Karin Schessler

Karin emigrerade till USA 1921 med sin yngre syster Ebba.
Hon hjälpte sin syster Elin och Moster Thora att sy Men kom sen att arbeta i köket hos två väldigt rika kvinnor. Hon kallade dem de två gamla fröknarna. Hon hjälpte en av de 21 tjänarna som arbetade i huset med att städa i Biblioteket då en av damernas släktingar kom in och såg att Karin läste på bokryggen hon dammade. Han frågade om hon tyckte om att läsa ? Och hon sa att det gjorde hon ju. Han sa att hon fick låna och läsa så mycket hon ville men böckerna fick inte lämna huset. Hon tänkte ta den bok hon höll i men han sa att den nog var för svår att börja med och visade henne på en hylla med enklare böcker att starta med. Sen läste hon så länge hon arbetade där. Hon började i köket som kökspiga men varefter hon lärde sig och kunde göra mer klättrade hon upp i hierakin. Hon blev duktig på att laga mat. De gamla damerna hade ofta fester och gäster till lunch och middag så det lagades mat till både fina gäster och tjänarna. Jag undrade över alla tjänarna och hon beskrev dem och deras funktioner. Från chefen över dem alla till kökspigan som skalade potatis mm. De som klädde damerna till de som tvättade tjänarnas kläder. Till slut blev det tjänare som skötte om dem som jobbade i huset. I huset arbetade ju en chaufför förstås. Ogden Schessler som blev hennes man. Och då kunde hon inte arbeta kvar. Men andra världskriget kom i mellan och kvinnorna började arbeta i krigsindustrin när alla män blev inkallade. Karin fick lära sig svarva ammunition. Hon berättade att det var svårt men att hon och en kvinna med judisk börd hjälptes åt, då kvinnan hade anhöriga i Tyskland och att de svarvade en kula till A H. Efter krigsslutet kom hon att bli arbetslös men hjälpte till i en trädgårdsfirma nära där de bodde. Hon och maken hade en liten hund liknande Svensk gårdshund. Även trädgårdens ägare lade ner verksamheten så hon fick söka sig vidare. Ogden kom på, att du kan ju sy. Hon hade ju sytt med sin syster och lappat och lagat och ändrat hos damerna. Under deperitionstiden hade nog antalet tjänare minskat och hennes olika färdigheter hade tagits i anspråk. Hon viste inte vart hon skulle söka syarbete, men kom ihåg att hon varit in till NewYork med fröknarna och köpt kläder. Och där fanns ju sömmerskor. Hon gick dit. Hon förstod snabbt att hon inte kunde sy som dem. Hon fick en symaskin mitt emot en tysk som var skräddare. Hon gjorde ett fel men han sa, gör ni så i Sverige? Vi brukar göra så här. På så sätt fick hon lära sig. Hon arbetade där som ändringssömmerska till hon gick i pension. Maken hade fått en skada i ryggen och led mycket av värk. De bodde i villa. En gång var Karin ensam i trädgården och både entrédörren och köksdörren stod öppen för vädring. Hon skulle in och hämta något och såg att det var ett främmande djur i hallen. Hon backade försiktigt ut och band hunden nere i trädgården så han inte skulle skrämma den objudna gästen. Sen vaktade hon huset så ingen skulle skrämma Skunken för då kunde den spraya huset med skunkdoft och ingen kan bo där sedan. Men till slut vandrade den lugnt ut samma väg den kom in och Karin kunde pusta ut.
Maken avled och Karin kände sig ensam. Så hon började fundera på att flytta hem till Sverige. Systern Edith hade också nått pensionsålder och ville flytta till stockholm så de bad systern Thora att leta lägenhet. Vi hittade en fyrarummare i två plan i Hökarängen söder om Stockholm nära sonen Gunnar i Tallkrogen och Thora i Enskede. Perfekt. De kom 1962. Och blev ett nav i släkten. Alla var där. 1974 kom även Systern Ebba att bo där. Vi hjälpte varandra i sorg och glädje. De var ofta till barndomshemmet i Ledåberg och senare till Systern Elisabet i Göteborg och hennes och Ebbas sommarhus i Floda. Karin hade dålig matlust men älskade blåbärsgröt kokt på vetemjöl och blåbär detta kunde Edith få henne att äta så det levde hon på i många år. Vi dammsög Tyresö och Ledåberg på bär så hon fick allt hon ville ha.
Karin halkade på golvet i sitt rum och bröt lårbenet. Hon kom på sjukhus men blev sen aldrig riktigt bra. Hon var med på systern Elisabets bröllop på sin 90 årsdag. Hon avled på Södersjukhuset efter en tids sjukdom. Sörjd och saknad av oss alla. Hon och Edith ville begravas Kolumbarium i Hökarängens kyrka.