Olof Nilsson

Ättlingarna adlades Törnflycht.

---------------------------------------------------------------------------

Uppgiften i EÄ att hans föräldrar skulle ha varit knekthövitsmannen Nils Olofsson och Ingrid Lydertsdotter Slatte är felaktiga!

”Stockholms rådhus och råd” 1918, sida 29:

”115. OLOF NILSSON, ofta med ett tillagdt ”östantill”, f. omkr. 1570, var son af tullnären Nils Larsson och h.h. Ingrid, döda före 1606. Han lär omkring 1597 hafva blifvit borgare i Stockholm, var 1600 5/5 – 07 8/7 en av borgerskapets 48 äldste, brandmästare 1601 22/5 – 04 14/5, vin- och dryckesprofvare 1604 14/5 – 05 27/5, kyrkovärd i Storkyrkan 1605 27/5 – 07 8/7, hvilken dag han blef vald till kämnär och utan att hafva suttit såsom rådman blef han 1608 30/5 borgmästare. Han förvaltade stadsbyggareämbetet 1612 8/5 – 1614 23/5. I juni 1615 utnämndes han till assessor i Svea hofrätt och blef tillika häradshöfding öfver Vaxala, Bälinge och Bro härad i Uppland 1631. I anseende till ålder och sjuklighet erhöll han afsked från hofrätten 1642 20/5. Död före dec. 1650 (ej 1652). Ägde hus vid Olof Knutssons gränd och Skomakaregatan. – G. före 1597 m. Barbro Mattsdotter Törne, † änka, begr. 1650 22/12 i Storkyrkan, dotter till konungens kammarmästare Matts Törne. Barn: Helena, g.m. Jakob Gardiner; Karin, † 1639, g. 1615 12/11 m. rådmannen Erik Henriksson (Stockenström); Barbro, † 1674, g. 1621 11/2 m. rådmannen Anders Henriksson (Stockenström); Nils Olofsson, borgare; Johan Olofsson; Hans (upptog mödernenamnet) Törne, politieborgmästare, † 1671; Malin, d. 1611 30/6; två barn, döpta 1612 16/8 o. 1614 19/6 (sannolikt identiska med ett par af ofvannämnda söner).”

Olof Nilsson var borgare i Stockholm 1597 och blev Rådman år 1600 och borgmästare 1612. 1617 var han assessor vid Sve Hovrätt och 1631 häradshövding Waxala, Bälings och bro härader i Uppland. År 1602 blev han anklagad för att i hemlighet skrivit ett brev till en katolik vid namn Georg Palmerius. Georg Palmerius var gift med hans syster Brita, och de rymde till Polen. Olof Nilsson blev frigiven.

KÄLLOR: Örnbergs Svenska Ättartal för år 1891 sid 432. Svenska Adelns ättar-tavlor, Gabriel Anrep, Törnflycht.

Olof Nilsson dog redan 1642; bokföringsdatum för själaringningen efter honom i tyska S:t Gertruds kyrka är tidigast 6, senast 16 oktober nämnda år. Källa: Släkt och Hävd 1966/67 p159: "Törnesläkten i Stockholm” (LZ)