Leopold Fredrik Alexander Leffler

http://sv.wikipedia.org/wiki/Leopold_Fredrik_Alexander_Leffler

Frits Läffler (Omdirigerad från Leopold Fredrik Alexander Leffler)

Leopold Fredrik Alexander Leffler, kallad Frits, skrev sig efter 1886 Läffler, född 15 november 1847 i Stockholm, död 1921, var en svensk språkvetare. Han var bror till Gösta Mittag-Leffler och Anne Charlotte Leffler.

Han blev student i Uppsala 1866 samt filosofie doktor och docent i nordiska språk vid Uppsala universitet 1872 genom avhandlingen Om konsonantljuden i de svenska allmogemålen (I, 1872), den första sammanfattande framställningen i detta ämne.

Han förestod under ordinarie innehavarens sjukdom höstterminen 1875 samt vårterminen 1880 till vårterminen 1883 professuren i nordiska språk i Uppsala och utnämndes 1881 till extraordinarie professor i svenska språket där. Från och med höstterminen 1883 och tills han 1904 erhöll avsked från professuren åtnjöt han oavbruten tjänstledighet för sjukdom. Läffler kan anses i Sverige vara en av de första, som ägnat sig åt rent språkvetenskapliga studier i fullt modern mening.

Läffler har skrivit en mängd uppsatser och artiklar i tidskrifter och tidningar om fonetik, germansk och nordisk grammatik, runkunskap, fornsvensk laghistoria, genealogi och heraldik, rättstavningsreformer och medeltidslatinsk vers, vittnande om mångsidig lärdom, självständighet och skarpsinne. Leffler invaldes 1908 i Vitterhetsakademien samt i Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg. Verk i urval [redigera]

   Bidrag till läran om i-omljudet med särskild hänsyn till tiden för den germanska språkenheten (i "Nordisk tidsskrift for filologi og paedagogik", 1875-1876),

   Hedniska edsformulär i äldre Vestgötalagen och Bidrag till svensk språkhistoria (i "Antiqv. tidskr." 5),

   Några ljudfysiologiska undersökningar rörande konsonantljuden I. (Uppsala univ:s årsskr., 1874),

   Om v-omljudet af i, i och ei i de nordiska språken I. (enl ovan, 1877),

   Om den fornsvenska hednalagen (i Vitt.hist.o.ant.akad:s "Månadsblad", 1879),

   Om 1607 års upplaga af Uplandslagen (i Uppsala univ:s årsskr., 1880),

   Undersökning om de germanska, i synnerhet nordiska formerna af adjektivet hög (i "Arkiv f. nord. filologi", 1883),

   Bidrag till tolkningen av Tunestenens runinskrift (i "Uppsalastudier tillegn. S. Bugge", 1892),

   Om de östskandinaviska folknamnen hos Jordanes (i "Svenska landsmålen", bd 13, 1894),

   Den gottländska Taksteinar-sägnen (1903 och 1905),

   Bidrag till tolkningen af Rökstensinskriften (i "Nord. studier, tillegnade A. Noreen", 1904),

   Några svenska "talande vapen" (i "Personhist. tidskrift", 1903-04),

   Om Sveriges integritet (1905),

   Latinska medeltidsinskrifter på vers från Gotland (1908),

   Till 700-årsminnet af slaget vid Lena (i "Forn-vännen", 1908-09),

   Det evigt grönskande trädet vid Uppsala hednatämpel (i "Svenska landsmålen", 1911)

   En kärleksvisa i Åns saga bogsveigis (i "Studier i nordisk filologi", s.å.).

Sidan ändrades senast den 29 juni 2011 kl. 15.58.