Michael Mejter

Familj 1 Mikael Mejter, född 1693 i Ingermanland, död (begravd 5 sept 1773) i Kumlinge, Kumlinge sn. Länsman i Kumlinge, bosatt i Kumlinge, Kumlinge sn. (vd,W,OA). Sergeant vid Upplands ståndsdragonregemente; sergeant vid Dalregementet och Mora kompani 13 dec 1713; fältväbel vid Västerdals kompani 3 oktober 1715; sekundfänrik där 13 sept 1718; avsked 30 sept 1719; återanställd som regementsadjutant vid Dalregementets stab 7 (27?) juni 1721; "ifrån åhrets början" 1722 transporterad till fänrik vid Rättviks kompani sedan regementsadjutantbefattningen indragits; placerad på fältväbelsindelningen vid Gagnefs kompani 17 april 1722, placerad på sergeantsindelningen vid Västerdals kompani 5 nov 1722; avsked med fänriks grad och sergeants indelning 25 aug 1727. Mikael Mejter anställdes vid Dalregementet, då det ånyo måste upprättas efter katastrofen vid Tönningen. Han utmärkte sig udner fälttåget i Norge 1716 (i Kungl. Dalregementets historia kallad Meitu). Mejters olika befattningar och placeringar före och efter fredsslutet 1721 belyser svårigheterna både för den drabbade personalen och regementschefen vid övergången från krig till fred. Mejters öde delades av många. Den 19 sept 1719 avgav regementschefen, överste Tegensköld, sitt förslag till befälsplaceringar, vilket han förklarade sig kunna försvara "inför Gud och Eders Kongl. Mai:tt med gott och tryggt samvete på min eed". Enligt detta skulle Mejter "alldeles afgå" och han fick sitt avsked, men han återanställdes som regementsadjutant knappt två år senare. När den befattningen drogs in var han under 1722 placerad på inte mindre än tre kompanier och på indelningar under sin grad. Han synes aldrig ha återfått sin fänrikslön. De sparsamma kyrkoboksuppgifterna ger samma bild. 1720 och 1722 återfinns Mejter som adjutant i Noret, Leksand sn, 1722 som dopvittne i Gagnef sn, liksom i Järna sn 1726 och 1727. (Dalregementets personhistoria, del II, 1989) Han dog av obstruktion 81 år gammal och begravdes på kyrkogården söder om vägen. Enligt dödboken var han "barnfödd i Ryssland, uppfostrad i Saxen, tjänat i Sverige, förestått länsmanstjänsten i Kumlinge i 40 år". (d) Hans död noterades i Inrikes tidningar nr 86, 1773, under rubriken "Döde i Landsorterne:" "Fänricken Michael Meither, död i Kumblinge Församling på Åland. Han war född år 1692 uti Petersburg [en anakronism, staden var då ännu inte anlagd], upfödd i Saxen, och har i Högstsal. Konung Carl den XII:tes tid warit i Swensk Krigstjenst wid Kongl. Lif-Gardet, Fersens Dragoner, och Dahl-Regementet; bewistadt Norrske Campagnen; och har med utmärkta Lifskrafter warit begåfwad, tils kort för sin död" [dock inte ett ord om den 40-åriga tiden som länsman]. (OA) Släktforskaren Ole Andersson i Vargata, Vårdö sn, har utforskat Mikael Mejters liv liksom svärfadern Erik Kohlboms. Om dessa båda militärer skrev jag (HåS) en artikel i Nya Åland 6 febr 1993 (sid 10), som bygger på Anderssons forskningar: "Han var född i Ingermanland 1693, blev fänrik i Sveriges armé innan han hamnade på Åland, först som bonde på Södergårds i Sålis i Hammarland (1729-1731) och från 20 juli 1732 (ej 1731) som länsman i Kumlinge. --- Således hade också Mejter tjänat Karl XII och det tydligen med viss bravur. I boken Dalregementets historia (1910) av Anton Pihlström omtalas att han under det norska fälttåget tillsammans med några andra militärer lyckades ta tillbaka 50 hästar framför fiendens skansar. Hästarna hade tidigare tagits av fienden. Mikael Mejter hade svårt att bli accepterad som länsman av Kumlingeborna. Före honom hade länsmännen alltid varit infödda sockenbor och fungerat som en socknens förtroendeman. Men Mejter kom utifrån - utan tidigare anknytning till Kumlinge eller Åland - och blev kronans förlängda arm i den lilla skärgårdssocknen. Att han dessutom uppenbarligen var hetlevrad och föga diplomatisk gjorde knappast hans tillvaro enklare. Åtskilliga gånger var han exempelvis invecklad i rättegångar sedan han skällt sockenborna för både det ena och det andra. Av allt att döma gjorde både Mejter själv och familjen sitt bästa för att verka förmer än bönderna i socknen. I taxeringslängden 1750 får vi veta att Mejter använde både puder och snus och i bouppteckningen att han hade en snusdosa av mässing och en hirschfängare (ett kort jaktsvärd, mellanting mellan värja och jaktkniv, ofta elegant utsirat) med gehäng (slida). Det är inte svårt att tänka sig den forne karolinen vandra runt på Kumlinge i sin vitpudrade peruk med hirschfängaren hängande i sidan och snusa tobak i näsan. Mindre än så kunde säkert reta bönderna - speciellt som Mejter själv inte hade någon gård utan tvingades reda sig på en knaper länsmanslön om 60 daler silvermynt i året (fast han hade andra inkomster också, bland annat som sockenskrivare i Kumlinge). Hustrun, som ju hade adligt påbrå på mödernet, gjorde inte situationen bättre. När bänkarna i kyrkan skulle fördelas på sockenstämman 1738 placerades länsmansfamiljen först på tredje bänk, efter prästfamiljen och skolgossarna. Då reste sig Kristina Sofia (maken var inte närvarande) i församlingen och ropade till kyrkoherden: 'Högvälärevördige herr Anders Silvanus! Det passar sig icke att en som innehar kunglig fullmakt ska sitta bakom skolegossar!' Mikael Mejter och Kristina Sofia Kohlbom hade minst sju barn, varav endast dottern Eva Regina kom att stanna på Åland." Enligt Ola Andersson är Mejter noterad i åländska mantalslängder första gången 1728, då han hade tagit upp hemmanet Sålis nr 3, Södergård, Hammarland sn, som tidigare innehafts av en klockare. Enligt 1730 års jordebok tog Mejter dock över först '1729 om våren'. Han och hustrun är mantalsskrivna där 1731. Mejter utnämndes till länsman i Kumlinge 20 juli 1732. Först förefaller han ha bott med familjen i Korsö, Brändö sn, men 1735 bodde han i Kumlinge, Kumlinge sn. (OA)

Gift 30 dec 1715 i Vänge sn (C), Sverige med Kristina Sofia Kohlbom, född (döpt 20 febr 1694) i Vänge sn (C), Sverige, död (begravd 5 dec 1762) i Kumlinge, Kumlinge sn. (vd,W,OA). Dotter till premiärkaptenen Erik Kohlbom (Kålbom) vid Upplands infanteriregemente, död 16 maj 1713 i rysk fångenskap i Sibirien sedan han blivit tillfångatagen i slaget vid Poltava 1709, och hans andra hustru (gifta 1692) Anna Katarina Reenhielm, som levde ännu 1735 som änka i Uppsala. Anna Katarina Reenhielm var dotter till riksantikvarien Jakob Isthmén, adlad Reenhielm, 1644-91, och hans hustru Anna Böllja, 1640-1736, och Jakob Reenhielm i sin tur son till prosten i Örebro, rektor magnifikus Isak Isthmenius, 1610-58, och hans hustru Anna Gestricia, död 1676, dotter till kyrkoherden i Kjula och Sundby Ericus Olai Gestricius och Anna Danielsdotter Fromme. Anna Böllja var dotter till ryttmästaren Kettil Böllja, död 1657 i Riga, och hans hustru Sofia Brantmöller (uppgiften att hon hette Brautmüller torde vara felaktig), "av en förnämlig släkt i Schlesien". Kettil Böllja var son till ryttmästaren Sten Klasson, adlad Böllja, till Täby i Vänge sn (C), död 1641, och hans hustru Brita Måneskiöld af Seglinge (i Almunge sn), som levde 1643 och var dotter till häradshövdingen Johan Carlsson, till Rungarn och Ora, död 1613, och Anna Isaksdotter (Banér). Anna Isaksdotters farfar, riksrådet Nils Eskilsson (Banér), var åren 1507-14 hövitsman på Kastelholms slott och därefter slottsherre på Raseborgs slott, men blev 1520 avrättad på order av Danmarks kung. Han var gift med Ingeborg Larsdotter, dotter till hövitsmannen på Raseborg Laurits Axelsson (Tott), död 1483, och Karin Eriksdotter Nipertz. Uppgifterna är i huvudsak hämtade från verket Den introducerade svenska adelns ättartavlor, del 1-9 (1925-36), utgivna av Gustaf Elgenstierna. Flera av de nämnda personernas härstamning kan följas ytterligare åtskilliga led bakåt i tiden. - Kristina Sofia Kohlbom begravdes den 5 december "uti kyrkan emellan altarskivan och mura graven, 68 år gammal, död av slag, dotter av premiärmajor (läs: premiärkapten) Colbom och modern Renhielm, gift med fänriken Mikael Mejter, levat i äktenskap i 47 år, concio funel: in Tex 2 Paralip. 34 v 27, 28 hobita a Pastor loci". (d)

Barn: --- Maria Stina Mejter. Bosatt i Kumlinge, Kumlinge sn. (domb). När brodern Mikael Mejter blev överfallen vid pålsmässotiden 1739 av bondsonen Anders Persson i Kumlinge när han skulle gå och hämta vatten ur brunnen, skyndade systern Maria Stina till hans undsättning och kallade Anders för en "djävuls långa jude", varvid Anders svarade med att skälla henne för "Met Maja". Detta enligt domboken vid 17 okt 1739. Vid vårtinget 1737 fick båtsmannen Kristian Krake böta för att han enligt vittnen kallat Mejters dotter Maria Stina antingen satans kona eller satans hora. (OA) Vid tinget den 3 sept 1745, § 7, omtalas också länsman Mejters dotter Maria Stina. (domb) --- Karl Gustav Mejter. Borgare, senare slaktare i Helsingfors. (OA). Kallas även Mether. Handelsbetjänt hos handelsmannen Kristoffer Böckelman i Åbo. Beviljad burskap i Åbo 20 dec 1742 med rätt att hålla bod i staden och i den idka handel med salt, järn, pipor och tobak. Bisittare i kämnärsrätten i Åbo tredje kvartalet 1745. Instämdes till rådstuvurätten av fadern för att ha "förhållit sin yngre broder hans gångkläder" (Åbo rådstuvurätt 9 sept 1747 mål 1, sidan 1064). Tobaksfabriken anhöll år 1752 om att Mejters gård vid lilla Aningaisgatan måtte försäljas för att betala en tobaksgäld från år 1750, som gården var intecknad för. Sökanden sade sig ej ha några förhoppningar om att få pengarna, eftersom Mejter för brott i Helsingfors redan en god tid suttit häktad. Han inlämnade år 1753 till rådstuvurätten en skrift där han uppsäger sitt burskap i staden och samtidigt meddelar att han sökt burskap i Helsingfors. Eftersom Mejter till dato betalt sina utskylder för den tid han haft burskap i staden, önskar rådstuvurätten honom lycka till i Helsingfors. Han var slaktare i Helsingfors på 1750-talet. - Gift i hustruns andra äktenskap 18 dec 1744 i Åbo (finska) med Maria Henriksdotter Simolin (kallas Salin i vigselboken), borgardotter från Åbo, död 4 mars 1763 i Helsingfors. Barn: 1) Karl Petter Mejter, född 1745, död 27 okt 1745 i Åbo (svenska), 9 månader gammal. 2) Maria Mejter, född 1745 döpt 12 okt i Åbo (svenska), död straxt efter dopet. 3) Karl Fredrik Mejter, född 22 nov 1746 i Åbo (svenska), död där 9 dec 1746. 4) Karl Gustav Mejter, född 25 juni 1748 i Åbo (svenska), död 1748 begravd 5 juli i Åbo. 5) Eva Maria Mejter, född 18 aug 1749 i Åbo (svenska), död där 30 nov 1749. 6) Henrik Johan Mejter, född 18 nov 1750 i Åbo (svenska), död där 16 jan 1751. 7) Karl Gustav Mejter, född 31 maj 1752 i Helsingfors, död där 9 juni 1752. 8) Gudmund Mejter, född 15 okt 1753 i Helsingfors, död där 4 jan 1754. 9) Eva Regina Mejter, född 1 aug 1755 i Helsingfors, död 27 sept 1755 i Helsingfors. --- Erik Fredrik Mejter, född 6 jan 1720 i Vänge sn (C), Sverige. (OA). Troligen död som barn. --- Mikael Mejter, född .. okt 1723 i Skålö, Järna sn (W), Sverige. (KGE,OA). Drängen Jakob Mattsson i Kumlinge dömdes vid hösttinget 1738 (sid 423-24) till böter för att han kallat länsman Mejters son Mikael "för Räf". Vid hösttinget 1739 dömdes bondsonen Anders Persson i Kumlinge för att han slagit Mikael "Pålsmässodagen då denne gått till brunnen för att hämta vatten". Mikael uppges vid detta tillfälle ha varit "på 14:e året" (men tydligen var han egentligen ett par år äldre). (OA) --- Sofia Ulrika Mejter, född (döpt 6 febr 1726) i Skålö, Järna sn (W), Sverige. (KGE). Nämns som fadder i Kumlinge 30 okt 1744 (var då ogift). --- Jakob Reinhold Mejter, född 5 okt 1727 i Skålö, Järna sn (W), Sverige. (KGE). --- Anna Elisabet Mejter, född 19 okt 1728, se familj 2. --- Gudmund Mejter, född 1729 ca i Sålis, Hammarland sn, död 22 nov 1772 i Åbo (svenska). Slaktare och lumphandlare i Åbo. (OA). Var 1747 bodbetjänt hos sin äldre bror i Åbo, då han beskylldes för att med ett bräde ha slagit sönder två fönster hos stadsprofossen Simon Mensberg. Slaktare i Helsingfors på 1750-talet. Lumphandlare i Åbo län och på flera andra orter med fullmakt av konungens befallningshavande i Åbo 23 aug 1770 och av kungliga kansliet i Stockholm 6 dec 1770. Beskylldes 1771 vid Vemo och Nedre Satakuntas domsaga av lumphandlaren Anders Andbäck från Nådendal för att utom lump ha handlat med ostar och därvid utfärdat kvittenser för inköpt lump. Dömdes även för detta brott. - Gift 1:o 1 okt 1754 i Helsingfors med Katarina Lindström, född ca 1724, död 23 sept 1757 i Helsingfors, 33 år gammal. Gift 2:o 15 jan 1770 i Åbo (finska) med Elisabet Petersdotter, som kallas kvinnsperson när äktenskapet ingås. Barn: 1) Ulrika Lovisa Mejter, född 2 jan 1754 i Helsingfors, död där 16 maj 1754. 2) Johan Gudmund Mejter, född 23 juni 1770 i Åbo (svenska), - han torde vara identisk med gossen Gudmund Mejter, född 1775 eller 1776, som omkring 1780 var skriven som fastern Eva Regina Mejter i Kumlinge (hfl) - vaktmästare vid Borgrätten i Stockholm, död 19 dec 1827 i Stockholm (Hovförsamlingen), gift 30 mars 1806 i Stockholm (Hovförsamlingen) med Brita Fransdotter Nyström, född 19 febr 1779 i Järnboås sn (T), Sverige, dotter till Frans Andersson och Brita Jansdotter. Makarna hade sex, varav inget synes efterlämnat ättlingar, nämligen (alla födda i Hovförsamlingen): a) Karl Vilhelm Mejter, född 13 juni 1806, sjöman, inskriven vid Stockholms sjömanshus där han kan följas på resor till bland annat Malaga och Le Havre. Han var 1828 och 1859 på sjöresa till okänd ort, sannolikt återkom han aldrig till Sverige. b) Anna Brita Mejter, född 23 maj 1808, bosatt i Västerås 1841, piga på Tidö slott, Kolbäck sn (U), 1841-42, senare hushållerska i Stockholm, död 1 nov 1859 i Stockholm (Storkyrkan). c) Eva Charlotta Mejter, född 9 sept 1809, levde 1860-61 som skollärarinna i kvarteret Vingrån i Stockholm. d) Johan Gudmund Mejter, född 9 juli 1811, död 17 aug 1811. e) Katarina Sofia Albertina Mejter, född 22 aug 1814, död 9 okt 1858 i Stockholm. f) Johanna Kristina Mejter, född 19 juli 1818, död 27 okt 1818. --- Jakob Reinhold Mejter, född .. april 1733 i Åland. (OA). Han är troligen född på Korsö, Brändö sn. Han sökte sig 1752 till Åbo för att lära kopparslagaryrket. Vid tinget i Kumlinge den 26 febr 1752 begärde han ett bördsbrev och av domboken framgår att han var "född här på Åland år 1733 uti april månad av hedervärda och kristliga föräldrar" och hans uppförande i Kumlinge hade varit "stilla, frejdigt och ärbart". Hans öden i Åbo är okända. (OA) --- Eva Regina! Mejter, född 23 nov 1735, se familj 3. --- Brita Sofia Mejter, född 25 maj 1737 i Kumlinge, Kumlinge sn, död (begravd 29 juni 1737) i Kumlinge, Kumlinge sn. (fd).