Mickel Jönsson Kyrö

Mauno Hiltunen väitöskirjassaan: "Norjan ja Norlannin välissä, Enontekiö 1550-1808, asukkaat, elinkeinot ja maanhallinta", Scripta Historica 32, 2007, sivulla 137: "Mainittakoon, että Mikko Jussinpojan yhteydet Pelloon säilyivät kiinteinä. Hänen isänsä Jussi Jussinpojan kuoltua Pellon talon isänniksi tuli Mikon veli Jussi, jolta Mikko vaati vuonna 1694 runsaan 91 kuparitaalarin perintöosuuttaan. Se todettiin suuremmaksi kuin tilan todellinen arvo, joten Mikko sai jäädä nuolemaan näppejään. Ylitornion kihlakunnanoikeuden tulkinta Mikko Kyrön asemasta Lapin puolella on kiintoisa. Mikon katsottiin olevan pelkästään lapinveroa suorittava asukas eikä mikään savun tai tilan haltija."

1660, ET: "Dito kom för Rätten Mikkel Jönsson [Kyr%C3%B6] från Pello och begärde at få behålla sitt boostelle Wid Wondes träsk och beslötz att effter han ähr arfuinge der till på sins hustrus wägne så tillåtes honom bete. Boostelle."

1674, ET: "Ländz i Päldojerfwi Olof Persson framladde en domba af Dato den 3 Feb. 1660, angående om enbonde ifrån Torne och Pällo byy bedh. Mikkel Jönsson [Kyr%C3%B6], hwilken hade lofwat att sätta sig Neder och boo i Lappmarcken, och bruka med samme lapp i lagh uthi Wondes träsk detta bemt. Bonde Mikkel Jönsson icke hafwer efterkommit, att sättia sitt boställe i lappmarken, Uthan om wåren i bästa Fiske leeken reeser han Dijt och brukar fisket så länge dett påstår och sedan reeser han utföre till Öfwertårne igen. Altså tillsade och Utlofwade Befalldningzman med sin skrifwelse föbiuder bent. Bonde, det han här efter afstår att bruka något fiske i lappmarcken wid böther till giörandes."