Johan Larsson Björkman

GEDCOM Note

Gällivare CI:1 (1759-1768) Bild 27 / sid 89 Gällivare AI:1 (1776-1822) Bild 27 / sid 40

Om Johan Björkman heter det i Bygdéns herdaminne i del 1;"Lars Björkman. Släkten härstammade från en förmögen bonde och tolvman Johanni på Björkö, där den gamla Neder-Torneå kyrka är byggd. Inskrevs underårig som student i Uppsala 18 okt. 1732. Aflade prästexamepn i Härnösand 29 mars l740 och prästvigd till Lappmarksdirektionens förnödenhet ss, missionär, men fick till en början tjänstgöra som adj, hos komminister, Isak Tornberg d.v. i Hietanieni; blef 15 nov. s.å. nådårspredikant efter brukspredikanten i Kengis J. Antilius, och som han hade gott loford om sig, utsågs han till efterträdare och gifte sig med änkan. I början af år 1746 gjorde han ansökan om Kautokeino pastorat, som blifvit ledigt och fick Konsist anmaning l5 febr att med sina anhöriga begifva sig dit, afbidande konfirmation på befattningen. Som företrädaren Junelius sedan 1 maj 1745 fått tillträda Uleåborgs pastorat med lön, fick Björkman från samma datum uppbära inkomsterna af Kautokeino: Konsist ålade honom att beflita sig om lappska språket, ehuru prosten Fougt ansåg finskan där mera bruklig, liksom i Utsioki och hela Kemi-Lappmark. Som genom 1751 års gränsreglering hela Kautokeino församling tillföll Norge, inträffade sålunda det egendomliga, att Björkman, miste hela sitt pastorat: Han är där kvar ännu 13 aug. 1753, då han skrifver till konsist. i Härnösand och omtalar, att prästerskapet från Danmark ännu icke anländt eller gjort anstalt till att mottaga Kautokeino församling och att han sålunda öfver denna vinter för anförda orsaker där kvarblifver.Tillika sänder han den av konsist. äskade förteckningen på de böcker, mässkläder och handlingar, som höra Sverige till och icke äro inköpta för kyrkans medel. I anledning häraf beslöt Konsist. tillfråga lappmarksdirektionen, huru länge Björkman. må i Kautokeino förblifva och hvad vidare utväg till hans befordran man skall taga, samt huruaida kyrkklockan skall betraktas som Sverige egendom. Att det hade sina betänkligheter, att de svenska prästerna fortsatte sin verksamhet på de afträdda områdena, visade sig, då den danska envoyén besvärat sig, att pastor Hellander i Utsioki förrättat ministerialia i Tana kanell. I anledning häraf befaller K. Mjt 16 nov 1755 konsist. underrätta bem:te Hellander som öfriga prästmän i lappmarken, att de hädanefter ej måge blanda sig i någon kyrkoförrättning uti de distrikter, som nu efter gränstraktaten äro danska kronan tillhörige.Björkman fick redan 1753 försäkran om att få behålla den kronolön af Kautokeino, som han hittills haft, till dess han vunne annan befordran och utsågs 1754 till en början att interimsvis blifva skolmästare i den nyuppförda lappskolan i Gellivare, uppehölI därefter nådåret efter pastor Lund, blev 1756 ordinarie skolmästare samt 8 juni 1757 kyrkoherde i Gellivare med tillträde 1 maj 1758 cch uppbar tillika lönen från Kautokeino. Under hans pastorstid härjade en svår sjukdom (radok) bland lapparnas renar Härom skrifver Björkman till lektor N. Gissler i Härnösand ett bref, daterat den 28 febr 1760, hvari han omtalar, att Gellivare lappar blifvit så utfattiga genom radok, att de måste begifva sig nå socknarna och tigga, och tillägger: "Skulle denna sjukdom i några års tid än vidare continuera, så tror jag att det här ej behöfves hvarken präst, klockare eller någre uppbördsmän!"Den av Högström uppförda prästgården brann beklagligen upp 1762. En visitation clasica av betydelse förrättades här av biskop Kiörning 24 febr. 1764, då han höll tal till lappska allmogen på deras eget språk och uttalade sin förvåning öfver de framsteg i kristendomskunskap, församlingen vunnit sedan hans föregående visitation 1749. Björkman var predikant vid prästmötet i Piteå 1764. Han afled 9 aug. 1788 och begravdes i dec., 72 år 9 m. 5 dagar gammal"

Johan Björkman, kyrkoherde nr 3, 1758-1788.Johan Björkman, född 1715 uti bonden Per Kores gård i Woikala by under flykten undan ryssarna, son av handlande i Torne, sedan länsmannen i Gellivare Lars Björkman.

Gällivare CI:1 (1759-1768) Bild 27 / sid 89 Gällivare AI:1 (1776-1822) Bild 27 / sid 40

# Koutokeinon kautta maailmalle, Tornbergin suku sukukirja, Kustantaja: Erkki I. Aikkila (Tornbergin/Niemelän sukuselvitys):
kirkkoherra, syntynyt 04.11.1715, kuollut 09.08.1788. Kautokeinon kirkkoherra 1746 - 1755 (Koutokeinon kautta maailmalle). Puolison vanhempia: (i) Lars Hannunpoika Chore, Björkman s. Alatornio Oravainen. (ii) Hans Hannunpoika Chore k. 17.05.1681 Alatornio. (iä) Carin Andersintytär Oravainen, Chore s. Alatornio Oravainen k. 1692. (iäi) Anders Torfastinpoika Helland, Oravainen s. 1610 Ruotsi Piitime k. 1676 Piitime. (iää) Gertrud Nilsnintytär Oravainen, Helland s. 1610 Alatornio Oravainen. (iääi) Nils Nilsinpoika Oravainen. (iääii) Nils Niilonpoika Oravainen, Lapinvouti s. 1530 k. 1597. (iääiä) Lucia , Oravainen. (iäää) , Oravainen. (ä) Katarina Liminga, Björkman.

* Om Johan Björkman heter det i Bygdéns herdaminne i del 1;

• "Lars Björkman. Släkten härstammade från en förmögen bonde och tolvman Johanni på Björkö, där den gamla Neder-Torneå kyrka är byggd. Inskrevs underårig som student i Uppsala 18 okt. 1732. Aflade prästexamepn i Härnösand 29 mars l740 och prästvigd till Lappmarksdirektionens förnödenhet ss, missionär, men fick till en början tjänstgöra som adj, hos komminister, Isak Tornberg d.v. i Hietanieni; blef 15 nov. s.å. nådårspredikant efter brukspredikanten i Kengis J. Antilius, och som han hade gott loford om sig, utsågs han till efterträdare och gifte sig med änkan.
• I början af år 1746 gjorde han ansökan om Kautokeino pastorat, som blifvit ledigt och fick Konsist anmaning l5 febr att med sina anhöriga begifva sig dit, afbidande konfirmation på befattningen. Som företrädaren Junelius sedan 1 maj 1745 fått tillträda Uleåborgs pastorat med lön, fick Björkman från samma datum uppbära inkomsterna af Kautokeino: Konsist ålade honom att beflita sig om lappska språket, ehuru prosten Fougt ansåg finskan där mera bruklig, liksom i Utsioki och hela Kemi-Lappmark. Som genom 1751 års gränsreglering hela Kautokeino församling tillföll Norge, inträffade sålunda det egendomliga, att Björkman, miste hela sitt pastorat: Han är där kvar ännu 13 aug. 1753, då han skrifver till konsist. i Härnösand och omtalar, att prästerskapet från Danmark ännu icke anländt eller gjort anstalt till att mottaga Kautokeino församling och att han sålunda öfver denna vinter för anförda orsaker där kvarblifver.
• Tillika sänder han den av konsist. äskade förteckningen på de böcker, mässkläder och handlingar, som höra Sverige till och icke äro inköpta för kyrkans medel. I anledning häraf beslöt Konsist. tillfråga lappmarksdirektionen, huru länge Björkman. må i Kautokeino förblifva och hvad vidare utväg till hans befordran man skall taga, samt huruaida kyrkklockan skall betraktas som Sverige egendom. Att det hade sina betänkligheter, att de svenska prästerna fortsatte sin verksamhet på de afträdda områdena, visade sig, då den danska envoyén besvärat sig, att pastor Hellander i Utsioki förrättat ministerialia i Tana kanell. I anledning häraf befaller K. Mjt 16 nov 1755 konsist. underrätta bem:te Hellander som öfriga prästmän i lappmarken, att de hädanefter ej måge blanda sig i någon
• kyrkoförrättning uti de distrikter, som nu efter gränstraktaten äro danska kronan tillhörige.
• Björkman fick redan 1753 försäkran om att få behålla den kronolön af Kautokeino, som han hittills haft, till dess han vunne annan befordran och utsågs 1754 till en början att interimsvis blifva skolmästare i den nyuppförda lappskolan i Gellivare, uppehölI därefter nådåret efter pastor Lund, blev 1756 ordinarie skolmästare samt 8 juni 1757 kyrkoherde i Gellivare med tillträde 1 maj 1758 cch uppbar tillika lönen från Kautokeino. Under hans pastorstid härjade en svår sjukdom (radok) bland lapparnas renar Härom skrifver Björkman till lektor N. Gissler i Härnösand ett bref, daterat den 28 febr 1760, hvari han omtalar, att Gellivare lappar blifvit så utfattiga genom radok, att de måste begifva sig nå socknarna och tigga, och tillägger: "Skulle denna sjukdom i några års tid än vidare continuera, så tror jag att det här ej behöfves hvarken präst, klockare eller någre uppbördsmän!"
• Den av Högström uppförda prästgården brann beklagligen upp 1762. En visitation clasica av betydelse förrättades här av biskop Kiörning 24 febr. 1764, då han höll tal till lappska allmogen på deras eget språk och uttalade sin förvåning öfver de framsteg i kristendomskunskap, församlingen vunnit sedan hans föregående visitation 1749. Björkman var predikant vid prästmötet i Piteå 1764. Han afled 9 aug. 1788 och begravdes i dec., 72 år 9 m. 5 dagar gammal"
• Johan Björkman, kyrkoherde nr 3, 1758-1788.
• Johan Björkman, född 1715 uti bonden Per Kores gård i Woikala by under flykten undan
• ryssarna, son av handlande i Torne, sedan länsmannen i Gellivare Lars Björkman.