Johan Fredrik Drugge

GEDCOM Note

Åttiofem år fyller den 11 jan. f. kronotorparen Johan Fredrik Drugge, Bjärnum. Han är född i Storholm, Råneå församling i Norrbottens län, en skogskarl av den gamla stammen som från tidiga år fått lära sig skogsarbetarens hårda lott. Vid Råneå revir, som sorterar under Domänverket, hade han anställning under många år tills han avgick med pension. Skogshugge och timmerkörning utgjorde de huvudsakliga sysslorna, men inte heller konsten att uppföra en kolmila eller smidesarbete är han främmande för. Finsmidet får väl räknas som ett arv från förfäderna, som var från Belgien utvandrade valloner, säger herr Drugge.Då skogsbruket år 1909 tedde sig allt mera osäkert med dåliga utkomstmöjligheter begav han sig över til Canada, där han bl a arbetade som järnvägsbyggare. Det var hårda villkor på den tiden, och så hade han sin familj här hemma att sörja för. 1913 styrde han åter kosan mot Sverige och norrlandsskogarna. Sedan han lyckats övertala sina söner att överge det hårda och ovissa arbetet i skogen, flyttade han själv också till Bjärnum 1955. Drugge är en människa, frisk till sinnet, som noga håller reda på vad som händer ute i världen. Sitt otium njuter han hos sonen Fingal Drugge och dennes familj i Bjärnum.Källa: artikel i Norra Skåne januari 1964

GEDCOM Note

F. kronotorparen och vallonättlingen Johan Fredrik Drugge, Bjärnum, har avlidit i en ålder av 88 år.Han var född i Råneå församling, Norrbottens län, där han liksom sin fader blev torpare under kronan. 1902 fick han kontrakt med Domänverket på ett skogsområde på ca 10 tld i byn Krokslätt (ska vara Krokträsk) i Bjuråns älvdal. Det första arbetet blev att uppföra nödvändiga byggnader och därefter måste han odla mark genom att röja och svedja så de kunde hålla en ko. Virke till byggnaderna fick han från domänverkets skogar.1910, då amerikafebern rasade, greps även Drugge av denna. efter diverse vedermödor hamnade han i staden Winnipeg i Kanada. Där var han under fyra år skogshuggare under vintern, under våren brädgårdsarbetare och på sommaren och hösten sysslade han med skörde- och tröskningsarbeten. De pengar han tjänade sände han hem till familjen i Krokträsk. Eftersom makan inte ville fara över till Kanada med barnen återvände han och återgick till det egna lantbruket. Detta utökades med ytterligare mark och snart hade man fem kor, häst och ungdjur. Vid sidan om jordbruket skötte han också skogskörslor åt domänverket.Gården överläts i mitten på 40-talet och sedan 11 år tillbaka var Drugge bosatt i Bjärnum. Där trivdes han utmärkt och fick en god omvårdnad hos sin yngste son och dennes maka.Änkling sedan 1946 sörjes han närmast av sju barn med familjer. Barnen är Frideborg, maka till framlidne stenhuggare Erik Andersson, Märta, maka till möbelresande Emil Jufalk, Bjärnum, Martin, cementarbetare, Hässleholm, Ture, fanérsvarvare, Bjärnum, Annie, maka till fiskare Ernst Ranbjörk, Avan, och Fingal, elmontör, Bjärnum.Drugge hade under många år tillhört Bjärnums baptistförsamling.Minnestext Norra Skåne, maj 1967