Olof Fredrik Wahlin

• Residence: Olof arbetar som slottspredikant enligt Födelseboken, för Fredrika Margareta., Västerås, Västmanland, Sverige - 20 augusti 1837
• Residence: Prosten o Kyrkoherden avled av ålderdom och efterlämnar sin hustru o 3 barn., Gagnef, Kopparberg, Sweden - 12 januari 1862 Dödboken 1862
• Residence: Prästgården, Gagnef, Kopparberg, Sweden - 1858 Husförhör 1858 - 1867
• Residence: Falu Kristine, Kopparberg, Sweden - 22 april 1805 Dopboken 1802 - 1827
• Residence: Prästgården, Gagnef, Kopparberg, Sweden - 1855 Husförhör 1846 - 1857
• Residence: Prestetegen, Falu Kristine, Kopparberg, Sweden - 1808 husförhör 1807 - 1816
• Residence: Qvarter 33, Falu Kristine, Kopparberg, Sweden - 1817 husförhör 1817 - 1827
• Residence: Möklinta Prästgård, Västmanland, Sverige - 1846 Husförhör 1846 - 1854
  • Reference: MyHeritage Family Trees - SmartCopy: Apr 21 2018, 3:55:31 UTC

Olof Fredrik Vahlin, född den 22 april 1805 i Falun, död den 12 januari 1862 i Gagnef, var en svensk präst och vitterlekare. Han var far till Valdemar Vahlin.

Vahlin blev student i Uppsala 1826, prästvigdes 1828 och anställdes samma år som slotts- och hospitalspredikant i Västerås. Han utnämndes 1842 till kyrkoherde i Möklinta socken (Västmanland), vilket pastorat han 1854 utbytte mot Gagnefs och Mockfjärds i Dalarna. På det vittra området uppträdde Vahlin 1832 med ett häfte Sånger i Dalarne, utmärkande sig för fulltonig diktion och en viss poetisk mognad. Svenska akademienss 2:a pris tillerkändes 1835 Vahlins skaldestycke Bröllopet på Gulleråsen. Han offentliggjorde dessutom dikter i tidskrifter, var flera år trägen medarbetare i "Westmanlands läns tidning" och utgav 1840 ecklesiastiktidningen "Aros".

Källor Wahlin, Olof Fredrik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)

Den här ritningen är gjord av Johan Oskar Jäderlund på 1950-talet.

Olof Fredrik Vahlin blev student i Uppsala 1826, prästvigdes 1828 och anställdes samma år som slotts- och hospitalspredikant i Västerås. Han utnämndes 1842 till kyrkoherde i Möklinta socken (Västmanland), vilket pastorat han 1854 utbytte mot Gagnefs och Mockfjärds i Dalarna. På det vittra området uppträdde Vahlin 1832 med ett häfte Sånger i Dalarne, utmärkande sig för fulltonig diktion och en viss poetisk mognad. Svenska akademienss 2:a pris tillerkändes 1835 Vahlins skaldestycke Bröllopet på Gulleråsen. Han offentliggjorde dessutom dikter i tidskrifter, var flera år trägen medarbetare i "Westmanlands läns tidning" och utgav 1840 ecklesiastiktidningen "Aros" ("Nordisk familjebok", 1921). Han var far till den svenska riksdagspolitikern Valdemar Vahlin och morfar till kyrkoherden och släktforskaren Ivan Jäderlund.

"Prosten Vahlin fick efter avlagda examina sin första och käraste anställning i Västerås. Utnämnd till seminarierektor blev han sedan fängelsepredikant och medarbetare i Vestmanlands Läns Tidning. I besittning av stor skriftställareförmåga erövrade han Sv. Akademiens guldmedalj för skaldskap. Dåvarande landshövdingen var utnämnd efter tidens sed och saknade i sin barnsliga enfald varje förmåga att uppträda, men snart blev det en märkvärdig förändring. Hans tal var som förr enkelt, men bakom de nästan larviga uttrycken lyste snilleblixt ar. Vahlin stod nu bakom hövdingen, skrev med hans egna uttryckssätt men inlade dock däri sin starka, djupsinniga själs tankar och man började lyssna med spänt öra /.../ Från Västerås flyttade Vahlin till Möklinta som kyrkoherde samt vidare till Gagnef, där han vid tillträdet blev prost. Men landsbygden blev för de båda stadsbarnen ett verkligt Sibirien och detta så mycket mer som rum icke fanns för Vahlins stora ande. I Gagnef stod kulturen så lågt ännu, att hela socknen till påsk reste till Blåkulla - detta i nådens år 1858..." (Ivan Jäderlund "Släkten Jäderlund", 1922).

Olof Fredrik Vahlin