Kristiern Johansson Vasa

http://runeberg.org/aschan/0032.html

Kungliga ätten Vasa

TAB 6

Cristiern Johansson Vasa till Örby, Vendel/C, † omkring 1494–97. Riksråd samt hövidsman på Kalmar slott. Gift med Dorotea Knutsdotter i hennes 1:a gifte (hennes 2:a gifte ca 1511 med Gunnar Larsson till Hornby). Dotter av riddaren och riksrådet Knut Eskilsson Banér och Kristina Eriksdotter Örnfot.

Barn:

Gustav Cristiernsson född före 1491, var ännu omyndig år 1509. Senast nämnd ca 1513. Hans sätesgård var Örby, Vendels sn/C, men han ägde även jord i Siende, Snevringe och Åkerbo härad/U, samt i Göstrings härad/E och i Stranda härad/H.

Eric Cristiernsson, var omyndig år 1509 och dog tidigast s.å.

Johan Cristiernsson, var omyndig år 1509 och dog tidigast s.å.

En dotter som lär ha dött vid födseln och som modern i hemlighet ersatte med ett främmande barn vid namn Märta. Gift med Gudmund Persson.

Birgitta "Britta" Cristiernsdotter Vasa, † efter 1566. Gift 1:o 1525 med myntmästaren i Uppsala, Västerås och Stockholm Didrik Myntmästare, † 1527-06-13. Britta blev därmed ofrälse och förlorade sitt adelsskap. Blev åter frälse och fick tillbaka adelsskapet genom sitt 2:a gifte med Mats Persson Upplänning, vars släkt ingick i de medeltida frälseätterna. Bodde i Uppsala. Åter änka år 1536, efter Mats Upplänning, då hon förmånligt köpte en gård i Uppland av sin kusin Gustaf Vasa. Källor: Uppländska domböcker. Örnbergs släktutredningar blad 660 på SVARs hemsida bild 543:Stamtavla över frälseätten Upplänning.

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Vasa

Kristiern Johansson (Vasa), riksråd, född omkring 1466-67, död tidigast 1494, senast 1497. Son till Johan Kristiernsson (Vasa) och Birgitta Gustavsdotter (Sture).

Gift med Dorotea Knutsdotter (Banér).

Barn:

  1. Birgitta Kristiernsdotter (Vasa) gm. Didrik myntmästare.Död 1527-06-13.

Krister Johansson Vasa. Född 1467. Död 1497. ÖRBYHUS SLOTT - 

++++++++++++++++++++++++++++

JOHANSSON VASA, Krister

(1460..1467)-1497?

Riksråd och hövidsman på Kalmar slott.

Född mellan 1460 och 1467. Död omkring 1497.

-------------------------------------

Krister JOHANSSON VASA. Född mellan 1460 och 1467. Död omkring 1497. Riksråd och hövidsman på Kalmar slott.

-------------------------------------------

Biografi

Född mellan 1460 och 1467. Död mellan 1494 och 1497. Nämnd som riksråd från 1489, hövitsman på Kalmar från 1491. Hans sätesgård torde ha varit Örby. Kung Gustaf I utfärdade ett dombrev år 1525 där Märta tillerkändes full arvsrätt efter sin fader. Referenser: Se Märta Christersdotter. - Far

http://web.telia.com/~u13802630/dis_html/60_114.htm

....Krister Johansson blev såväl riksråd som fogde på Kalmar slott, men dog redan i trettioårsåldern. Måhända fick han en våldsam död; i varje fall var han själv en illa beryktad våldsverkare. Som ung dömdes han för att ha slagit sönder glasfönstret i Vårfrus gillestuga i Stockholm. Längre fram anklagades han av biskopen i Linköping för ett grovt hemfridsbrott på dennes gårdar.

Gustav Vasa - landsfader eller tyrann/Lars-Olof Larsson/Prisma Stockholm 2002/sid 30

++++++++++++++++++++++++++++++++

------------------------------------------------

Gift:

Dorotea (Dodi) KNUTSDOTTER BANÉR.

Född.

Död omkring 1494.

------------------------------------------------------------

Barn

 Gustav Kristersson Vasa.   

Märta CHRISTERSDOTTER VASA.
000000000000000000000000000000000000000

+++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=21. 

---------------------------------

Örbyhus

Plats: Vendels församling, Tierps kommun, Uppland (se karta)

Uppfört: tornet 1450-talet

Grundare: Johan Kristiernsson (Vasa), Gustav Vasa, Gustaf Banér

Arkitekt: Henrik von Köllen, Simon De la Vallée, Carl Christoffer Gjörwell

Godset Örby är känt sedan 1300-talet. 1451 köpte Gustav Vasas farfar, riddaren Johan Kristersson (1426-1477) godset av änkan Agneta Eriksdotter (Krummedik) (†1452). Om tiden före 1451 finns nästan inga uppgifter alls. När Johan Kristersson avled på Rydboholm 1477 gick Örby till sonen Krister Johansson – som var farbror till Gustav Vasa. 

Krister blev 1489 riksråd och senare hövitsman på Kalmar slott.

1500-talet

Efter lite olika affärsuppgörelser övertog Gustav Vasa 1548 Örbyhus, som det nu kallades. Han började göra om den medeltida borgen till centralfäste i norra Uppland med vallar och gravar och en hög mur. Tanken var att godset lämpade sig som statsfängelse eftersom den låg mycket ödsligt. Här satt bland annat Johan av Ostfriesland fängslad i nio månader efter att ha uppvaktat Gustav Vasas dotter Cecilia, i det kända "Vadstenabullret".

Godset Örby är känt sedan 1300-talet. 1451 köpte Gustav Vasas farfar, riddaren Johan Kristersson (1426-1477) godset av änkan Agneta Eriksdotter (Krummedik) (†1452). Om tiden före 1451 finns nästan inga uppgifter alls. När Johan Kristersson avled på Rydboholm 1477 gick Örby till sonen Krister Johansson – som var farbror till Gustav Vasa.

Krister blev 1489 riksråd och senare hövitsman på Kalmar slott.

1500-talet

Efter lite olika affärsuppgörelser övertog Gustav Vasa 1548 Örbyhus, som det nu kallades. Han började göra om den medeltida borgen till centralfäste i norra Uppland med vallar och gravar och en hög mur. Tanken var att godset lämpade sig som statsfängelse eftersom den låg mycket ödsligt. Här satt bland annat Johan av Ostfriesland fängslad i nio månader efter att ha uppvaktat Gustav Vasas dotter Cecilia, i det kända "Vadstenabullret".

Vid arvskiftet efter Gustav Vasa 1560 tillföll godset Johan III. Efter att han fängslat sin bror, Erik XIV, flyttades denne runt till olika slott, och i oktober 1574 fördes Erik till Örbyhus som fånge. Inför fångens ankomst verkar det som om slottet varit ganska förfallet, eftersom man gav order till fogden Nils Ingesson, att bland annat; "förstärka försvarsanordningarna, sätta bröstvärn på muren, järnbeslå dörrar och sätta galler för fönstren." Erik satt sedan inspärrad i fyra rum på bottenvåningen, fram till sin död tre år senare, (februari 1577) – enligt sägnen förgiftad med ärtsoppa spetsat med arsenik.

En annan känd fånge som suttit på Örbyhus var fältherren Carl Henriksson (Horn) (†1601), som förlorat fästningarna Ivangorod och Koporie till ryssarna. Han hade för detta - och på grund av misstänkt förräderi - blivit dömd att avrättas men benådades på avrättningsplatsen. Han fick istället sitta på Örbyhus med sin familj. Här föddes 1592 hans son, den blivande fältmarskalken Gustaf Horn. Carl Henriksson frikändes senare och återinsattes i militär tjänst igen.

Åren 1591-1597 förvaltade (änke)drottning Gunilla Bielke Örbyhus, fram till sistnämnda år då det drogs in till kronan. Under hennes tid vid Örbyhus genomfördes stora restaureringsarbeten.

Örbyhus slott

1600-talet

1605 förlänade godset till hertig Johan av Östergötland (son till Johan III), som dock avstod från det 1610 till förmån för sin farbror, Karl IX. Denne dog dock redan året därpå så godset gick över till hans fru, Kristina, som då fick överta; "Örbyhus gård och län". Efter hennes död 1625 vet jag inte riktigt vem som hade Örbyhus, har inte hittat några uppgifter på det – 1639 var det dock änkedrottning Maria Eleonora som var ägare till godset - därför kan man kanske dra den slutsatsen att det var Gustav II Adolf som hade det före henne. Efter hennes ägartid vid Örbyhus var slottets historia som riksfäste och kungligt ägande emellertid slut.

1641 fick änkan Kerstin (Kristina) Sigrid Bielke (1603-1645) godset " i vederlag mot andra gods" och efter henne tog sonen Gustaf Carlsson Banér över. Denne tyckte dock att huset var för ålderdomligt och obekvämt och lät därför bygga om fästningen till ett stort barockslott som vänder sin fasad mot sjön, så att det fick ungefär det utseende det har idag. Med hjälp av arkitekten Simon de la Vallée (†1642) anlade han även en renässansträdgård vid sidan om den gamla borgen med akvedukter, dammar och kanaler. Efter Banérs död 1680 övertogs slottet - på grund av inteckningar - av fältmarskalken Nils Bielke (1644-1716) som i sin tur överlät det till sin son Thure Gabriel Bielke (1684-1763).

Örbyhus slott - foto Erik Boralv, Flick 

1700-talet

Thure Gabriel Bielke var förövrigt den som följde Karl XII på hans ritt från Turkiet, och var ett tag även förklädd till kungens dubbelgångare. Han kom att bli generalmajor och riksråd och 1729 sålde han Örbyhus till landshövdingen Charles De Geer som instiftade en fideikommiss. Slottet vandrade sedan i släkterna de Geer i flera generationer, men stod långa tider tomt.

1800-talet

1823-1831 ledde arkitekten Carl Christoffer Gjörwell en ombyggnad som bland annat förhöjde flyglarna med var sin gästvåning och dessutom sattes gatlyktor upp så man kunde köra med häst och vagn ända upp till huset. Även ett orangeri uppfördes, där växter som inte tålde det svenska klimatet skyddades. 1892 köpte brukspatron C. Ekman och jägmästaren B. Martin Örbyhus fast sålde det samma år till friherre Fabian Barnekow som sedan ägde det i åtta år.

Flygbild på Örbyhus slott

1900-nutid

1900 köptes slottet av greve Carl Gustaf von Rosen och dennes son Eugène som lät genomföra restaurerings- och inredningsarbeten.

Här kan du se på gamla fina vykort från Örbyhus.

» Visa på kartan var slottet ligger! 

På grund av att vissa browsers laddar Google maps så långsamt har jag gjort en egen sida åt kartorna så de inte slöar ner slottssidan

Kontaktinformation till Örbyhus

Byggnaden är öppen för allmänheten. För öppettider & mer info se slottets hemsida eller ring! 

Adress:
Örbyhus Slott, 748 95 Örbyhus
Telefon: 0295-203 00
E-post: orbyhusslott@telia.com
Hemsida: www.orbyhus-slott.com
Källor:

Slott och herresäten i Sverige, Uppland del 2

Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 2

Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 19

http://www.orbyhus-slott.com/

+++++++++++++++

Under nästan hela sommar-halvåret ges guidade visningar i Erik XIV:s fängelse, slottsparken och vagns- muséet. Visningar hålls på beställning (se bokningar nedan) eller vid nedan angivna tider.

Datum för visningar:

15 maj-5 september. lördag-söndag kl. 13.00

29 juni-8 augusti. alla dagar kl.13.00 och 15.00

Midsommarhelgen (25/6-27/6): STÄNGT!

Obs! Måndagar stängt!

Pris:

Vuxen: 50:-

Barn (12-16 år): 15:-

Barn under 12 år gratis!

Om man vill kan man också vandra runt i slottsparken och titta på den vackra miljön och de fascinerande byggnaderna (Frivillig avgift: 10:-/person). Man kan också passa på att äta picknick på grässmattorna vid Vendelsjön.

Bokningar

Grupper om minst 10 personer kan boka guidade visningar på andra tider än ovanstående på telefon: 0295/20300, vardagar kl.9.00-16.00 (stängt 12.00-13.00).

+++++++++++++++++++++++

Örbyhus Slott ligger i norra Uppland, 4-5 mil norr om Uppsala. I en trakt som vid flera tillfällen varit skådesplats i den svenska historien. Slottet gjorde rikshistoria 1577 då den avsatte kungen och tillika Gustav Vasas äldste son, Erik XIV, dog här. Blev han förgiftad?

Örbyhus Slott

748 95 Örbyhus

E-post: orbyhusslott@telia.com

++++++++++++++++++++++++++++

Det vackraste monumentet över Örbyhus slotts historia är tornet, som kan räkna sina dagar ända tillbaka till 1450-talet. Då ägdes Örby av Johan Kristersson Vase, som var Gustav Vasas farfar. Johan Kristersson uppförde tornet som ett försvarverk på den oländiga sankmarken vid Vendelsjön.

Gustav Vasa bytte till sig Örbyhus av sina kusiner 1548, gjorde ett riksfäste här i det inre av Uppland med vallar, gravar och den 54 fot höga stenmuren kring sin farfars fasta torn. I Gustav Vasas borg gömmer sig gångar och kasematter med utrymmen för besättning och förråd för många år. Borgen kom dock aldrig att tjäna som försvarsverk utan utnyttjades i stället som statsfängelse.

Rikshistoria på Örbyhus Slott

Det var i december 1574 som Erik XIV under dramatiska omständigheter fördes från statsfängelset i Västerås till Örbyhus. Flyttningen skedde brådstörtat och var ett schackdrag av Johan III -det hade gjorts flera försök att befria den avsatte Erik under året.

Vid denna tid befann sig Örbyhus i ett bedrövligt skick -själva fästningstornet saknade tak -men det var ändå nu som Örbyhus skrev rikshistoria såsom varande de olycklige kungens sista tillflyktsort. I februari 1577 förgiftades Erik till döds av sin halvbror Johan. Modern historieforskning har fastställt att giftet var arsenik.

Under de tre år Erik satt fängslad på Örbyhus förekom flera ansatser till befrielseaktioner. Bara ett par veckor efter hans ankomst till slottet upptäcktes en sammansvärjning, planerad av bönder i norra Uppland, som skulle avväpna slottets vaktstyrka om 40 knektar, sedan de kommit in på borggården med den spannmål och boskap som de var skyldiga kronan. Det var troligen sådana oroligheter som drev Johan till att göra sig av med Erik; kort efter en en ny sammansvärjning, denna gång ledd av en västgötapräst, förkunnades från predikstolen i Stockholms Stadskyrka, att Erik dött i fängelset på Örby stenhus den 25 februari 1577, 43 år gammal.

Örbyhus kom att utnyttjas som statsfängelse ända till Carl Gustav Banér, guvernör i Västergötland, förvärvade Örbyhus 1641 och byggde om fästningen till ett barockslott.

"Herr Gustav Banér haver det gamla slottet anno 1668 uti ett kostbart och efter ett skönt och veritabelt arkitektoniskt sätt till ett härligt palatium låtit förändra och en skön trädgård med akvedukter och fontäner anlagt" /På detta sätt omtalar Erik Dahlberg Örbyhus efter Gustav Banérs ombyggnad. Banérs och första makas, Sofia Cecilia Kruus, vapensköldar pryder alltjämt fasaden mot öster."

Barockslottet Örbyhus ägdes i början av 1700-talet av de Geer på Leufsta som gjorde både Leufsta och Örbyhus till fidekomiss för sin brorson, vetenskapsmannen Charles de Geer. Under de två århundraden som följde var namnet de Geer, von Platen, de la Gardie, Klingspor och Barnekow som satte sin prägel på Örbyhus.

År 1900 inköptes slottet av greve Carl Gustav von Rosen, det övertogs samma år av greve Eugene von Rosen, som lät genomföra restaurerings- och inredningarbeten.

++++++++++++++++++++++++++++++++

Örbyhus slott

Från Wikipedia

Örbyhus slottÖrbyhus slott, slott i Vendels församling i Tierps kommun i norra Uppland. Cirka 2-3 km norr om slottet ligger Örbyhus stationssamhälle.

Örbyhus slott ägdes under 1500-talet av Vasaätten. Det är kanske mest känt för att vara f.d. kung Erik XIV:s sista fängelse. Han dog på Örbyhus den 26 februari 1577, enligt uppgift förgiftad med ärtsoppa.

Byggnaden  

Slottet ligger väster om den lilla Vendelsjön (26 m. ö. h.) med huvudfasad åt öster mot denna och är en stor gulputsad 3-våningskomplex med mittparti och två flyglar. Från mittpartiets baksida utskjuter det ursprungliga tornlika huset, med kupolformat fyrkantigt tak med svängd profil och krönt av åttkantig lanternin med fönster och tornur.

Kring tornet löper en delvis ännu bevarad utvändigt fyrkantig, invändigt rundad försvarsmur ("gråmuren") med segmentformade kanongluggar, och såväl där som under flyglarna och gården finns ett system av mörka gångar och rum, i ett av vilka den gamla ännu använda slottsbrunnen ("Truls") ligger.

I slottets inre märkes utmed mittbyggnadens hela längd en i Vasastil inredd hall samt bakom denna "Vasarummen", i tornets jordvåning, bland dem den s. k. "Erik XIV:s sängkammare", "Banérrummet" m. fl., med målningar av Anthonis van Dyck, Thomas Gainsborough m. fl. mästare.

Historia  

Orangeriet vid Örbyhus slott -Örbyhus ägdes troligen av Magnus Gislesson Sparre 1354. Det ärvdes av släkterna Bielke och Krummedige och köptes 1451 av Johan Kristiernsson (Vasa), som byggde det gamla tornhuset, och efter honom till sonen Kristiern Johansson (Vasa), som lät det gå i arv sina båda döttrar Birgitta och Märta. Gustav Vasa lät 1538 köpa godset av sina kusiner. Han lät befästa Örbyhus med starka murar och kasematter. Johan III höll Erik XIV fången där från 1574 till hans död 1577. 1591 gavs det som livgeding åt drottning Gunilla Bielke. 1592 föddes Gustaf Horn där, medan hans far satt fängslad på slottet. 1605 fick hertig Johan av Östergötland Örbyhus som förläning, men han lämnade det 1610 till Karl IX. 1612 fick änkedrottning Kristina och 1639 änkedrottning Maria Eleonora Örbyhus som livgeding.

1641 byttes det av kronan till Carl Gustav Banérs änka, friherrinnan Kerstin Sigrid Bielke (1603-1645). Hennes son friherre Gustav Banér (1629-1680) lät bygga ut slottet till ungefär dess nuvarande utseende. 1718 kom Örbyhus till greve Ture Gabriel Bielke, som 1729 sålde det till titulärlandshövding Charles De Geer. Som fideikommiss tillföll det hans brorson Charles De Geer, dennes son och därefter sonsonen greve Karl De Geer, som lät restaurera slottets inre. Det ärvdes av hans måg greve Baltzar von Platen och senare av dennes dotterdöttrars män greve P. A. De la Gardie och friherre Carl Klingspor. Den förre, ensam ägare av Örbyhus 1891, sålde det 1892 till brukspatron Carl Gustaf von Rosen och jägmästare B. Martin. Samma år köptes Örbyhus av friherre F. Barnekow, som 1900 sålde det till greve Carl Gustav von Rosen. Dennes son greve Eugen von Rosen blev 1909 ensam ägare av Örbyhus och lät sätta slottet i stånd genom en grundlig renovering.

BILD-

Eugène von Rosens byst i Örbyhus slottspark

Kurirstenen  [-BILD- 

KurirstenenEtt stycke söder om Örbyhus slott finns en rest sten som enligt legenden berättar en egendomlig historia. Det sägs att vid just denna plats möttes två kurirer, den ena från Örbyhus slott, den andre från Stockholm. Det berättas att Johan III gett order att hans bror, Erik XIV ska avrättas men ångrar sig sedan varpå han skickar ett nytt bud som ger order om motsatsen. Ett stycke söder om slottet möts dock den andre kuriren av en budbärare från slottet på väg till Stockholm med bud om att Erik var död. Vid platsen där kurirerna möttes restes en sten, som sedan dess kallats Kurirstenen eller Vändomstenen.

Källor  Det medeltida Sverige, volym 1:4, Tiundaland.

Externa länkar [redigera]
Wikimedia Commons har media som rör Örbyhus slott.
Bilder & media

Örbyhus - Historiesajten

Örbyhus Slott

konung Gustaf I:s farbroder, riksrådet och hövidsmannen på Kalmar slott Christer Johansson (Vase)

Riksråd och hövitsman på Kalmar, Riksråd och Hövidsman på Kalmar slott