Johan Christoffer Boklund

Johan Christoffer Boklund, född 17 maj 1817 i Kulla-Gunnarstorp, Skåne, död 9 december 1880 i Stockholm, var en svensk konstnär.

Boklund kom som 15 åring till Lund, där han kom att arbeta med planscherna till Sven Nilssons fauna. 1837 kom han till Stockholm och blev elev vid konstakademien. Han livnärde sig som litograf och teckningslärare samt målade såväl smärre genrebilder ur det dagliga livet som som kostym- och historietavlor från 1600-talet. I Sällskap med Johan Fredrik Höckert begav han sig 1846 tilll München. Där mötte han den 13-åriga Carola Stuttgardter i hennes morföräldrars hem. Boklund uppehöll sig i München under 8 år. Somrarna gjorde han studieresor i Bajern, Tyrolen och norra Italien. Boklund tillbringade 1854-56 i Paris vid Coutures atelje. 1856 blev han efter sin hemkomst först lärare och sedan professor vid akademien. Samma år var han initiativtagare till bildandet av konstnärsförbundet. 1861 var han ledamot i Nationalmuseets kommitté för ordnande av muséets inredning, deltog som ledamot i ordnandet av den skandinaviska konstutställningen och intendent för Nationalmuséums konstavdelning 1866. Vid denna tid var han verksam i stiftandet av den kvinnliga avdelningen av akademiens skola.

1856-1872 lärare till Karl XV. 1867 hovintendent och föreståndare för Karl XV:s tavelsamling samt efter Qvarnströms död direktör för akademien. Hans hjälpsamhet mot konstnärskamrater hade inga gränser och han var outtröttlig förmedlare av tavelsäljande artister och Karl XV vars förtrogna vän han förblev intill dennes död.

Boklunds arbeten utmärktes genom pittoresk hållning, elegant behandlingssätt och ofta lyckad gruppering. Som lärare försökte han göra dessa egenskaper gällande samt blev en banbrytare för den realistiskt koloristiska riktningen.