Mats Läma

Mats Läma (död tidigast 1481) beseglade 1438 ett brev med Håkan Läma (död 1433).

Väpnare. Död mellan 1481-08-13 och 1482-07-02. Levde 1438.

Det är inte säkerställt vem som var Mats Lämas far. Tillnamnet Läma kom åter till användning under Håkan Birgersson, medan övriga grenar av släkten tycks ha släppt tillnamnet. Mats levde samtidigt med Johan Läma, men tillhörde - med hänsyn till dödsåret - uppenbarligen en senare generation. Mats uppträdde tillsammans med Johan som sigillvittne år 1438. Det kan inte uteslutas att Mats var Johans son. Men för att markera Mats osäkra härstamning har en hypotetisk NN Håkansson Läma satts som far. Denne kan mycket väl vara identisk med Johan Läma, eller - mindre sannolikt - med Ulf Läma. Det kan inte heller helt uteslutas, att det istället var en Håkansdotter, vars son tog tillnamnet från mödernet.

http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/svenske/Laema/Laemah...

Läma, släkt se även http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10013

Band 24 (1982-1984), sida 487 Biografi Läma, tillnamn, som blivit föremål för olika tolkningsförslag (Läffler; Liljeholm i E 9087). Det är tidigast belagt 1297 för en i Småland och Södermanland uppträdande Håkan L, som senare kallas Håkan Ingeborgason L (d tidigast 1320) och i sitt sigill Håkan Läma Bengtsson; hans mors make, riddaren Bengt Petersson (3 framvända vingar), som enligt Erikskrönikan omkom under sitt deltagande i konung Birgers krigståg till Gotland 1313, uppger honom dock i brev 1297 och 1299 uttryckligen som hustruns — ej sin egen — son. Modern Ingeborg Gustafsdotter, som var syster till riksrådet Karl Gustafsson ( 2 korslagda stavliljor) — sannolikt identisk med Magnus ladulås' marsk med samma förnamn på 1270-talet — hade tidigare varit gift med en Nils Mikaelsson, som synes ha fått sina gods konfiskerade av konung Magnus (Rosén 1949). Denne har ansetts vara L:s far trots L:s patronymikon. L upptog sin svärfars fars, riddaren Birger Håkanssons, vapen, en schackrutad balk, överlagd med ett hjorthorn. Han var en av hertig Eriks anhängare och blev riddare mellan 1307 och 1315.

Utan att deras inbördes relationer i övrigt är kända, beseglades L:s morgongåvobrev 1306 av en annan Håkan L, som ägde gods framför allt i Närke, men även i Östergötland, Småland och Värmland. Denne kallas senare — för att kunna skiljas från sin namne — Håkan Jonsson L (d trol 1327). Han hade i sigillet först en tre gånger ginstyckad sköld och sedan en tre gånger styckad sådan. L var riddare redan 1304, då han tidigast säkert kan beläggas, och åtminstone från 1310 riksråd och konung Birgers marsk, från vilket ämbete han avgick i samband med konungens flykt till Danmark 1318. Som riksråd kvarstod han emellertid även under de följande åren. Enligt L:s testamente 1327 skulle han begravas i Alvastra kloster. Där påträffades av arkeologerna 1927 hälften av den sigillstamp av brons, med vilken testamentet beseglats (inventarienr 18401: 1 i Statens hist museum), invid ett skelett, som antogs vara hans.

Bröder till honom var Mathias (d mellan 1340 o 1343), vilken var domprost i Växjö åtminstone från 1320, och Tuke Jonsson (d 1321). Den senare, som 1299 beseglade ett brev åt den ovannämnde Bengt Petersson tillsammans med Håkan Ingeborgason L, blev riddare senast 1297, riksråd senast 1310 och lagman i Tiohärad mellan 1315 och 1319 samt deltog i striderna med ryssarna i Karelen 1313. Han begravdes i Nydala kloster liksom sina söner växjökaniken Johannes (d senast 1312) samt Karl och Bengt. Karl Tukason (d omkr 1354) blev riddare mellan 1313 och 1318 och riksråd senast 1318. Tuke Jonsson och Karl Tukason grundade var sitt pre-bende vid Växjö domkyrka, och den senare lät också före 1346 bygga kyrkan i Aneboda, Kron, som revs i slutet av 1800-talet. Enligt en på 1600-talet upptecknad tradition skall han också ha låtit bygga kyrkan i Stenbrohult, Kron, riven 1828-29. Under Magnus Erikssons regering nämnes han som riksråd ännu i konungens testamente 1346 och i brevet om dennes lån från påven 1351. Brodern Bengt Tukason (d trol 1337) blev riddare senast 1319 (ej 1318), då han liksom sin bror Karl och Håkan Ingeborgason L var bland dem som ratificerade föregående hösts stillestånd mellan å ena sidan de sv och danska konungarna, å den andra den norske konungen och de omkomna sv hertigarnas barn.

Tuke Jonsson (B 15) och hans söner förde inte samma vapen som Håkan Jonsson L utan en kvadrerad sköld, och detta vapen hade även den sistnämndes söner i hans äktenskap med en dotter till lagmannen i Vär-end Nils Sigridsson (Natt och Dag). Av dem blev Ulf Håkansson (d mellan 1366 o 1369) riddare mellan 1334 och 1337, alltså sannolikt vid konung Magnus' kröning 1336. I sitt femte äktenskap var han far till Nils Ulfsson (d 1400), som senast 1386 blev kh i Lofta, Kalm, och 1389 eller 1390 (Nygren) efterträdde sin syssling sedermera biskop Knut Bosson (Natt och Dag) som kantor i Linköping, då denne befordrades till dekan. Han hade besökt både Rom och Trondheim (RA). Hans gravsten finns i Linköpings domkyrka. En annan son till Håkan Jonsson L var häradshövdingen i Bråbo, Og, Nils Håkansson (d trol 1377), som var svärson till riddaren Nils Dannäs (Bielke; bd 4, s 142) och begravdes i Linköpings domkyrka.

Tillnamnet L fick en renässans — tydligen genom dubbel uppkallelse — med Ulf och Nils Håkanssöners i lågfrälset ingifte bror Birger Håkanssons (d tidigast 1361) son Håkan L (d trol senast 1415). Denne var far till Johan L (d tidigast 1438) och Ulf L (d tidigast 1433). Utan att deras inbördes relationer i övrigt är kända, beseglade den förre 1438 ett brev tillsammans med Mats L (d tidigast 1481). Släkten synes ha dött ut på manssidan med den sistnämndes son Lindorm Matsson (d 1510 eller 1511), vilken i protokollet från den heliga Katarinas (bd 21) kanonisationsprocess 1477 nämnes som köksmästare hos biskop Henrik Tidemansson (bd 18) i Linköping. En syster till honom hade emellertid ättlingar inom lågfrälset (Östenson).

Släkten L kallades i äldre litteratur ofta Wålunge-slägten, sannolikt (Djurklou) på grund av förväxling med en annan medeltidssläkt, där namnet Tuke (Tyke) också förekom, och som härstammade från Välinge i Väse, Värml (bd 14 s 534 ff).

Likheten med Håkan Jonsson L:s vapen har föranlett, att även oäkta Folkungaätten (bd 16, s 265 f) och Mats Kettilmundsson i äldre litteratur med orätt kallats L.

Författare H G-m

SDHK-nr: 28028

Utfärdat: 14621016, Kalmar Innehåll: Johan Håkansson, häradshövding i S. Möre, Bengt Andersson i Gematorp, Karl Törgilsson m.fl. intygar att de varit närvarande då Matts Läma ersatt välboren kvinna, hustru Ingegerd i Barkistorp, hennes morgongåva och hennes barns penningar och att de bytt boskap; till det gods, som Klaus Kyle köpt eller fått i pant "forän Hans Erengislasson kom ther til", har Matts och hans arvingar inga rättigheter.

SDHK-nr: 28598

Utfärdat: 14660718, Kalmar Innehåll: Magnus Gren, Ture Turesson, Sten Sture rd och Nils Slatte m.fl. rannsakar och dömer i tvist mellan hustru Ingegerd (Jonsdotter) på Barkestorp och Mattis Läma och hans hustru Cecilia om Ingegerds morgongåva, som hennes framlidne man Hans Erengislesson henne givit, och om gods i Möre (hd), varvid hustru Ingegerd tilldöms Ryd vid Jönköping i Järsnäs sn (Tveta hd), som kan ersättas med en annan gård av samma värde. Dessutom skall hustru Ingegerd behålla de gårdar i Möre som Hans Erengislasson köpt av fru Ingeborg, herr Nils Bagges änka, tills han själv, hans hustru eller deras arvingar återlöser gården, som skall ersättas med en gård som räntar 4 pund smör, antingen vid Jönköping eller här i Möre, ty hustru Ingegerd har rätt till sin tredjedel i förutnämnda köpegods i Möre.

SDHK-nr: 29440

Utfärdat: 14720628, Kalmar Innehåll: Ingegerd Johansdotter i Barkestorp, änka efter Hans Eringislasson, tillkännager att hon och Matts Läma är väl förlikta om allt det som varit emellan dem efter hennes makes död, så att Matts Läma behåller hälften av det gods som Ingegerds avlidne man köpt av fru Ingeborg, änka efter herr Nils Bagge, näml. 1 gd i Högsrum i Halatorps sn (S. Möre hd) och en gård i Vassmolösa.

SDHK-nr: 30959

Utfärdat: 14810813, Söderköping Innehåll: Dag Dagson, präst och kanik i Växjö, och Matts Läma vpn överenskommer om ett byte av jord och ängar, som de länge tvistat om. Matts Läma ska ha en gård i Hemesög och Dag Dagsson ägodelar i "Eekisaas" till prästbol i "Gorsby".

===========================================================================================================

Om Johan Läma finns följande skrivet:

SDHK-nr: 29323

Utfärdat: 14711129
Innehåll: Håkan Eskilsson, Birger Jonsson och Lydeke Olofsson, väpnare, intygar att de närvarit och hört att bp Henrik i Linköping tillfrågat herr Björn, fordom kh i "Konungssun", om han visste vem som var herr Nils Ulfssons arvinge, som fordom var kanik i Linköping. Han intygar att herr Nils sagt att det var välborne Johan Läma.

Angående Lars Ulfsson (Läma) som avled senast I408 och hans bror Nils Ulfsson (kanik i Linköping, död omkring I4oo), se Aidre svenska frälsesläkter I, s 7g-8o. ref: http://content.foreningshuset.se/KundMappar/7522/asf_2004_1_2_s1_52...

SDHK-nr: 13641

Utfärdat: 13900000, Linköping Innehåll: Nils Knutsson och hans [hustru Ingegerd Nilsdotter] skiftar arv efter [J%C3%B6ns Algutsson] med Nils Ulfsson, kantor i Linköping, varvid den sistnämnde erhåller följande (delvis oläsbara) gods i Värmland: "Trasnes" (=Tråssnäs, Nors socken, Grums härad), Presteryd (nu Råmyren, Sunne socken, Fryksdals härad) m. m. Sigillanter: ärkedjäken Knut i Linköping, [Johannes Bonda, kanik därstädes] och brevutfärdaren.

Litteratur och kommentar: [hustru Ingegerd Nilsdotter]: se or. perg. 1392 1/8, RA (skokloster nr 87) efter samma formulär, troligen av samma hand.; Nils Ulfsson, kantor i Linköping: (Läma), se ÄSF I:1 s. 79.; Presteryd: se or. perg. 1394 28/6 RA (Skoloster nr. 88).; Johannes Boda = Johannes Laurentii Bonde, se vidhängande sigill: Maria med krona och spira t. höger, en tillbedjande t. vänster under två baldakiner.; Omskrivet: S'JOHA... LAU.. jfr. sig. vid. 1389 21/3 (RPB 2387) och 1398 8/12 (RPB 2948).;

Ulf Håkansson (d mellan 1366 o 1369) riddare mellan 1334 och 1337, alltså sannolikt vid konung Magnus' kröning 1336. I sitt femte äktenskap var han far till Nils Ulfsson (d 1400), som senast 1386 blev kh i Lofta, Kalm, och 1389 eller 1390 (Nygren) efterträdde sin syssling sedermera biskop Knut Bosson (Natt och Dag) som kantor i Linköping, då denne befordrades till dekan.

SDHK-nr: 18639

Utfärdat: 14151116, Vimmerby Innehåll: Johan Läma, Ulf Läma och Bengt Skalle kvitterar av dem uppburna pengar, som biskop Knut i Linköping varit Johan Mörske skyldig för "Widherhulta".

=================================================================================================

Stockholm Studies in Economic History 59 - DiVA
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:434081/FULLTEXT01.pdf

Till exempel vet vi att de två bröderna Johan och Ulf Läma, som förekommer i brevmaterialet under början av 1400-talet, hade åtminstone en syster. En man vid namn Bengt Skalle uppträder tillsammans med Johan och Ulf, första gången i ett brev från 1415 och senare år 1422 då han sätter sitt sigill på ett av Ulf utfärdat salubrev och uttryckligen omtalas som Ulfs svåger. [53] ....från sidan 28.

[53] ÄSF band 1, s. 81. SDHK 18639 och 19859 (1415 11 16, 1422 05 18)

I Vederhult, Sevede kvitterar 1415 Johan och Ulf Lämna och deras svåger Bengt Skalle den summa pengar som biskop Knut Bosson (Natt och Dag) varit skyldig Johan Mörske d.y. för Vederhult. ref: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/66172.html?1106598438

=================================================================================================

Nils Jönsson (översiktstab1, son av Jöns Abjörnsson, tab1). Förekommer i brev mellan åren 1377–1383, död mellan 1390-07-11 och5 1391-06-10, samt begraven i Nydala kloster. Han ihjälslog jämte Nils Eriksson (sparre) sin vapenfrände och antagligen nära släkting Peter Knoppo. Gift med Catharina Petersdotter, dotter av Peter Hemmingsson (2 stjärnor snett över skölden) och Sigrid Magnusdotter (kluven sköld).

Barn:

   ? Magnus Nilsson. Levde 1399.

Peder Nilsson. Väpnare. Se Tab. 7
? Jöns Nilsson. Han och de följande syskonen överlåta 1422 till Nils Jönssons (faderns?) broder Magnus all den rätt, deras fader haft i Lida i Burseryds socken. Han hade dottern Margareta, vilken uppgives såsom gift med Matts Läma, av den yngre Läma-ätten.
ref :
http://www.adelsvapen.com/genealogi/Bagge_af_Berga_nr_118

=============================================================================================================

Källa: David Myrehed ISBN978-91-633-7189-9)

Steinarsson/Stensson blev adlad 1456 och hans egendomar blev frälsejordar Källa: Medeltid i Bierka och Swnd ( David Myrehed ISBN978-91-633-7189-9)

Nils (Svensson) Brath. Var fogde i Värmland 1454, men kallas då ännu icke väpnare (RHD.). Adlad av konung Karl Knutsson 1456-12-28. Död före 1500. Han köpte 1457 av Sten Bese Grava i Västra Emterviks socken, Öjervik i Sunne socken och Skanum i Nors socken, men sålde dem åter 1459 (RHD.). Ärvde Rottneros i Sunne socken efter 'Lindorm Mattsson (Läma) och ägde 1468 Småris i Nedre Ulleruds socken, som då å hans vägnar innehades av (hans svåger?) Håkan Tordsson. (RHD.) Gift (2:o?) 1480 på Burvik (Borgvik) i Grums socken, då han gav Gruvön i nämnda socken i morgongåva, med Margit Ivarsdotter, dotter av frälsemannen Ivar Jönsson (vingat svärd).

Kan denne Lindorm Mattsson vara son till denna Mats Läma ?

se även : http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/367460.html?1275847119

Mats Läma

Väpnare. Död mellan 1481-08-13 och 1482-07-02. Levde 1438.

Det är inte säkerställt vem som var Mats Lämas far. Tillnamnet Läma kom åter till användning under Håkan Birgersson, medan övriga grenar av släkten tycks ha släppt tillnamnet. Mats levde samtidigt med Johan Läma, men tillhörde - med hänsyn till dödsåret - uppenbarligen en senare generation. Mats uppträdde tillsammans med Johan som sigillvittne år 1438. Det kan inte uteslutas att Mats var Johans son. Men för att markera Mats osäkra härstamning har en hypotetisk NN Håkansson Läma satts som far. Denne kan mycket väl vara identisk med Johan Läma, eller - mindre sannolikt - med Ulf Läma. Det kan inte heller helt uteslutas, att det istället var en Håkansdotter, vars son tog tillnamnet från mödernet.

http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/svenske/Laema/Laemah...

Läma, släkt se även http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10013

Band 24 (1982-1984), sida 487
Biografi Läma, tillnamn, som blivit föremål för olika tolkningsförslag (Läffler; Liljeholm i E 9087). Det är tidigast belagt 1297 för en i Småland och Södermanland uppträdande Håkan L, som senare kallas Håkan Ingeborgason L (d tidigast 1320) och i sitt sigill Håkan Läma Bengtsson; hans mors make, riddaren Bengt Petersson (3 framvända vingar), som enligt Erikskrönikan omkom under sitt deltagande i konung Birgers krigståg till Gotland 1313, uppger honom dock i brev 1297 och 1299 uttryckligen som hustruns — ej sin egen — son. Modern Ingeborg Gustafsdotter, som var syster till riksrådet Karl Gustafsson ( 2 korslagda stavliljor) — sannolikt identisk med Magnus ladulås' marsk med samma förnamn på 1270-talet — hade tidigare varit gift med en Nils Mikaelsson, som synes ha fått sina gods konfiskerade av konung Magnus (Rosén 1949). Denne har ansetts vara L:s far trots L:s patronymikon. L upptog sin svärfars fars, riddaren Birger Håkanssons, vapen, en schackrutad balk, överlagd med ett hjorthorn. Han var en av hertig Eriks anhängare och blev riddare mellan 1307 och 1315.

Utan att deras inbördes relationer i övrigt är kända, beseglades L:s morgongåvobrev 1306 av en annan Håkan L, som ägde gods framför allt i Närke, men även i Östergötland, Småland och Värmland. Denne kallas senare — för att kunna skiljas från sin namne — Håkan Jonsson L (d trol 1327). Han hade i sigillet först en tre gånger ginstyckad sköld och sedan en tre gånger styckad sådan. L var riddare redan 1304, då han tidigast säkert kan beläggas, och åtminstone från 1310 riksråd och konung Birgers marsk, från vilket ämbete han avgick i samband med konungens flykt till Danmark 1318. Som riksråd kvarstod han emellertid även under de följande åren. Enligt L:s testamente 1327 skulle han begravas i Alvastra kloster. Där påträffades av arkeologerna 1927 hälften av den sigillstamp av brons, med vilken testamentet beseglats (inventarienr 18401: 1 i Statens hist museum), invid ett skelett, som antogs vara hans.

Bröder till honom var Mathias (d mellan 1340 o 1343), vilken var domprost i Växjö åtminstone från 1320, och Tuke Jonsson (d 1321). Den senare, som 1299 beseglade ett brev åt den ovannämnde Bengt Petersson tillsammans med Håkan Ingeborgason L, blev riddare senast 1297, riksråd senast 1310 och lagman i Tiohärad mellan 1315 och 1319 samt deltog i striderna med ryssarna i Karelen 1313. Han begravdes i Nydala kloster liksom sina söner växjökaniken Johannes (d senast 1312) samt Karl och Bengt. Karl Tukason (d omkr 1354) blev riddare mellan 1313 och 1318 och riksråd senast 1318. Tuke Jonsson och Karl Tukason grundade var sitt pre-bende vid Växjö domkyrka, och den senare lät också före 1346 bygga kyrkan i Aneboda, Kron, som revs i slutet av 1800-talet. Enligt en på 1600-talet upptecknad tradition skall han också ha låtit bygga kyrkan i Stenbrohult, Kron, riven 1828-29. Under Magnus Erikssons regering nämnes han som riksråd ännu i konungens testamente 1346 och i brevet om dennes lån från påven 1351. Brodern Bengt Tukason (d trol 1337) blev riddare senast 1319 (ej 1318), då han liksom sin bror Karl och Håkan Ingeborgason L var bland dem som ratificerade föregående hösts stillestånd mellan å ena sidan de sv och danska konungarna, å den andra den norske konungen och de omkomna sv hertigarnas barn.

Tuke Jonsson (B 15) och hans söner förde inte samma vapen som Håkan Jonsson L utan en kvadrerad sköld, och detta vapen hade även den sistnämndes söner i hans äktenskap med en dotter till lagmannen i Vär-end Nils Sigridsson (Natt och Dag). Av dem blev Ulf Håkansson (d mellan 1366 o 1369) riddare mellan 1334 och 1337, alltså sannolikt vid konung Magnus' kröning 1336. I sitt femte äktenskap var han far till Nils Ulfsson (d 1400), som senast 1386 blev kh i Lofta, Kalm, och 1389 eller 1390 (Nygren) efterträdde sin syssling sedermera biskop Knut Bosson (Natt och Dag) som kantor i Linköping, då denne befordrades till dekan. Han hade besökt både Rom och Trondheim (RA). Hans gravsten finns i Linköpings domkyrka. En annan son till Håkan Jonsson L var häradshövdingen i Bråbo, Og, Nils Håkansson (d trol 1377), som var svärson till riddaren Nils Dannäs (Bielke; bd 4, s 142) och begravdes i Linköpings domkyrka.

Tillnamnet L fick en renässans — tydligen genom dubbel uppkallelse — med Ulf och Nils Håkanssöners i lågfrälset ingifte bror Birger Håkanssons (d tidigast 1361) son Håkan L (d trol senast 1415). Denne var far till Johan L (d tidigast 1438) och Ulf L (d tidigast 1433). Utan att deras inbördes relationer i övrigt är kända, beseglade den förre 1438 ett brev tillsammans med Mats L (d tidigast 1481). Släkten synes ha dött ut på manssidan med den sistnämndes son Lindorm Matsson (d 1510 eller 1511), vilken i protokollet från den heliga Katarinas (bd 21) kanonisationsprocess 1477 nämnes som köksmästare hos biskop Henrik Tidemansson (bd 18) i Linköping. En syster till honom hade emellertid ättlingar inom lågfrälset (Östenson).

Släkten L kallades i äldre litteratur ofta Wålunge-slägten, sannolikt (Djurklou) på grund av förväxling med en annan medeltidssläkt, där namnet Tuke (Tyke) också förekom, och som härstammade från Välinge i Väse, Värml (bd 14 s 534 ff).

Likheten med Håkan Jonsson L:s vapen har föranlett, att även oäkta Folkungaätten (bd 16, s 265 f) och Mats Kettilmundsson i äldre litteratur med orätt kallats L.

Författare H G-m

SDHK-nr: 28028

Utfärdat: 14621016, Kalmar Innehåll: Johan Håkansson, häradshövding i S. Möre, Bengt Andersson i Gematorp, Karl Törgilsson m.fl. intygar att de varit närvarande då Matts Läma ersatt välboren kvinna, hustru Ingegerd i Barkistorp, hennes morgongåva och hennes barns penningar och att de bytt boskap; till det gods, som Klaus Kyle köpt eller fått i pant "forän Hans Erengislasson kom ther til", har Matts och hans arvingar inga rättigheter.

SDHK-nr: 28598

Utfärdat: 14660718, Kalmar Innehåll: Magnus Gren, Ture Turesson, Sten Sture rd och Nils Slatte m.fl. rannsakar och dömer i tvist mellan hustru Ingegerd (Jonsdotter) på Barkestorp och Mattis Läma och hans hustru Cecilia om Ingegerds morgongåva, som hennes framlidne man Hans Erengislesson henne givit, och om gods i Möre (hd), varvid hustru Ingegerd tilldöms Ryd vid Jönköping i Järsnäs sn (Tveta hd), som kan ersättas med en annan gård av samma värde. Dessutom skall hustru Ingegerd behålla de gårdar i Möre som Hans Erengislasson köpt av fru Ingeborg, herr Nils Bagges änka, tills han själv, hans hustru eller deras arvingar återlöser gården, som skall ersättas med en gård som räntar 4 pund smör, antingen vid Jönköping eller här i Möre, ty hustru Ingegerd har rätt till sin tredjedel i förutnämnda köpegods i Möre.

SDHK-nr: 29440

Utfärdat: 14720628, Kalmar Innehåll: Ingegerd Johansdotter i Barkestorp, änka efter Hans Eringislasson, tillkännager att hon och Matts Läma är väl förlikta om allt det som varit emellan dem efter hennes makes död, så att Matts Läma behåller hälften av det gods som Ingegerds avlidne man köpt av fru Ingeborg, änka efter herr Nils Bagge, näml. 1 gd i Högsrum i Halatorps sn (S. Möre hd) och en gård i Vassmolösa.

• Se otryckt uppsats av J. Axelsson med transkription och kommentar (ligger bl. ”Utskrifter av brev 1400-talet”).
• Ang. Barkestorp, se DMS Småland 4:1, s. 192, och ang. Svartbrödrakonventet, se DMS Småland 4:1, s. 309f.
• Jfr brev 14591126 och 14720628. Även 14621016.

SDHK-nr: 30959

Utfärdat: 14810813, Söderköping Innehåll: Dag Dagson, präst och kanik i Växjö, och Matts Läma vpn överenskommer om ett byte av jord och ängar, som de länge tvistat om. Matts Läma ska ha en gård i Hemesög och Dag Dagsson ägodelar i "Eekisaas" till prästbol i "Gorsby".

===========================================================================================================

Om Johan Läma finns följande skrivet:

SDHK-nr: 29323

Utfärdat: 14711129
Innehåll: Håkan Eskilsson, Birger Jonsson och Lydeke Olofsson, väpnare, intygar att de närvarit och hört att bp Henrik i Linköping tillfrågat herr Björn, fordom kh i "Konungssun", om han visste vem som var herr Nils Ulfssons arvinge, som fordom var kanik i Linköping. Han intygar att herr Nils sagt att det var välborne Johan Läma.

Angående Lars Ulfsson (Läma) som avled senast I408 och hans bror Nils Ulfsson (kanik i Linköping, död omkring I4oo), se Aidre svenska frälsesläkter I, s 7g-8o. ref: http://content.foreningshuset.se/KundMappar/7522/asf_2004_1_2_s1_52...

SDHK-nr: 13641

Utfärdat: 13900000, Linköping Innehåll: Nils Knutsson och hans [hustru Ingegerd Nilsdotter] skiftar arv efter [J%C3%B6ns Algutsson] med Nils Ulfsson, kantor i Linköping, varvid den sistnämnde erhåller följande (delvis oläsbara) gods i Värmland: "Trasnes" (=Tråssnäs, Nors socken, Grums härad), Presteryd (nu Råmyren, Sunne socken, Fryksdals härad) m. m. Sigillanter: ärkedjäken Knut i Linköping, [Johannes Bonda, kanik därstädes] och brevutfärdaren.

Litteratur och kommentar: [hustru Ingegerd Nilsdotter]: se or. perg. 1392 1/8, RA (skokloster nr 87) efter samma formulär, troligen av samma hand.; Nils Ulfsson, kantor i Linköping: (Läma), se ÄSF I:1 s. 79.; Presteryd: se or. perg. 1394 28/6 RA (Skoloster nr. 88).; Johannes Boda = Johannes Laurentii Bonde, se vidhängande sigill: Maria med krona och spira t. höger, en tillbedjande t. vänster under två baldakiner.; Omskrivet: S'JOHA... LAU.. jfr. sig. vid. 1389 21/3 (RPB 2387) och 1398 8/12 (RPB 2948).;

Ulf Håkansson (d mellan 1366 o 1369) riddare mellan 1334 och 1337, alltså sannolikt vid konung Magnus' kröning 1336. I sitt femte äktenskap var han far till Nils Ulfsson (d 1400), som senast 1386 blev kh i Lofta, Kalm, och 1389 eller 1390 (Nygren) efterträdde sin syssling sedermera biskop Knut Bosson (Natt och Dag) som kantor i Linköping, då denne befordrades till dekan.

SDHK-nr: 18639

Utfärdat: 14151116, Vimmerby Innehåll: Johan Läma, Ulf Läma och Bengt Skalle kvitterar av dem uppburna pengar, som biskop Knut i Linköping varit Johan Mörske skyldig för "Widherhulta".

=================================================================================================

Stockholm Studies in Economic History 59 - DiVA
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:434081/FULLTEXT01.pdf

Till exempel vet vi att de två bröderna Johan och Ulf Läma, som förekommer i brevmaterialet under början av 1400-talet, hade åtminstone en syster. En man vid namn Bengt Skalle uppträder tillsammans med Johan och Ulf, första gången i ett brev från 1415 och senare år 1422 då han sätter sitt sigill på ett av Ulf utfärdat salubrev och uttryckligen omtalas som Ulfs svåger. [53] ....från sidan 28.

[53] ÄSF band 1, s. 81. SDHK 18639 och 19859 (1415 11 16, 1422 05 18)

I Vederhult, Sevede kvitterar 1415 Johan och Ulf Lämna och deras svåger Bengt Skalle den summa pengar som biskop Knut Bosson (Natt och Dag) varit skyldig Johan Mörske d.y. för Vederhult. ref: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/66172.html?1106598438

=================================================================================================

Nils Jönsson (översiktstab1, son av Jöns Abjörnsson, tab1). Förekommer i brev mellan åren 1377–1383, död mellan 1390-07-11 och5 1391-06-10, samt begraven i Nydala kloster. Han ihjälslog jämte Nils Eriksson (sparre) sin vapenfrände och antagligen nära släkting Peter Knoppo. Gift med Catharina Petersdotter, dotter av Peter Hemmingsson (2 stjärnor snett över skölden) och Sigrid Magnusdotter (kluven sköld).

Barn:

   ? Magnus Nilsson. Levde 1399.

Peder Nilsson. Väpnare. Se Tab. 7
? Jöns Nilsson. Han och de följande syskonen överlåta 1422 till Nils Jönssons (faderns?) broder Magnus all den rätt, deras fader haft i Lida i Burseryds socken. Han hade dottern Margareta, vilken uppgives såsom gift med Matts Läma, av den yngre Läma-ätten.
ref :
http://www.adelsvapen.com/genealogi/Bagge_af_Berga_nr_118

=============================================================================================================

Källa: David Myrehed ISBN978-91-633-7189-9)

Steinarsson/Stensson blev adlad 1456 och hans egendomar blev frälsejordar Källa: Medeltid i Bierka och Swnd ( David Myrehed ISBN978-91-633-7189-9)

Nils (Svensson) Brath. Var fogde i Värmland 1454, men kallas då ännu icke väpnare (RHD.). Adlad av konung Karl Knutsson 1456-12-28. Död före 1500. Han köpte 1457 av Sten Bese Grava i Västra Emterviks socken, Öjervik i Sunne socken och Skanum i Nors socken, men sålde dem åter 1459 (RHD.). Ärvde Rottneros i Sunne socken efter 'Lindorm Mattsson (Läma) och ägde 1468 Småris i Nedre Ulleruds socken, som då å hans vägnar innehades av (hans svåger?) Håkan Tordsson. (RHD.) Gift (2:o?) 1480 på Burvik (Borgvik) i Grums socken, då han gav Gruvön i nämnda socken i morgongåva, med Margit Ivarsdotter, dotter av frälsemannen Ivar Jönsson (vingat svärd).

Kan denne Lindorm Mattsson vara son till denna Mats Läma ?

se även : http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/367460.html?1275847119

Att läsa om Mats Läma:

• Det medeltida Värend: Studier i det småländska gränslandets historia fram till 1500-talets mitt Lars Olof Larsson

Gleerup, 1964 - 536 sidor.

• Gotland i blickpunkten: en kritisk överblick över nyare litteratur om gotländska ortnamn. Lars Alfvegren Almqvist & Wiksell, 1961 - 86 sidor
• Det Medeltida Sverige: Småland. 1. Möre. 2. Handbörd. 3. Öland. 4. Aspeland, Sevede, Tuna län. 5. Tjust Göran Dahlbäck, Sigurd Rahmqvist Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, 1987
• Svenska personnamnsstudier Ingwar Fredriksson Acta Universitatis Upsaliensis, 1961 - 270 sidor

  ---

  
  

Mats Läma

• Född:
• Död: före 1483
• Son of Håkansson Läma
• Husband of Margareta Jönsdotter Sparre ö blad, av Berga
• Father of N.N. Mattsdotter af Höglunda, Läma-slægten; Lindorm Matsson, Läma och no name Matsdotter

  ---