Pål 2:e Pålsson

Pål Pålsson,

född 1618 i Viksjö finnmark, Viksjö, död 1670 i Agnäs, Nordmaling. Bonde i Agnäs, Nordmaling. II. Köper år 1640 1/8 seland av Per Perssons änka Kierstin för 38 daler kmt

Landsråundersökningen 1764 s. 14

---------------------------------------------------

Provincial Fiscalen Daniel Hægglund åberopade sig likaledes till vittne i samma sak Erik Matsson i Agnäs, ber:de socken.
----------------------------------------------------------

Erik Mattsson 64 år gl. berättade, att han hört av månge både i Wästerbottn och Ångermanland och även av dess Svärfader, som varit 111 år gammal då han dödde, att Hwitsten och Hwitberget av ålder varit hållne för Lands Rå, men varest Hwitsten är belägen vet vittnet icke. Uppläst.5 Pål Pålsson II var född i Viksjö finnmark omkring 1618,innan föräldrarna flyttade till Agnäs 1638 eller strax därefter.

I slutet av 1640-talet och under 1650-talet var Pål Pålsson II bonde i Agnäs på 8 seland.Detta hemman hade han sammanfört genom köp från Per Mattsson,genom eget arv,genom förvärv från systrarna Anna,Beata och Sofia,samt genom gåva från brodern Matts (1 1/2 seland enligt DB Nordmaling,1649,17/2,§9).

Bröderna Pål Pålsson II och Mats Pålsson I verkade bruka jorden tillsammans,där de vardera hade 8 seland.Matts Pålsson I dog omkring 1659 och hans änka (dotter till Per Persson) gifte om sig med Per Eskilsson och då verkade sambruket upphöra.

Efter Pål Pålsson II:s död ca. 1670 gifte änkan Anna Persdotter om sig med Olof Larsson från Brattsbacka.Efter Anna Persdotters död gifte Olof Larsson om sig med Gunilla Nilsdotter.Vi har nu här fått en typisk kedja av giftermål,som visar hur viktiga bägge parterna,man och hustru,var i en familj under medeltiden.

DBN1649,17/2,§7:

Efter såsom Pål Pålsson och Mats Pålsson i Agnäs hava stort besvär uppstådt hemma i gården efter deras föräldrars frånfälle / framför de andra syskonen / och för än som arvskiftet skedde, alltså tillstås dem nu till en begynnelse och vidare besked uppå sin mödho och arbete som de havt haver, att njuta de -- 4 tunnor råg som av onyttan Lått tagen är, och på den Swedan Utsått som de efter föräldrarnas död huggit haver och dem med rätta tillhörer efter Nämndens samtycke.

DBN1647,6/12,§7:

E. dh.? 15 seland i Agnäset som äro skrivna öde ifrån 1634 och likväl varit i fullt bruk, den Per Mattsson haver brukat. Men hans granne Påhl haver i 6 år skattat -- 15 seland och i 3 år 12 seland och allt lika god och brukad jord, och det allt efter Tolvmäns skepelse. Peder Mattsson haver i 8 år skattat 2 seland och 3 daler om år. Bliver -- 24 mk, äger 1 sto och 5 kor och bekänner sig intet bliva mera än 1 ko och ingen häst när han kom dit.

DBN1647,6/12,§2/12:

Pål Pålsson i Agnäs i Agnäset räckte Per Mattsson sin granne handen att giva honom sine utlagde penningar för hans jord där i Agnäset, Nämligen - 60 daler kmt. så att Påwell bliver boendes där i Agnäset, och Pehr Mattsson efter han aldrig uti 22 års tid haver gjort någre utlagor. söker sig hemvist var han kan.

DBN1649,17/2,§9:

Blev avdömt att Pål Pålsson i Agnäs skall bekomma fastebrev på efterföljande Jord i samma by liggandes, nämligen av Per Mattsson ibm. haver han köpt 4 sel. och därföre -- 20 dr. kmt. givit som han för honom i Cronones ränta utlagt haver, och därmed är samma jord till fullo nog betalat, vilken jord Per Mattsson (där) förut av Anders Andersson i Sunnansiö köpt haver, och är ibland de -- 15 sel. som han Anno 1638 den 10 dec. haver bekommit dombrev oppå.

DBN1649,17/2,§11:

Item (likaså) haver föreskrivne Pål Pålssons finnes broder, Matz Pålsson vid namn, givit benämnde sin broder 1 1/2 seland Jord uti faddergåvor som och i Agnäs liggandes är, och Påhl åter givit sin broder Matz - 3 lod Silfver och 1 Rdr. uti vänn - eller gengåvo. Ähn hafwer ofta be:te Pål ärft efetr sine föräldrar och elliest köpt af- sina systrar Beata och Sophia 2,5 säland Jordh.

Alltså bliver nu - 8 seland tillhopa, hele Påwelz Teg eller Jord i Agnäset. " Efter såsom Pål Pålsson och Mats Pålsson i Agnäs haffuer stort beswär uthstådt hemma i gården efter "Påål finne i Agnäs anklagades af Pehr Olsson i Backe och Siähla sockn at han hafr hyst een Tiuf Gubb Johan benemnd en långan tijd, som hafwer stulit ifrån sigh och andre åthskillige saaker och Pertzedlar i Silfr och Klädher".

DBN1649,19/11,§8:

Länsman Östen Persson, Nils Östensson i Sunnansjö, Olof Håkansson i Hyngelsbölet och Jacob Åsmundsson i Lögdeå skola strax efter nästkommande Valborgsmässo, syna om den svedjan som Lars Olofsson i Brattsbacka klagar att Pål Pålsson i Agnäs skall hava oppå hans skog huggit, och om sådant nästkommande Laga Ting besked göra.

DBN1651,1/8,§6:

Anbelangande den Rågswedjan som Anno 1649 den 17 februari Pål och Matts Pålsson söner i Agnäs tilldömd blev, så befinnes nu deras broder Anders Pålsson efter sin kvot av den förste utsäden njutit.

Men bemälte Påwell och Mats vilja nu sin broder Anders förvägra icke med sig uti den andra säden och årsväxten delaktig vara.

RESOLUTION: Är avsagt och beslutit, att Anders Påhlsson efter sin kvot av den andra utsäden ävensom bemälte Påwell och Matts njuta och bekomma skall, dock så därhos förståendes, att han sina bröder för utsädet efter sin lott och något arbete vedergäller och betalar.

DBN1665,13/2,§5:

Ändock oppå Laga Tinget den 26 Martii 1664 Protocollerat vart att Hustru Rådgerd Jonasdotter Olof Swenssons Hustro i Brassbacka, var i uppenbart rykte och beskyllning kommen för Trollkonst eller Löfjeri, och om samma saks Utförande till denna tiden uppskjutit.

Alltså blev därom nu rannsakat och avlupit som följer, Nämligen: Åtskilliga har fuller haft misstankar till henne Rågierdh sedan hon dit i fjärdingslaget kom, efter det hon större nytta än andra har haft av sin boskap. Dock icke sett eller förstått henne därutinnan något olovligt Medel bruka, eftersom tvenne Nämndemän,

Nils Östensson i Sunnansiö och Johan Persson i Baggård intygade, sammaledes bekände och hennes granne Jacob Larsson i Brattsbacka samt Pål Pålsson och Per Eskilsson i Agnäs, så väl som Johan Nilsson i Diupsiö och Erik Olofsson i Hyngelsböle att de allenast Misstankar till henne dragit hava, och icke tryggeligen kunna henne för löfjeri beskylla. Men Mårten Nilsson på Nyåkern med sin hustro och Johan Eskilsson i Orrbölet, har på Kyrkovallen beskyllt hu. Rågierdh för Löfjeri och hotat henne därför Tingföra, vilka nu henne icke ville eller kunde till saken binda.

Och emedan tvenne Nämndemän Zebbjörn Larsson och Per Aronsson i Öre vittnade, att hu. Rågierdh i deras by uppfödd är och där i byn - 40 år vistades förrän hon blev gift, och hela den tiden ställt sig ärligen och väl. Därtill betygade Cappelanen Herr Erich att han så väl som hans fader, kyrkoherden Hr. Johan, har henne ofta om denna handeln Examinerat, och på intet sätt kunnat pröva henne därutinnan brottslig vara eller velat sig skyldig känna.

Fördenskull, efter Lag och Domare regler, erkändes och dömdes hon hustro Rågierdh för samma tillmäle eller beskyllning, av denna ringa Rätten fri. Men Mårten i Nyåker med sin hustro och Svärmoder samt Johan Eskilsson i Orrböhlett och andra flere, som först henne Rågierdh i rop och rykte kommit har, sakfälldes efter - 20 Capitle

DBN1668,13/8,§4:

Påwl, finne i Agnäs, anklagades av Pär Olofsson i Backu och Själa socken, att han haver hyst en tjuv, Gubb-Johan benämnd, en lång tid, som haver stulit ifrån sig och andra, årskillige saker och persedlar i silver och läder. Per Eskilsson och Mårten Hindersson i Agnäs betygade, att Påwl hyste bemälte Gubb-Johan Kyndelsmässotid, något över 14 dagar, sedan varit till Umeå intill 14 dagar före Valborgsmässo, då kom han åter till Påwl och var där till Pingstdagshelgen, hade med sig en Kåna stadigt. Och uti samma helg, säjer Pär Olofsson i Backa, att Gubb-Johan stal hos sig och andra där i Själa socken, och emedan han dit var och stal var Kånan stadigt hos Påwl, oaktat att trenne bönder, Johan Ersson i Movattnet, Göran och Anders Persson i Gideå hava varit till Påwl och honom uppenbarat tjuvnaden som han har begånget, och bedit honom med sina grannar fasttaga. För skäliga orsker, pålades Påwl skaffa tjuven igen innan nästa Lands Ting, var och icke, skall han likväl då comparera och till tjuvnaden svara och det vid - 40 mk. straff.

Den återgivna domen visar hur finnarna höll ihop och kände varandra över långa avstånd och tvärs över alla sockengränser. Gubb-Johan hade stulit även i Viksjö och i sällskap då haft Maths Thomasson från Knäsjön på gränsen mellan Sollefteå och Ytterlännäs.

Dombok 1671 23/8,nordmaling. " Effter Pehr och Johan Eskilssöner wittnade i Agnääs bleff afsagt att Olof och Pehr Pålssöner skola niuta hos sin stiufmoder att uthbekomma dheras arff af tuenne bolands svedior, wälförståendes att dhe tillbacka gifwa tredieparten uthsäde och tijonde som theras fadher salig Påul Påulsson allena wtladhe.

DBN1673,25/8,§4:

Per Eskilsson i Agnäs eftersöker 1 sädesland Jord ibm. på sina styvbarns vägnar, som i Pål Pålssons hemman därsammastädes skall vara inkommit utan betalning, som salig Påhl själv skall ha bekänt, dessutom på bemälda barns vägnar söker att få igenlösa - 2 seland av Påhl Påhlssons hemman för pänningar, som skall vara barnens börd. Och såsom saken är över - 30 år gammal och sedermera har stått trenne byten, både efter gamle Påhl såväl som sonen Påwel Påwelsson och hans förra hustro, därför synes det obilligt emot Kungl. Resolutioner nu vid denna tiden efter sådant söka, emedan ingen på så lång tid därefter sökt haver. Är de nu och 3 grannar i byn som besitta 8 seland vardera, som och efter nu nyligen ankommen Kungl. Resolution ej tillstås att rivas eller söndras.

Gift 1645 ca med

NN NN, född 1620 ca, död 1660 ca i Agnäs, Nordmaling. Bosatt i Agnäs, Nordmaling.

Barn: Olof Pålsson, född 1645 ca Pål Pålsson, född 1649 ca, död 1729 Mats Pålsson, född 1650 ca Anders Pålsson, född 1650 ca Per Pålsson, född 1660 ca

Gift 1665 ca i Nordmaling med Anna Persdotter, född 1640 ca i Nordmaling, död 1716 i Agnäs, Nordmaling. Bosatt i Agnäs, Nordmaling.

Barn: Anna Pålsdotter, född 1667

Svedjefinne

Far: 5640 Pål Pålsson (~1590 - 1648)

Född: 1618 Stigsjö (Y), Viksjö Död: 1670 Nordmaling (AC), Agnäs

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med ?

Barn: 1410 Pål Pålsson III (1649 - 1729) Anders Pålsson (1650 - )

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med Anna Persdotter (~1640 - 1716)

Vigsel:

Barn: Anna Pålsdotter (1667 - 1694)

Skapad av MinSläkt 3.7, Programmet tillhör: Leif Israelsson

http://kakkela.se/Eilas/p167ca36a.html

I mantalslängden för Agnäs framgår att Pål Pålsson finns i Agnäs redan 1639. Flyttningen kan alltså ha skett redan 1637 eller 1638. I detta sammanhang kan nämnas att 1637 inflyttade till Brattsbacka en finne Lars Olofsson som på goda grunder också tros ha kommit från Viksjö.

"Änkan Kirstin sålde år 1640 hemmanet i Agnäs om en halv åttonde sädesland jord till finnen Påfvel Påfvelsson ifrån Viksjö finnmark och Stigsjö socken i södra Ångermanland för 38 daler kopparmynt. De svåra nödåren 1640-1645 tydligen byns befolkning, ty 1644-1650 återfinnes Viksjöfinnen Pål Pålsson. Lantmätare Stenklyfts karta av 1646 omtalar två gårdar. Eftersom den ena gården var öde hade byn endast skattlagts för 8 seland.