Olof Kolmodin, d.y.

http://runeberg.org/sbh/a0605.html

http://www.skarastiftshistoriska.nu/Medlemsblad1001.pdf

Olof Kolmodin den yngre

Olof Kolmodin föddes 1766 som son till prosten Christoffer Dahl och Helena Elisabeth Kolmodin. Eftersom moderns släkt var mer berömd antog han sin moders efternamn och blev inskriven i Uppsala universitet 1783 där flera andra av hans släktingar hade varit eller var verksamma. Själv skulle Olof Kolmodin bli universitetets rektor i fyra omgångar och dekanus vid den filosofiska fakulteten fem gånger. Han blev 1805 den elfte innehavaren av den "skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet", vilken han höll fram till sin död 1838. Ämbetet är världens äldsta statsvetenskapliga professur, men Kolmodin ägnade inte mycket uppmärksamhet åt statskunskapen. Det är som översättare av Livius och Tacitus som han har blivit känd, och det är också anledningen till att just denna artikel har blivit skriven, då jag har skannat in och publicerat hans översättningar på Tacitus.nu.

Nedan följer information om Olof Kolmodin som är hämtat från Nordisk familjebok. För hans föregångare inom släkten Kolmodin har jag bara tagit med den första meningen, resten av artiklarna finns tillgängliga på denna sida.

Nordisk familjebok (1911)

Kolmodin, en gammal, öfver olika delar af landet nu utbredd släkt, härstammar från bonden Erik Jonsson, som i slutet af 1500-talet var bosatt i Koldmo l. Koldemo by (däraf släktens namn), Arbrå socken, Hälsingland.

1. Erik K. (Ericus Kolmodinus), sonson af den ofvannämnde Erik Jonsson, vitterlekare, f. på 1630-talet i Torshälla, d. omkr. 1665 i Uskela, Finland, studerade i Uppsala och Åbo.

2. Israel K., den föregåendes syskonbarn (=äldre svenska för kusin), superintendent (= biskop i Visby), psalmförfattare, f. 24 dec. 1643 i Enköping, d. 19 april 1709 i Visby, promoverades 1672 i Uppsala till filos. magister och studerade därefter vid åtskilliga utländska universitet.

3. Olof K., den föregåendes brorson, andlig skald, f. 26 maj 1690 i Nysätra prästgård, Uppland, d. 8 april 1753, inskrefs 1698 som student i Uppsala, där han 1716 promoverades till filos. magister.

4. Olof K. d. y., dotterson till den föregående (efter hvilken han erhöll både för- och tillnamn. K:s fädernenamn var Dahl; han var halfbror till psalmförfattarna Erik och Kristofer Dahl), universitetslärare, f. 13 sept. 1766 i Saleby församling i Västergötland, d. 14 juli 1838, blef 1783 student i Uppsala, promoverades där 1791 till filos. magister samt utnämndes 1792 till docent i svensk litteraturhistoria och 1805 till professor skytteanus. K. var en blygsam, välvillig, tämligen maklig man. Böjd för att åsidosätta den till hans professur hörande statskunskapen, föreläste han helst öfver de latinske prosaförfattarna. Själf skref han ett ledigt och smakfullt latin. För eftervärlden har han gjort sig känd hufvudsakligen genom sina utmärkta öfversättningar af Livius ("Romerska historien", 1–3 bd, omfattande Livius 10 första böcker, 1831–32, flera uppl.; 4–5 bd, omfattande Livius’ 21-27 bok, 1843-44) och Tacitus ("Romerska häfdeböcker", l bd, 1844, och "Romerske annaler", del 1, 1833–35; 2:a uppl. 1870). Se "Minne af O. K." (1839).

Ytterligare en av Olof Kolmodins halvbröder var botanikern Anders Dahl (1751-1789) som var en av Carl von Linnés lärjungar. Växtsläktet dahlior är uppkallat efter honom.

14 SEPT 1766 : -Saleby (R) C:2 (1741-1790) Bild 122 / sid 117 (AID: v17539.b122.s117, NAD: SE/GLA/13450).

http://runeberg.org/sbh/a0605.html

http://www.skarastiftshistoriska.nu/Medlemsblad1001.pdf

Olof Kolmodin den yngre

Olof Kolmodin föddes 1766 som son till prosten Christoffer Dahl och Helena Elisabeth Kolmodin. Eftersom moderns släkt var mer berömd antog han sin moders efternamn och blev inskriven i Uppsala universitet 1783 där flera andra av hans släktingar hade varit eller var verksamma. Själv skulle Olof Kolmodin bli universitetets rektor i fyra omgångar och dekanus vid den filosofiska fakulteten fem gånger. Han blev 1805 den elfte innehavaren av den "skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet", vilken han höll fram till sin död 1838. Ämbetet är världens äldsta statsvetenskapliga professur, men Kolmodin ägnade inte mycket uppmärksamhet åt statskunskapen. Det är som översättare av Livius och Tacitus som han har blivit känd, och det är också anledningen till att just denna artikel har blivit skriven, då jag har skannat in och publicerat hans översättningar på Tacitus.nu.

Nedan följer information om Olof Kolmodin som är hämtat från Nordisk familjebok. För hans föregångare inom släkten Kolmodin har jag bara tagit med den första meningen, resten av artiklarna finns tillgängliga på denna sida.

Nordisk familjebok (1911)

Kolmodin, en gammal, öfver olika delar af landet nu utbredd släkt, härstammar från bonden Erik Jonsson, som i slutet af 1500-talet var bosatt i Koldmo l. Koldemo by (däraf släktens namn), Arbrå socken, Hälsingland.

1. Erik K. (Ericus Kolmodinus), sonson af den ofvannämnde Erik Jonsson, vitterlekare, f. på 1630-talet i Torshälla, d. omkr. 1665 i Uskela, Finland, studerade i Uppsala och Åbo.

2. Israel K., den föregåendes syskonbarn (=äldre svenska för kusin), superintendent (= biskop i Visby), psalmförfattare, f. 24 dec. 1643 i Enköping, d. 19 april 1709 i Visby, promoverades 1672 i Uppsala till filos. magister och studerade därefter vid åtskilliga utländska universitet.

3. Olof K., den föregåendes brorson, andlig skald, f. 26 maj 1690 i Nysätra prästgård, Uppland, d. 8 april 1753, inskrefs 1698 som student i Uppsala, där han 1716 promoverades till filos. magister.

4. Olof K. d. y., dotterson till den föregående (efter hvilken han erhöll både för- och tillnamn. K:s fädernenamn var Dahl; han var halfbror till psalmförfattarna Erik och Kristofer Dahl), universitetslärare, f. 13 sept. 1766 i Saleby församling i Västergötland, d. 14 juli 1838, blef 1783 student i Uppsala, promoverades där 1791 till filos. magister samt utnämndes 1792 till docent i svensk litteraturhistoria och 1805 till professor skytteanus. K. var en blygsam, välvillig, tämligen maklig man. Böjd för att åsidosätta den till hans professur hörande statskunskapen, föreläste han helst öfver de latinske prosaförfattarna. Själf skref han ett ledigt och smakfullt latin. För eftervärlden har han gjort sig känd hufvudsakligen genom sina utmärkta öfversättningar af Livius ("Romerska historien", 1–3 bd, omfattande Livius 10 första böcker, 1831–32, flera uppl.; 4–5 bd, omfattande Livius’ 21-27 bok, 1843-44) och Tacitus ("Romerska häfdeböcker", l bd, 1844, och "Romerske annaler", del 1, 1833–35; 2:a uppl. 1870). Se "Minne af O. K." (1839).

Ytterligare en av Olof Kolmodins halvbröder var botanikern Anders Dahl (1751-1789) som var en av Carl von Linnés lärjungar. Växtsläktet dahlior är uppkallat efter honom.