Jörgen Olof Valfrid Elgström

"Jörgen Elgström var passionerad västgöte och en av de främsta bedömarna av kriminallitteratur någonsin i Sverige. Det talas om den svenska deckarens olika storhetsperioder, så kallade guldåldrar. Även på kritikerområdet finns det anledning tala om storhetsepoker. Den allra mest lysande guldåldern var förmodligen den allra första; då verkade Bang, Jan Broberg, P.G. Peterson, Kjell Stensson, Gunnar Unger och Jörgen Elgström. De var samtliga icke blott osedvanligt kloka och kunniga bedömare av böcker inom kriminalgenren; de ägde alla ett stort vetande om författare och böcker, om genrens historia, om litteratur på det stora hela taget. Tack vare deras gedigna bildning och utbildning, deras eftertänksamhet och klokhet, i kraft av att vara kultiverade och sparsmakade, överseende sannskyldiga humanister, utgjorde de tillsammans en fantastisk bataljon bokanmälare, bland det bästa som upplevts på bokkulturens område.

Jörgen var son till den bisarre, men ack så talangfulle, konstnären och författaren Ossian Elgström, vilken i unga år gick sina fulkomligt egna vägar och placerade sig eftertryckligt bredvid allting i form av regler och vedertagna begrepp. Sonen ägnade han föga omsorg. Om jag förstått det rätt, tillbragte gossen under sina inledande levnadsår somlig tid i en lappkåta. Han växte upp utanför en reguljär familjekrets, hos en äldre kvinnlig släkting i Mariestad. Detta påverkade rimligen hans livssyn och hållning till värdet av en familj. Han blev själv en fanatisk familjefader, en varmhjärtad människa, en lågmäld person, en lidelsefull västgöte, en otyglad bokälskare. Han älskade varmt böckerna hemma i det egna biblioteket och i de bibliotek som blev hans arbetsplatser."