Mårten Ossian Elgström

Dödsfall

Publicerad 18 oktober 2006 15.28 Uppdaterad 30 juni 2010 8.26 

Mårten O

Elgström är död. Han avled hastigt i sitt hem på Reymersholme i Stockholm exakt tre veckor före sin 90-årsdag.

Mårten föddes 30 september 1916 i Stockholm, son till konstnären Ossian Elgström och hans hustru Anna, född Lindström. Mårten var nummer tre i syskonskaran, efter systrarna Britta och Anne-Marie. Mamma Anna dog i barnsäng då det fjärde barnet, Jörgen, föddes. Paret befann sig då i Karesuando på en av Ossians många expeditioner till "primitiva" folk som samer och eskimåer.

Syskonskaran splittrades och placerades hos olika släktingar. Mårten blev ensam kvar hos sin pappa, som efter några år gifte om sig med Vera. Mårten fick nu en halvsyster, Turid, med vilken han växte upp. Mårten visade redan nu sitt intresse för det militära och höll exercis med lillasyster på gården och gjorde "spännande" utflykter till olika minnesmärken över slag och andra militära händelser. Vid vuxen ålder fick Mårten ytterligare en halvsyster, Solveig, då Ossian gifte om sig med Sonja.

Sin militära yrkesbana började Mårten på 30-talet i Uppsala. Där träffade han militärmusikern Tage Nilsson och hans hustru Svea, operasångerska. Med dem odlade Mårten sitt intresse för klassisk musik och de kom att bli mycket goda vänner för resten av livet. Sin vana trogen döpte Mårten om folk och Tage fick heta "Stokovsky". En annan officerskamrat, Jan Widegren, döptes till "Bones" och grannen, Hans Roman, döptes till "Bekaren".

Under krigsåren var det en självklarhet för Mårten att ställa upp för broderfolket i öster och han deltog i vinterkriget, som Finlandsfrivillig.

Mårten träffade sin blivande fru, Ulla född Martinsson, under en tågresa 1944, vid vilken han konverserade henne om alla kyrkor de passerade. Kyrkobyggnader, speciellt medeltida, var ett annat av Mårtens stora intressen. Otaliga är de cykelturer som Mårten och senare hans äldsta söner Jan och Uno fått göra runt det svenska landskapet till exempel på Gotland och i Skåne.

Mårten och Ulla gifte sig julen 1944. Förutom Jan och Uno utökades familjen med Anna och Mats. Mats föddes i Boden, där familjen bodde under hela 50-talet, med undantag av åren 55-56 då Mårten genomgick utbildning vid Krigshögskolan i Stockholm. Mårten var under Boden-åren kompanichef på I19. En lite annorlunda kompanichef, som gärna avbröt en militär övning, om det råkade finnas en intressant kyrka i närheten, som han ville visa sina soldater. Mårten var populär bland soldaterna för sitt rättframma och humoristiska sätt.

1960 bar det söderut cirka 150 mil till Skåne, närmare bestämt till Kristianstad och I6, senare P6. Ett år på Cypern blev det också för Mårten i FN-tjänst. I Kristianstad rotade sig familjen och skaffade villa. Här bodde Mårten och Ulla i nästan 40 år (1963-2001). Då Mårten fyllde 50 år 1966 pensionerades han som major. Efter detta fortsatta han att arbeta på militärbefälsstaben men även civilt som lärare i bland annat tyska.

Ulla var under åren i Kristianstad mycket engagerad i Lottakåren och Första majblommekommittén. Dessutom var hon en fantastisk värdinna som anordnade många festliga middagar i sitt och Mårtens vackra hem. Ulla drabbades tyvärr under sina sista år av Alzheimers sjukdom och det blev omöjligt att bo kvar i villan. De sista åren bodde de på äldreboendet Vindragaren på Reimersholme i Stockholm. Här hade Mårten och Ulla de flesta av sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn (17 av totalt 22 stycken) omkring sig.

Till Mårtens stora sorg avled Ulla 2003. Mårten bodde ensam kvar på Vindragaren de sista åren. Han behöll sin skärpa, sin berättarglädje och humor in i det sista.

Stockholm 24 september 2006

Barnen