fördenskull och emedan Härads Rätten intet avseende hava kan uppå bemälte Hållens hemmans åboers invändning, vad Brattfors Byemäns skyldighet angår, att i denna bro deltaga, såsom ett mål varuti de nu icke finnas instämde. Ty prövas skäligt och 25. Cap: BBl likmätigt vara, det skola Hållens Byemän tillika med Örsbäcks hemmans innehavare så snart årstiden medgiver, och allrasist nästa vår, vid 10 daler Smts vite vara pliktige Örebäcks brobyggnad i var efter sin halva del i behörigt stånd sätta, ävensom ock Hållensboerne i förorsakad Syne och Lagsökningskostnad till käranderne 4 daler Smt betala böra.

AGN1766,15/12,§24:

S:D: Uti vittnens Jacob Jacobssons i Örsbäck, Johan Jacobssons i Långed och Olaus Öbergs närvaro, har Långeds Byemän under den 9 december nästl. med varandra följande förening träffat, näml. att Jacob Jacobssons med hustruns samtycke avlåter en teg vid fjärdings stolpen på Norra sidan till Nils Erssons tjänst, och varemot denne senare avstår halva grindstycket även som den övrige hälften därav lämnas till Olof Persson yngre emot dennes i stället avstådde gårds tomt, av tegen på sistnämde ställe, samt den delen varpå desse tegar är uppsatt. På lika sätt får Nils Ersson på oftannämde ställe en gårdstomt en teg av Olof Persson äldre, som då i stället lämnar sin gårdsgärda till Lillstugutomt åt denne senare. Uppå begäran och till vederbörandes rättelse blev detta allt i domboken intagit.

AGN1766,4/7,gränsdragning:

5. Uti Örsbäck

om 21 säland oförmedlad skatt äro följande uppodlingar sedan år 1761 skedde av Bye männen Jacob Jacobsson, Jacob Persson och Johan Johansson nordan från byn uti åkermyran av mossaland och tjocka rötter bestående, till 5 tunnland med 820 alnars avloppsdiken och 500 alnars tvärdiken för övra togfallet. Uti främre togfallet är jäs- eller skottlera, om ett tunnland försett med 540 alnars avloppsdiken utom flere tvärdiken till desamma emellan vardera skiften. Denne tract annars nog frostländ. Västanför Jacob Jacobssons nya gård hava grannarne sina skiften om ett tunnland vardera, av sandjord å övre, men myrland å nedre ändan, nog frost underkastad, och somlige år vid infallande hög vårflod nog skada lidande, annars med 150 alnars långt tvärdike försedde. Myrlandet på södra sidan om ån består av bottenlös sandmjuna, och är frostfritt, samt innehåller två tunnland, med grov skog fordom beväxt. Varande åboerne nödsakade, att understundom lägga sine tegar på anförde ställen uti linda för stubbröta skull, och har Jacob Persson av myrlandet bortom åkermyran norr om ån upparbetat ett stycke om 1/2 tunnland av bättre jordmån. Ärnande efter handen lika mycket ännu till åker upparbeta, och vilja Johan Johansson såväl som Jacob Jacobsson därstädes lika uppodling göra med flera nödige avloppsdiken, ehuru landet består av sumpigt fiäll och grov skog. Eljest har Jacob Jacobsson uti Qwarnfällan nordan inhägnat ett stycke om 24 kappland av lika beskaffad jordmån med 30 famnars nytt dike.

Källor

1) 	Kråken. Johansson, Sven-Erik http://www.sikhallan.com/

Jacob Jacobsson lät 1764 besiktiga kvarnfällan norr om byn, som väl långt tidigare varit svedja, men som han nu ville upparbeta till åker. Det beräknades komma att bli 24 kl men det skulle kräva 280 famnar gärdesgård och 30 famnar dike. DB 1764 20/3, Lfp, C27.