Karolina Augusta Johansson

GEDCOM Note

1847 11/8 föds Karolina Kellgren. Fadern anges som Karl Johan Kjellgren och modern Hedda Danielsdotter. Enl Husförhörsbok (Norra Sandsjö AI:10 sid 51) var hon född i Sjöarp, Norra Sandsjö sn. Men enligt Ingrid Harringer föddes Karolina i Branteberg i Norra Solberga. Karl Johan Källgren förbjöd hustrun att föda i deras torp i Sjöarp. Så Hedda var tvungen att resa hem till föräldrarna i Branteberg för att födda. Anledningen till detta var, enligt Anna Ericsson, Karolinas dotter, att Karolina var oäkta barn till kronprins Karl, sedemera kung Karl XV (1826-1872). När Karolina föddes var kronprins Karl 21 år gammal och alltså ännu inte krönt till kung. För att det ska var troligt att han är far till Karolina måste han ha varit i Norra Sandsjö i december 1846. I Post- och Inrikes tidningar från lördagen den 12 dec 1846 kan man läsa att han, den 7 december, befinner sig i Köpenhamn. "I dag är H.K.H. inbjuden till middag hos DD. MM. I morgon lärer ett jagtparti anställas och dagen slutas med bal. H.K.H. tros förblifva vid Dess redan fattade beslut, att den 10 lemna Köpenhamn och afresa till Landskrona på en ångbåt, som Hans Danska Maj:t täckts för öfverfarten ställa till H.K.H:s begagnande. - H.K.H. Kronprinsen lärer nästkommande onsdag inträffa i Hufvudstaden." Detta tyder på att kronprins Karl reser landsvägen från Landskrona till Stockholm mellan den 10 dec och 16 dec. Riksvägen till Stockholm passerar genom Norra Sandsjö sn. Möjligen stannar Karl på vägen och övernattar hos häradshövdingen David Wilhelm Lothigius på Prinsnäs säteri. Hedda bor inte långt från Prinsnäs. Nio månader senare föds Karolina. </line><line /><line>1847 Oscar I är svensk kung och sonen Carl är kronprins. - Opera- o hovsångerskan Jenny Linds debut på Her Majesty's Theatre, London. Senare bejublad svensk turné. - Svenska Fattigvårdsförordningen införs. Församlingarna skall ansvara för sina egna fattiga; fullt arbetsföra personer kan få fattigvård. Fri rörlighet för arbetskraft. Tiggeri förbjuds. - Kommunallag i Sthlm: lösaktiga kvinnor skall läkarundersökas 1 gg/v, annars varning. Efter två varningar skickas de till Spinnhuset. - Läkaren Ignaz Semmelweiss (*1818) verksam i Wien hävdar att dödligheten i barnsängsfeber minskar om förlossningspersonalen tvättar händerna. </line><line /><line>Karolina var snäll. Trivdes inte i barndomshemmet. Ville inte ens ha arvet efter fadern. Fadern var otrevlig och högfärdig. Han var sergeant på kavalleriet i Eksjö. En elak man. (enl Ingrid Harringer) </line><line /><line>1866 blir Karolina, 19 år gammal, kammarpiga hos friherrinnan Helena Armfelt f. Sandström på Prinsnäs. Ägare var sedan 1852 hennes make friherre Axel Wilhelm Armfelt. (Norra Sandsjö AI:12 sid 520) Man undrar hur en fattig bondpiga kan bli kammarpiga hos en högadlig kvinna. Men troligen visste friherrinnan Armfelt att Karolina var dotter till Karl XV. </line><line /><line>Axel Vilhelm Armfelt, (son till Adolf Carl Armfelt), född 1785-07-22 på Hunnerstad, Höreda sn (källa: Norra Sandsjö AI:14 s.1157, AID: v21162.b589.s1157); stabsfänrik vid Kronobergs reg:te 1794; stabslöjtnant där 1809; kapten 1810; guldmedalj för tapperhet i fält; R S O 1818; major 1823; överstelöjtnant i Armén 1836; avsked ut krigstjänsten s å; CXIVJohans Medalj 1854; ägare till Prinsnäs säteri, Norra Sandsjö sn. Gift med jungfrun Helena Sandström, född 1790-06-11 i Almesåkra sn (källa: Norra Sandsjö AI:14 s.1157, AID: v21162.b589.s1157). Död 1867-06-20 på Prinsnäs säteri. Barn: Vilhelm Evert Armfelt, född 1817-07-28; furir vid Kalmar reg:te; underljötnant vid Värmlands reg:te 1841; löjtnant där 1847; löjtnant vid Värmlands fältjägarereg:te 1856. Hilda Theresia Armfelt, född 1819-11-17. Gift 1853-09-01 i Norra Sandsjö kyrka med notarien Oskar Verner Carl August Alexis Falkenstedt, född 1821. Carl Axel August Armfelt, född 1831; lantbrukare på Prinsnäs.</line><line /><line>Printznäs (fordom Söndrarp). Ett och 1/2 mtl berustadt säteri uti Sandsjö socken, Westra härad af Jönköpings län, var år 1862, jemte Printzfors manufakturverk, bränneri-byggnad, qvarn och 1/8 mtl underlydande, taxerad till 52.500 rdr rmt, varaf 35.000 rdr för själfva säteriet, däraf ett mtl är gammalt och 1/2 mtl löst till skatte år 1816. Gården är väl bebyggd och har en vacker samt väl underhållen trädgård jämte 2:e alleer. Stället har troligen erhållit sitt namn af öfversten Carl Printzensköld, som var egare omkr. 1690, och vars arfv. voro ännu egare 1770; det kom genom gifte till bergsrådet Chr. Benj. v. Schéele, död på Printznäs 1799. Han utmärkte sig såsom en särdeles skicklig och driftig lanthushållare och bergsbrukare, hvilka egenskaper gingo i arf på sonsonen, den nyligen avlidne bergmästaren och öfverintendenten Franz von Schéele, född på Printznäs den 21 oktober 1795. Den sednare utmärkte sig äfven såsom stiftare af flera nyttiga inrättningar, hvaribland må nämnas: Philipstads bergselementar-skola, Wärmländska bergsmannaföreningen, Wärmländska hypotheks-föreningen, Wärmlands naturhistoriska förening m. fl. Han var äfven den, som organiserade Philipstads och bergslagens sparbank, hvilka orter han för öfrigt i synnerhet gagnat genom sin outtröttliga verksamhet. Flera utgifna tidskrifter, årsberättelser m.m. vittna äfven om hans verksamhet inom det litterära området. Säteriet köptes 1814 af brukspatron Henr. Fagerberg; bland sednare egare må nämnas kongl. sekr. Hebbe och den nuvarande, öfverste löjtn. baron A. W. Armfelt. År 1758 anlades på egorna Printzfors manufakturverk vid den från Wallsjön utgående ån, som möter mot Näfvelsjön och genom Emmån utfaller i Östersjön; det priviligierades till 50 sktt smide vid 2:ne knipphamrar; men genom bergskollegii utslag av 22 april 1841 tilläts uppförandet af 2:ne nya spikhammrar vid en stock, så att årliga tillverkningen nu är 160 sktt spik. (Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 1859-1870) </line><line /><line>1867 20/6 blir friherrinnan Helena Armfelt änka, då maken Axel Wilhelm Armfelt avlider på Prinsnäs. 1868 8/12 föjer Karolina med änkan Helena Armfelt, som kammarjungfru, till Hunnerstad, som nu ägs av sonen friherre Wilhelm Evert Almfeldt. Även en Mamsell Emilia Svanbäck, född 1832 i Vernamo, flyttar med. (Höreda AI:14 sid 238, Höreda BI:2 sid 201, Norra Sandsjö BI:3 sid 43) </line><line /><line>Hunnerstad (Hunestad) 2 3/4 mantal frälsesäteri uti Höreda socken af Södra Wedbo härad och Jönköpings län, med 1 mtl Markestad och tvenne utjordar, tax. till 14,340 rdr rmt. Gården har tillhört amiralitetsrådet Clerck. På 1600-talet egdes Hunnerstad af assessorn Johan Hartman, adlad Adlerhjälm, gift med Birgitta Clerck, som efter mannens död blef 1682 omgift med baron Hans Abraham Kruse; år 1770 af majoren, baron C. G. Bildstein. År 1807 dog härstädes löjtn. Adolph Carl Armfeldt, som var gift med Beata von Kothen, dotter till överste-löjtnanten von Kothen och hans 2:dra fru, friherrinnan Ulrika Fr. Bildstein. Deras son, Carl Evert Armfelt, fdd 1788, är närvarande egare. Han fick 1811 guldmedaljen för tapperhet i fält, blef riddare af Svärdsorden 1839, Carl XIV Johans Medalj 1854. Har majors afsked. (Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 1859-1870) </line><line /><line>1872 kommer Karolina som piga till Qvarnarp, som ägs av häradshövdingen Bror Wilhelm Hernblom, född 1819 i Stockholm. (Höreda A1:14 sid 152)</line><line /><line>Qvarnarp. Egendom uti Höreda socken af Södra Wedbo härad och Jönköpings län, belägen ett stycke från vägen mellan Eksjö och Ryningsholm, utgöres av skattehemmanet Qvarnarp, 1/2 mant., som är väl bebygdt, med vacker belägenhet på en vidsträckt jämn plan och har stor, väl ordnad trädgård; vidare höra till egendomen Munkeqvarn med 2 par stenar, såg med ett blad samt 1 mantal underlydande, alltsammans tax. 1862 till 66,500 rdr, hvaraf 30,000 rdr för Qvarnarp. Egorna bestå till det mesta af stenfri sandmylla på lerbotten; behöflig skog och betesmark finnes. I anseende till hemmanets ringa hemmantal har det blifvit betydligt uppodlat, isynnerhet af nuvarande egaren, kapiten Fr. Hederstjerna. Härstädes förlades först den år 1806 organiserade husarregementets exercis-sqvadron, hvilken 20 år senare flyttades till Ränneslätt vid Ekesjö. (Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 1859-1870) </line><line /><line>1873 flyttade Karolina tillbaka till Hunnerstad som piga hos friherrinnan Helena Armfelt f. Sandström. (Höreda A1:16) </line><line /><line>1877 slutar Karolina, som nu är 30 år, efter 11 år som kammarpiga hos friherrinnan Helena Armfelt. Två år senare, 1879, dör friherrinnan Helena Armfelt. </line><line /><line>Karolina har lärt känna Peter Ulrik Johansson, som var dräng på Markestad, som är granngård till Hunnerstad. (Han kom dit 1875 enl Husförhörslängden) </line><line /><line>1877 23/3, gifte hon sig med Peter Ulrik. (Lyst 21/1 1877) 1877 21/4 flyttar de till hans föräldragård Pipelid, ett torp under Björnshult i Höreda sn. (Höreda AI:15 sid 487, Höreda AI:16 sid 210) </line><line /><line>1877 30/5 föds sonen Carl Vilhelm. </line><line /><line>1879 föds dottern Anna Maria. </line><line /><line>1881 föds dottern Augusta Mathilda. </line><line /><line>1882 flyttar de till Östra Näs där Peter Ulrik arbetar som rättare. Tog sedan arrendet på Östra Näs. Ett slavkontrakt. Fick efter något år lämna tillbaka arrendet, pga att dottern till ägarna av Östra Näs ville ha gården. </line><line /><line>1883 flyttar familjen till Paradis, Höreda. Hälftenbrukare med kyrkv. C A Jonsson i Kasingatorp. (Delarrende med en dam. Enl Ingrid Harringer) </line><line /><line>1884 föds sonen Johan i Paradis, Höreda. </line><line /><line>1887 14/3 arrenderade de Lilla Grönlid, Eksjö lf. Peter Ullrik blev sjuk. Fick äggvita. Gick hemifrån till Lannaskede Brunn för att bli botad med brunnsdrickande, källvatten. Överansträngde sig genom att gå dit lördag natt och hem söndag natt. Arbetade under veckorna. Fick terpentin som medicin. Njurarna var dåliga. Dog av äggvita. (enl Ingrid Harringer) </line><line /><line>1888, den 5 november, dör Peter Ulrik. 1889, efter auktionen på Lilla Grönlid kunde Karolina betala alla skulder, men hade sedan inga pengar kvar. </line><line /><line>1989, 6/11 flytta familjen till Skinnaryd torp. (Eksjö lf AI:26 sid 14) (enl Ingrid Harringer hette torpet Lid) </line><line /><line>1895 15/7 dör dottern Augusta i Lid, Skinnaryd. </line><line /><line>Sonen Karl blev drängpojk på Brevik. Han var så begåvad att bönderna omkring i Breviks rote erbjöd sig att betala skolgången om han kunde ta sig in på seminariet. Satt på drängstugan med fingrarna i öronen och läste. Fick låna böcker av barnen på Brevik som hade tagit studenten. Tenterade i Göteborg och kom in på Lärarseminariet i Göteborg. </line><line /><line>1897 24/11 flyttar Anna till Oskarshamn.</line><line /><line>1898 17/12 kommer Anna hem ifrån Oskarshamn. Hon tar sig namnet Lidén.</line><line /><line>1898 30/12 flyttar Karl, som tagit sig namnet Lidén och blivit folkskollärare, till Skärsta. </line><line /><line>1901 flyttar dottern Anna till Vimmerby.</line><line /><line>1901 dör sonen Johan av lungödem, i Skinnaryd torp (Eksjö lf AII:1 sid 15)</line><line /><line>1903, den 18/11, flyttar Karolina och Hedda till Karl på Södra folkskolan i Skärstad. </line><line /><line>1904 dör Hedda i Skärstad. Två av Karolinas barn, Johan och Hedda, dog i lungsot (tuberkulos) i tonåren. Den tredje, Augusta, dog i blodbrist (leukemi?) (enl Ingrid Harringer) </line><line /><line>Karolina ramlade en gång på hönshustrappan vid skolan och slog i höften. Fick blodförgiftning. Böld i högra höften. Anna fick ta hand om hemmet när Karolina var sjuk. (enl Ingrid Harringer) </line><line /><line>1914, den 23/10, 67 år gammal, dog änkefru Karolina Augusta Johansson, f. Kjellgren, på Jönköpings lasarett, pga av "septicaemia + pneumonia ac", enl Dr Sjöblom. </line><line /><line>Karolina var, genom sin biologiske far, Karl XV, syster till drottning Louise av Danmark (1851-1926). Karolinas dotter Anna Ericsson var kusin till kung Kristian X av Danmark och kung Håkon VII av Norge.</line><line /><line />