Måns Larsson Göthe

Måns Larsson Giöthes Epitafiums placering
på Klosterkyrkans södra vägg
i höjd med predikstolen.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Epitafium

Epitafium, plural epitafier, latin epitaphium, av grekiska epitaphios ’hörande till grav’, bildat av epi ’till’ och taphos ’grav’, är en med inskrift försedd minnestavla över en död person. Epitafiet kan vara uppsatt i eller utanför en kyrka. Epitafier placeras normalt inte i anslutning till någon grav och tjänar alltså ett annat syfte än till exempel en gravsten.

Epitafier förekommer i katolska länder sedan 1300-talet (jfr kenotaf). På ett epitafium framhävs vanligen den döde som en god kristen, ofta bedjande inför Kristus tillsammans med sina anhöriga. I de protestantiska länderna blev epitafier vanliga under 1500- och 1600-talen. De gavs ofta en rik arkitektonisk gestaltning, besläktad med samtida predikstolar och altaruppsatser. Epitafier kan vara av trä, sten eller metall och upptar ofta en andaktsbild samt en målad framställning av den döde och hans familj. Tavlans inskrift kan, förutom data om den avlidne, utgöras av bibelspråk, sentenser eller versifierat epigram. Under antiken avsågs med epitafium en gravinskrift, oftast ett epigram.

Under renässansen och barocken kunde epitafierna vara mycket påkostade och rikt utsmyckade.

Vid begravningsceremonier [redigera]
I begravningståget bars den dödes förfädersvapen, s.k. anvapen, dels på fädernet, dels på mödernet. I processionen bars först ett huvudbanér, innehållande den dödes vapensköld. I vissa fall anbringades anvapnen på själva huvudbanéret, men ofta rörde det sig bara om en eller två generationers vapen, eftersom huvudbanéret annars skulle bli ohanterligt. I andra fall kunde huvudbanéret på sidorna ha anvapen hopkomponerade. Epitafiet, vilket innehöll gravskrift över den döde, placerades efter begravningen i kyrkan, men medfördes aldrig i själva processionen[1].
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Vadstena

Denna ort är en betydande huvudplats för en gren av vår släkts ursprung. Det är en imponerande skara män och kvinnor som har levt och verkat här. Personer som har åtnjutit stort förtroende och haft ledande positioner i samhället.

Alla kunde inte stanna kvar i Vadstena utan många spred sig ut i landet, utbildade sig och därmed bildade sig nya positioner främst i Stockholm.

Många som stannade kvar i Vadstena blev begravda inne i St. Perskyrkan = Stadskyrkan, men denna revs 1829 och endast tornet lämnades kvar på grund av att Klosterkyrkan saknar klocktorn.
Gravhällar och andra minnesmärken fördes över till Vadstena Klosterkyrka där en del nu förvaras.

Här begravdes Lars Andersson med sin hustru, sönerna Måns och Anders med sina familjer. Dessa tog sig namnet Giöthe. Anders Eriksson från Motala, med sin hustru Maria (Månsdotter) Giöthe, och deras 7 barn tog sig namnet Wetterqvist, sonen Samuel Wetterqvist och hustrun Eva Maria Tempelman.

Dessa personer vet vi med säkerhet att de är begravda här.
Se följande epitafium och gravhällar från Klosterkyrkan.

Köpmannen Lars Andersson grundlade det välstånd som därmed utgjorde den grund för sönerna Måns och Anders att förvalta väl och troligen utökades till betydande förmögenheter. Barnen tog sig namnet Giöthe efter farfars födelseort.

Lars Andersson föddes i Vadstena omkring 1610 (beräknad födelsetid) och avled år 1669. Fadern var inflyttad från Götene och sannolikt var hans förnamn Anders. I övrigt finns det inte några uppgifter över hans familj.

Fotografierna visar gravhällen över Lars Anderssons familj. Hällen står rest mot ”Trossbodens” norra gavelvägg. Ursprungligen låg dessa hällar över familjernas gravplatser inne i St. Perskyrkan (Vadstena stadskyrka). När kyrkan 1829 revs togs hällarna omhand, och likaså de viktigaste gravstenarna på kyrkogården, och förvarades i högar inne i Trossboden under många år. Nu har man beslutat att förvara dessa på ett mera utställningsmässigt sätt.

Två av familjens Göthes (Giöthe) gravminnen finns i Klosterkyrkan. Epitafium över Måns och hans familj hänger på kyrkans södra vägg, och gravhällen över brodern Anders familj ligger i kyrkans nordvästra hörn.
Kvarlevorna av begravda personer från St. Perskyrkan ligger antagligen begravda i vigd jord på Klosterkyrkans kyrkogård.

I detta rådhus har våra släktingar arbetat som rådmän på 1600– och 1700–talet. Dessa rådmän hade två uppgifter: En dömande i rätten och en administrativ i magistraten.

Rådmännen är följande: Lars Andersson och hans söner Måns och Anders Larsson Giöthe, Anders Eriksson, som var svärson till Måns Larsson Giöthe, samt Samuel Wetterqvist, son till Anders Eriksson.

Enligt Sv. Ättartal härstammar släkten från en Anders från Götene i Västergötland som slog sig ned i Vadstena omkring 1600. Sonen Lars Andersson, borgare, köpman och rådman avled 1669. Hans gravsten är bevarad och hans söner Måns och Anders kallade sig Giöthe. Anders Larssons hustru, Susanna Schening, var född 1648, döttrarna Elisabeth och Christina föddes resp. 1681 och 1684 och avled båda 1747. Sonen Johan, döpt 1688 gjorde karriär vid flottan, avancerade till kommendör och adlades Götherhielm år 1717. Han avled
1764 och ligger begravd i Viby kyrka i Östergötland. Susanna Erichsdotter Schening var dotter till Erik Jonsson i Styra (död 1657) och Elisabeth Larsdotter, en dotter till slottsfogden Lars Svensson i Vadstena.

Källa: Vadstena Klosterkyrka
-----------------
Vadstena Rådhus

Rödtornet (Vadstena)
Rödtornet och en del av skolan som byggdes på platsen för den gamla Stadskyrkan, S:t Per. Av den gamla kyrkogården finns inget. Det är i dag en stor grusplan och parkering för bilar.

När kyrkan revs 1829 bröt man upp de gamla gravarna inne i kyrkan och förvarade gravhällama i ett hus intill Klosterkyrkan. Kvarlevorna av de begravda människorna kanske samlades ihop och jordfästes på nytt i en grav på Klosterkyrkogården. I bästa fall utfördes det på detta sätt, i annat fall ligger de kvar under skolan och gruset. Det finns inget dokumenterat från denna tidpunkt.
---------------------------------------
Sammanfattning av rådmännen i Vadstena och släkten i övrigt efter dem

De personer som blev valda till rådmän var oftast framgångsrika i sitt yrke. Våra släktingar var duktiga affärsmän, handlade med olika varor (okänt vad) och skapade troligen en ganska stor förmögenhet. Det räckte inte med att vara förmögen, man skulle också var en rättskaffens man, med gott omdöme och därmed åtnjuta ett stort förtroende i staden. Troligen var våra släktingar av den sorten.

Lars Andersson gifte sig med Kerstin Jonsdotter och de fick 6 barn. Dessa tog sig namnet Giöthe, eftersom farfar Anders kom från Götene i Västergötland.

Måns Giöthe var den äldste sonen och han gifte sig med Karin Ericsdotter Schening. De fick bl.a. sonen Johan Adolf, slottsstenhuggare i Stockholm. Denne i sin tur fick sonen Eric Gustav, välkänd bildhuggare i Stockholm. De fick även dottern Maria, se nedan.

Anders Giöthe gifte sig med Susanna Ericsdotter Schening och de fick bl.a. sonen Johan, som blev kommendör i flottan och adlades Giötherhielm år 1717. Släkten dog ut på manssidan med sonen, överstelöjtnant Carl Jacob Giötherhielm.

Anders Eriksson, från Motala, gifter sig i Vadstena med Maria Giöthe. De fick 7 barn; 3 söner och 4 döttrar. Barnen kallade sig för Wetterqvist. En av sönerna, Samuel Wetterqvist, gifte sig med Eva Maria Tempelman, dotter till kyrkoherden i Herrestad. De fick 5 barn och en av sönerna, Anders Wetterqvist, blev tenngjutare. Han utbildade sig dels i Göteborg och dels i Stockholm. Han fick anställning hos mästaren Eric Björkman, Västerlånggatan 32 i Gamla Stan. Han gifte sig med Björkmans fosterdotter, Anna Katarina Lilja. De fick 4 barn, varav 2 nådde vuxen ålder; Samuel och Chatarina.

Samuel Olof Wetterqvist blev senare stadsfiskal i Halmstad, bildade familj med Elsa Brita Lethin och de fick sonen Anders Jacob.

Anders Jacob Wetterqvist gifte sig ung med Brita Chaterina Lundberg och de bosatte sig i Laholm där Anders blev Kantor. De fick 8 barn och den yngsta dottern Barnhardina Charlotta flyttade till Halmstad.

Charlotta Wetterqvist gifte sig med Sven Rosendahl och de fick 8 barn, varav äldsta dottern Hanna Charlotta Crispina Rosendahl gifte sig med Gottfrid Westberg. De fick 5 egna barn och adopterade en son när deras förstfödde son avlidit. Äldsta dottern, Hedvig Anna Elisabeth Westberg, blev min moder när hon gift sig med Werner Lundgren.

Anna Lundgren fick 3 barn, Johnny, Inger och Birgitta och släktens vidare öden är välkända.

Ansedel:

Larsson Göthe, Måns. Född 1644 i Vadstena, (E län). Död 1701 i Vadstena, (E län).

Levnadsbeskrivning

Far Andersson, Lars. Rådman. Född uppskattat 1610 i Götene, (R) län. Död 1669 i Vadstena, (E) län.

Gift med
Schening, Karin. Fru. Född 1641. Död 1698 i Vadstena, (E län).

Barn
Göthe, Christina. Fru. Född 1667 i Vadstena, (E län). Död 1690 i Vadstena, (E län).

Göthe, Lars. Kronofogde. Född 1670 i Vadstena, (E län). Död 1738. Gift med Friese, Sara. Fru. Född 1671 i Östergötland, (E län). Död 1750 i Östergötland, (E län).

Göthe, Jonas. Köpman i Vadstena. Född 1671 i Vadstena, (E län). Död 1710 i Vadstena, (E län).

(Månsdotter) Göthe, Maria. Fru. Född 1673 i Vadstena, (E län). Död 1758 i Vadstena, (E län). Gift med Eriksson, Anders. Född 1666 i Motala. Död 1720 i Vadstena.

Göthe, Elisabeth. Fru. Född 1676 i Vadstena, (E län). Död 1707 i Vadstena, (E län).

Göthe, Sara. Fru. Född 1681 i Vadstena, (E län). Död 1715 i Vadstena, (E län).
++++++++++++++++++++++++++++++++++++
KÄLLA: www.kullabygdens.se/medlem/vadstena.htm
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++