Otto Pettersson

• https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7235

http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7235

http://data.eidsvollsmenn.no/tng/getperson.php?personID=I48960&tree...

Biografi Pettersson blev student i Uppsala 1866, filosofie doktor 1872 och docent i fysikalisk kemi 1874 i Uppsala, fo?rordnades 1881 till la?rare och 1884 till professor i kemi vid Stockholms ho?gskola , varifra?n han avgick 1909, da? han bosatte sig pa? Holma na?ra Lysekil vid Gullmarsfjorden , da?r han 1902 tillsammans med Gustaf Ekman inra?ttat Borno? hydrografiska fa?ltstation . Petterssons fra?msta arbeten faller inom den fysikaliska och oorganiska kemins samt hydrografins omra?den. Till den fo?rstna?mnda avdelningen ho?r bland annat Experimentelle Methoden und Untersuchungen in der physikalischen Chemie (1879) och hans ma?nga (tillsammans med Lars Fredrik Nilson utfo?rda) underso?kningar anga?ende ta?theten och andra fysiska egenskaper hos oorganiska fo?reningar (sa?rskilt klorider av indium , gallium , ja?rn , aluminium , krom , beryllium och sa?llsynta jordarter) vid ho?ga temperaturer (1880-89), vidare hans besta?mningar av kroppars specifika va?rme och sma?ltva?rme (1878-80). Hit ho?r a?ven hans analytiska arbeten, sa?rskilt utarbetandet av sa?rdeles noggranna och allma?nt anva?ndbara metoder fo?r gasanalys (1886-92). Pa? o?verga?ngsomra?det mellan de ba?da grupperna sta?r hans fo?rso?k anga?ende vattens och is egenskaper (1878-83). Pa? hydrografins omra?de fo?rfattade Pettersson ma?nga synnerligen betydande arbeten, om bland annat ka?llors och vattenledningsvattens halt av gaser (tillsammans med Klas Sonde?n , 1889), det sibiriska havets (1883) samt O?stersjo?ns och Nordsjo?ns vatten (1892?97, delvis tillsammans med Ekman). De sistna?mnda forskningarna ledde honom till underso?kningar anga?ende praktiska fra?gor, sa?som fisket (sa?rskilt bohusla?nska sillfisket , 1892) och va?derprognoser fo?r la?ngre tid (1896) samt om orsakerna till vegetationsperiodens tidigare eller senare intra?de olika a?r (1899). Tillsammans med Ekman utgav han en bera?ttelse om Norra ishavets hydrografi 1896?97 (1898). Vidare skrev han en teoretisk avhandling om issma?ltningens inflytande pa? den oceaniska cirkulationen (1904) och om sambandet mellan hydrografiska och meteorologiska fo?reteelser (1912). Av stort intresse a?r hans uppta?ckt av tidvattensro?relser i de djupare vattenlagren (1909). Han skrev vidare bland annat Innere Bewegungen in den Zwischenschichten des Meeres und der Atmospha?re (i Vetenskapssocietetens i Uppsala "Nova acta", 1923). Pa? Petterssons initiativ inbjo?d den svenska regeringen till den fo?rsta hydrografiska internationella konferensen, i Stockholm 1899. Det a?nnu existerande Internationella Havsforskningsra?det ICES tillkom pa? Petterssons initiativ 1902. Han var ocksa? den ledande mannen i den hydrografiska kommissionen (1892?1900) och i den hydrografisk-biologiska kommissionen (fra?n 1901). De flesta av Petterssons arbeten trycktes i Vetenskapsakademiens , Lantbruksakademiens och Vetenskapssocietetens i Uppsala publikationer, i "Journal fu?r praktische Chemie", "Berichte der deutschen chemischen Gesellschaft", "Zeitschrift fu?r analytische Chemie", "Meteorologische Zeitschrift", "Hygiea", "Geographical Journal", "Journal of the Royal Meteorological Society", "Publications de circonstance" (Ko?penhamn ) och "Vegaexpeditionens vetenskapliga iakttagelser". Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1889, av Lantbruksakademien 1894 (hedersledamot 1911), av Vetenskaps- och vitterhetssamha?llet i Go?teborg 1898 (hedersledamot 1908) och av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1904. Pa? hans 75-a?rsdag (1923) tilla?gnades honom en festskrift.