Pål Bengtsson

GEDCOM Note

1855-1858. Pål deltar i husförhören hemma hos föräldrarna på Åbarp nr 1 i Tjörnarp. <p>1858-11-01 flyttar han till Kristiansstad och bor hos Snickare Mästare Magnus Svensson Björklund på nr 38.</p> <p>1860 flyttade han till Caroli i Malmö.</p> <p>1861-11-01 flyttar han tillbaka till Tjörnarp.</p> <p>1862-1866. Pål jobbade som dräng hos brodern Åbo Nils Bengtsson på Åbarp nr 1 i Tjörnarp. (Brodern Nils har tagit över föräldrahemmet). Han kallades i husförhörslängden för Inhyses Snickare Gesäll.</p> <p>1867 flyttade han hem till brodern Åke.</p> <p>1868-1874. Pär bor, tillsammans med brodern Per, på egen gård, nämligen Stavaröd Nr 2 i Tjörnarp. 1870 flyttade hans hustru Cecilia Olsdotter till honom. På Stavaröd Nr 2 föddes deras tre första barn, Petronella, Selma o Bengt Otto. Pål benäms nu Åbo Snickare. <p></p> <p>HISTORIEN OM STAVARÖD.</p> <p>Den 27 januari 1867 försåldes skatterusthållshemmanet 7/36 mtl nr 2 Stafvaröd på executiv auktion till snickaren Jonas Rosengren Maglehult för 6850 Riksd.</p> <p>Den 1/10 1867 höll Jonas Rosengren offentlig auktion på hemmanet. Jonas Rosengren var då sängliggande sjuk. Åboen Anders Nilsson blev högstbjudande med 8750 riksdaler. Han blev godkänd köpare den 6 okt. <p>Den 9 oktober samma år transporterade Anders Nilsson sitt köp på bröderna, drängen Per Bengtsson och snickaregesällen Pål Bengtsson.</p> <p>För köpeskillingens erläggande gick deras broder Åke och Åke Gummesson, Slättaröd, i borgen. (Åke Gummesson (1804-1892) blev 1872 svärfar till deras yngsta syster Gunila). Per Bergsten, förre ägaren, uttog stämning på bröderna med yrkande om bättre rätt till fastigheten, enär han hade av Rosengren fått på sig överlåtit fastigheten den 23/6 1867. Rätten ogillade Bergstens yrkande vid tingsförhandling den 23/6 1868. Per och Pål Bengtsson fick fastbrev på hemmanet den 13 april 1869. <p></p> <p>***MORDBRAND***</p> <p>Hemmansägarna Pål och Pär Bengtsson har anmält att eldsvåda brutit ut hos dem på natten mellan 11e och 12e augusti. Hela hemmanet brann ner och en stor del av lösöret.</p> <p>Brandkommittén har samlats enligt bolagsreglerna för att undersöka brandens uppkomst och att hålla värdering på det som har blivit skadat.</p> <p>Bröderna Pål och Pär höll sig vakna den natten, eftersom det var åska, även om åskan inte var så stark. Mellan klockan 2 och 3 på natten observerade de att eld hade utbrutit i Östra längan. De försökte rädda så mycket de kunde, men elden spred sig så fort att inom 10 minuter var alla tre husen antända. <p>Ägarna anser att det var mordbrand. De misstänker förre ägaren, Per Bergsten. Hustrun till Per bergsten hade nämligen för Jöns Jonssons hustru i Hedensjö att "när de hade fått in rågen skulle det junka (värma) om dem". Dessutom hade Per Bergmans dotter Johanna yttrat till Per Nilssons dotter Olivia att hennes fader sagt "att antingen skulle de dö, eller skulle han sätta eld på hemmanet". <p>Måns Bengtsson, som bodde mitt emot vittnade att han såg att det började brinna logen i Östra längans norra gavel omkring klockan halv 3. Då hade det slutat att åska, och det hade ej heller varit någon kraftig åska under natten. Knappt fem minuter efter det att det hade börjat brinna, brann det i södra längan och snart därefter i västra längan. En timme senare var allt nerbränt. <p>Per Nilssons hustru hade tyckt sig se att någon tände en sticka och förde den in under takskägget i norra gaveln, och strax därefter började det brinna.</p> <p>Drängarna Jacob Olsson och Per Persson från Hagesta by hade mött Per Bergsten, när de sprang över åkern mot branden. Han var på väg på motsatt håll. Han blev uppmanad att vända och följa med till branden, men vägrade då, sägande att han inte var omtyckt av folket på gården. Han sa även att han hade varit hos Åbon Johannes i Stavröd, men då drängarna förhörde sig hos Johannes, så visade det sig att det inte var sant. För övrigt verkade Per Bergsten mycket upprörd. <p></p> <p>Mordbrand blev inte bevisad. Bröderna hade försäkrat och fick ut 2295 riksdaler för byggnaderna och 413 riksdaler för lösöret.</p> <p>Den 7 augusti gjorde boutredningsmannen efter avlidne snickare Jonas Rosengren, Kronolänsman G. Th. Renfelt, ansökan om handräckning hos Kungl. Befallningshavande i Christiansstad att, för i Skatterusthållshemmanet Nr 2 7/36 mtl Stafvaröd intecknat skuldebrev av den 25/11 1864, av drängen Per Bengtsson och snickaren Pål Bengtsson utbekomna Fyra tusen riksdaler riksmynt jämte 6 % räntadärå från den 25 sistliden mars. Ansökan bifölls och den 5 september 1868 inställde sig Kronolänsman H. Gyllenborg i Stavfaröd biträdd av Handlande Joh. Molin Röinge och Åboen Måns Bengtsson Stafvaröd, att till laga verkställighet befodra Kungl. Befallningshavandes utslag. <p>Hemmanet blev inte utmätat. Inteckningen blev senare placerad i bank.</p> <p>(Bröderna Pål och Per byggde upp gården igen och den finns fortfarande kvar liggande ute i skogen i Satvröds by. Framför allt boningshuset ser inte ut att ha förändrats mycket under åren.)</p> <p>År 1871 den 1 aug. försålde Per Bengtsson sin del 7/72 dels mantal i hemmanet till brodern Pål och hans hustru Cecilia för 3425 Riksdaler Riksmynt.</p> <p>År 1874 försålde makarna Pål Bengtsson och Cecilia Olsdotter hemmanet till Per Persson och hans hustru Hanna Svensdotter Hörröd fr 9750 Riksdalers Riksmynt.</p> <p>Det har sedan skiftat ägare flera gånger. En Per Nilsson erhöll lagfart på hemmanet år 1887.</p> <p>Den 26 maj 1894 inköptes det av Sven Nilsson för 6600 kronor. Säljaren hette Anders Nilsson. Gården övertogs sedan av Sven Nilssons son, Edvin Svensson, numera (1977) boende Hanåsvägen 36, Sösdala. Edvins Svensson sålde gården 1973. <p></p> <p>1874-1876. Pär o Cecilia bodde nu på Sösdala Nr 12 i Norra Mellby församling. Pär kallades Arbetande Snickare. Här föddes Nils Gottfrid.</p> <p>1876-1880. Pär o Cecilia bodde på Sösdala Nr 15, vilket var 1/12 mantal. Här föddes Carl Christian och båda de älsta flickorna, Petronella och Selma, dog. Pål kallades Arrendator Snickare.</p> <p>1880 flyttade hela familjen till Värlinge i Stehags församling.</p> <p>De bosatte sig där på Värlinge nr 1 o Pål kallas åbo i husförhörslängderna. I Värlinge föds o dör Axel nr 1, medan Axel nr 2 föds 1886.</p> <p>(Även denna går finns kvar och är en trelängad gård. Den kallas i folkmun för en av "Bengtsagårdarna". Husen är mycket ombyggda, men ligger kvar på sina ursprungliga platser)</p> <p>I "Sverges Befolkning 1890" står att Pål Bengtsson bodde på Werlinge, Stehag.</p> <p>Pål dör 1895 o Cecilia blir ensam med 6 barn. Husförhörslängderna slutar 1896.</p> <p>Gården övertogs av sonen Otto, och Cecilia bodde troligtvis kvar till sin död 1920.</p> <p></p> <p>Källa Sture och PO Bengtsson</p> <p></p>