Johannes Laurentii Stalenus

Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren : Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män

Johannes Laurentii Stalenus föddes i Ölmestad nära Grenna, der fadren lär varit Kyrkoherden Laurent. Olmstadius I slik händelse var J. Stalenus Med. Prof. Lars Robergs farfar (enligt Isenbergska pastorsserierne för Wexiö stift). Stalenus lär varit född omkr. 1604, blef Student i Upsala 1624, Theol. Prof. 1640, underskref 1647 bland Clerus Comitialis Declaratio de Libris symbolicis, kräfvande dessas förökelse med flera efter Augsb. Bekännelsen i Tyskland uppkomne Confessioner, motsättande sig Terserus och J. Matthiae (De la Gard. Arch. X. 172). Super-Intend. i Dorpt 1648, men tillträdde ej, såsom d. 3 eller 30 Aug. 1649 utnämnd till Biskop i Wexiö. Detta embete tillträddes, men förvaltades blott i 6 månader. Som Biskop deltog han emellertid i riksdagen 1650 oeh stod då på folkets sida mot Aristokratien. Han förklarade för alldeles nödigt, att godsen kommo under kronan igen, framdrog åtskilliga causas motivas, talte ock de modo procedendi mycket väl och prudenter; stäfjade ej eller sina prester, hvaraf Arv. Tiderus, grammaticus, i Weckelsång och Jon Erici Dryander från Wernamo i sjelfva predikostolarne voro, som Drottningen klagade, Tubæ seditionis. Dryander hade i en predikan, hållen under riksdagen i Stockholm, yttrat, att adlen låter sina hästar och hundar göda, hvarvid de äta upp säden, vuxen till menniskornas uppehälle, och låter dessemellan den fattige dö af hunger. Handlingar rörande Skand. hist. 22: p. 150. 145. Stalenus kom tili Wexiö d. 22 Jan. 1651 och dog d. 11 Febr. s. å. Från mellantiden, då han förde ordet i Domcapitlet, har man allenast ett protokoll, hvilket läses i Wallqv. Saml. 1: 110 följ. Han inrättade likväl härunder 2 slags Consistorii sessioner, större och mindre. Till de större inkallades landtprester såsom Capitulares, i de mindre deltogo blott de i staden boende Capitelmännen, Lectorerne. (Wallqv. Haudb. 408).
Järtecken skrämde Biskopen och dess familj vid ankomsten till Wexiö. Sonen hade sett en blodbubbla i ett af rummen på golfvet vid inträdet. I samma rum dog fadren kort derpå. En natt hade Biskopen drömt om en svart häst med ett svart blodstänkt flor om hufvudet, som skulle, sades det, ledas till Hr Sven i Rottne. Morgonen derpå kom en svart oxe, sänd från Hr Sven till Biskopen, som ej mottog den, i förskräckt af sin dröm, utan lät bedja Hr Svens Hustru, som presenterade oxen, ge den till hospitalet. Capellanskan fick sjelf ej tala med Biskopen, hvaröfver hon förtörnades. När Biskopen kort derpå dog, misstänkte dess efterlemnade, att den "kloke" Hr Sven, som från Comministraturen i Rottne ej, oaktadt den erbjudne oxen, fått befordran till Gårdsby pastorat, genom svartkonst vållat Biskopens död. (Se XII: 5. Rothman). 

Stalenus var, oaktadt sin tro på drömmars vigt, en lärd man. Fant uppräknar i Hist. Litter. Græcæ in Svecia Sect. i. p. 64 samt i add. & emend. p. 107 hans grekiska verser. Sommelius i Hist. Acad. Dorpat-Pernavensis tillägger flera. Se ock Floderi Specimen 1 de poetis in Svecia græcis p. 0 Sqv. V. Stiernm. Bibi. Sviogoth. p. 524. Han presiderade 1641 på ett prestmöte i Upsala. 

St. var gift med Magdalena, dotter af den namnkunnige Erik Skepperus. Sonen Lars blef Acad. Adj. i Upsala, sedan Kyrkoherde i Hökhufvud, Ups. stift, död 1693. 
Dottern Christina var gift med Domkyrkosysslomannen Er. Berg i Ups. 1671; hon dog 1673. Elisabeth, gift med Petrus Angelstadius, Kyrkoherde i Angelstad, Wexiö stift, 1631, död 1670. 

Skrifter: 66 disputationer, uppräknade af Lidén, utg. 1622—47, — Oratio exseqv. in fun. Caroli Baner 1652. Ups. 1G33. 

(Källor Staleni Vita af E. M. Fant i Hist. Lift. Gr. in Svecia Sect. 1. p. 62. — Wallqv. Eccles. Saml. och Handbok. — Handl. rör. Skand. Hist. —N,