Abraham Niklasson Audar Oudart

Övertog släktgården Abborrtorp, där han även bedrev kolar-verksamhet.

• *************************

Abraham Niklasson Audar

Född: 26 jun 1642? Abborrtorp, Tunaberg (D)

Ulf Berggren: "Tunabergare 1600-1800" (HFL)

Död: 1720 Abborrtorp, Tunaberg (D)

Ulf Berggren: "Tunabergare 1600-1800"

Begravd: 25 jul 1720 Tunaberg (D)

Ulf Berggren: "Tunabergare 1600-1800"

Yrke: Bonde

Anteckning :

Bodde i Abbortorp 1669-1720

Barn med Gunnel förutom Maria är:

Jäna, f omkring 7/11 1670 (DB), d 21/5 1694,

var enligt DB en gudfruktig enfaldig piga. Än idag finns en gravhäll för henne utanför kyrkan;

Niklas, f 165(4), d 1726 (begravd 27/2) i Abbortorp;

Catharina.

Omgift i okt 1699 i Bergshammar med Ingeborg Olofsdotter, f 165(0), begravd 2/10 1720.

[ "Tunabergare 1600-1800" ]

Far: Nicolas Audar

Mor: Anna

Äktenskap:- Gunnel Persdotter

Barn:

1672? - Maria Abrahamsdotter

--------------------------------------------------------------------------------

Abraham Niklasson Audar

• 26 jun 1642?

† 1720

Nicolas Audar

* 1600?

† 1655?

Anna

• 1605?

† 1673

2015:

Ti 11 aug 2015

Kulturvandring Abborrtorp

Info: Björn Thunberg tfn 073-919 49 00.7
++++++++++++++++++++++++++++

Information om Abborrtorp

1639-1655 bodde här en kolare som hette Nicolas Audar. Sista brukarna på Abborrtorp hette Melker och Anna Eriksson.

På 1600-talet ¼ mantal Bergsmanshemman, från 1702 skattejord.

Abborrtorp fanns redan på medeltiden och ingick i den donation av Rocklösagodset till Vadstena kloster, som gjordes på 1380-talet. I klostrets jordeböcker från 1450-talet redovisas gården vissa år som öde men vissa år påförs den skatt. Gustav Vasas indragning av klosterjorden till kronan 1527 påverkade även Vadstena klosters gårdar i Tunaberg. Abborrtorp blev då kronogård och in på 1600-talet redovisat som Bergsmanshemman. I redovisningen av Älvsborgs lösen 1571 tas Abborrtorp upp som ödehemman, men 1613, i nästa omgång, finns en knekt Pedher på gården. Han rapporteras död 1618.

Efter starten av de olika järnbruken i trakten, från 1620-talet av bröderna De Besche, skapades sysselsättning såväl för lokalbefolkningen som för specialister utifrån för olika nyckelbefattningar, oftast invandrade valloner. En sådan var kolaren Nicolas Audar som via Finspång kom till Aborrtorp 1635. Släkten hette egentligen Oudart, men i Tunaberg användes alltid stavningen Audar.

Möjligen för att namnet ursprungligen noterats som det uppfattats vid muntlig information.

Enligt de tidiga jordeböckerna på 1600-talet ingick Abborrtorp under Bränn-Ekeby arrende men när verksamheten avstannade där gick inte dispositionen automatiskt över till Näveqvarns bruk utan den behölls av Kronan. Därav följde att gården under sista tredjedelen av 1600-talet var förlänad till en kapten och kompanichef vid Södermanlands Regemente, Casper von Gröninger1, efter bara

några år till hans änka. Detta till trots var det familjen Audar som bodde och brukade gården, avkastningen fick bli en fråga mellan bruket och kronan för att komma von Gröningers till del. Änkan von Gröninger dog före sekelskiftet 1700 varefter bruksförvaltaren Gillis De Besche skatteköpte gården 1702.

Familjen Audar fanns kvar på Abborrtorp i många generationer, åtminstone till början av 1800-talet. Anknytning till släkten Audar fanns säkert hos flera av de senare brukarna av gården, även om familjenamnet Audar har försvunnit lokalt.

Under senare tid, på 1930-talet, var arealen på Abborrtorp 67 hektar, varav 9,5 var åker. Jorden brukades av arrendatorer men i och med jordbrukets rationalisering försvann smågårdarna successivt. I och med att Tunabergs Trävaru AB köpt större delen av Näveqvarns Bruks markinnehav fortsatte dock jordbruket på smågårdarna relativt lång tid, genom att försörjningen kunde förbättras med skogsarbete.

Sista arrendatorn som bodde och brukade Abbortorp var Melker Eriksson (f.1886 i Bälinge) som med hustru och åtta barn 1930 inflyttade från Tidkehyttan. När han 1940 utflyttade till Nastorp var hans titel ändrad till cementarbetare i församlingsboken.

L.O. Eriksson

Åkrarna vid Abbortorp sambrukades sedan med Överhyttan som arrenderades av Elis Johansson och hans hustru Olga Elisabeth fram till 1956 då de övertog arrendet av Åtorp. Under en kort period därefter sambrukades Mossbro, Överhyttan och Abbortorp. Därefter tillträdde Göte Löfgren som ny arrendator vid Överhyttan inklusive Abbortorp fram till ca. 1965 då jordbruket lades ned.

Senare boende, som var skrivna vid Abborrtorp, hade en mera direkt anknytning till skogsarbete.

Funderingar av hur namnet Abborrtorp har tillkommit se Tunabergsbygden 1953, sidan 7 och 1977, sidan 23.

+++++++++++++++++++++

+++++++++++++++++++

En av mina anfäder, Nicolas Oudart (i Sverige Audar) från Valloniet, tecknade 1630 i Amsterdam ett ännu bevarat anställningskontrakt med en agent för Louis de Geer. Enligt kontraktet skulle han under tre år arbeta i Sverige för fast lön plus ersättning för varje kolleverans, det vi numera kallar blandackord. Han har troligen arbetat dessa tre år vid Finspång. 1637 dyker han upp vid Näfveqvarn i Tunaberg (D) som kolare och hemmansägare. Han levererar då kol till bruket "från egen skog". Där blir han och hans efterföljande kvar genom århundraderna. Familjen är ett gott exempel på kolarnas snabba integrering i det svenska samhället. Trots att Nicolas var gift och hade hustru och barn med sig vid flytten till Sverige, blev redan hans son Johan, själv invandrad, sexman, en kyrklig/kommunal förtroendepost.

Källa: L. O. Eriksson. Familjen Audar i Abbortorp, Tunabergsbygden 1977. (Denna kan kan efterfrågas hos mig. För omfattande att redogöra för här.)

I registret till Kungl. Förordningar för Bergverken och Bruken 1736 - 1791 finns ett hudratal nummer som i detalj reglerar allehanda aspekter på kolhanteringen. Syftet tycks vara att säkerställa leveranser av kol till industrin och förhindra konkurrens mellan kunderna. Typiskt för frihetstidens planhushållning.
KÄLLA: http://knepis.se/valloner/audar-oudart/