Per Johansson

(ASC): Bland de inlagor och skrivelser som Pers svägerskas son och namne Per Johansson (Fingerroos) producerade i samband med en arvstvist (se denne för källor) och rättens sammanfattningar av målet nämns Per Johansson. Pers svärfar, Mårten Eriksson Stjernkors, hade en son och tre döttrar, "hwaraf twenne trädt i ofrälses gifte". Den dotter som inte namnges sägs ha gift sig med en Per Johansson ("hoppman, hapmann", dvs hauptmann), enligt Ramsay "befallningsman i Kimito friherreskap", som 6/10 1633 av sitt herrskap fick Germundsvedja (Germundsvidja) i Kimito (Kemiö) fritt för all ränta. Dessförinnan bodde fogden på Tolfsnäs gård och uppbar från 1627 räntan av denna samt andra räntor och skattören. Enligt Elgenstierna var Per ("Peder Johansson") mönsterskrivare. Mönsterskrivare: "civilmilitär tjänsteman jämställd med högsta underofficersgraden med uppgift att sköta rullföring och kassatjänst". Kanske bra bakgrund för en fogde. Uppgiften finns 1635 i Fröböle, Sauvo, http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=906368

Per nämns i Ramsay s 34 http://runeberg.org/frfinl/0039.html , tabell X. Här sägs att en viss Emerentia Greek, dotter till Simon Ambrosiusson Greek och Brita Jakobsdotter Svart och först gift med Torsten Henriksson av Dikarböle, i sitt andra gifte skulle vara omgift med "hoppmannen över Kimito friherreskap, Per Johansson, i hans 1:a gifte". (Troligen fel - bör vara 2:a gifte, se nedan). "Emerentia Greek fick jämte sin senare man 1625 5/7 rätt att besitta Dikarböle". - Mårten Stiernas dotter med okänt namn skulle då vara Pers andra hustru. Dock fick Per uppdraget som fogde först sommaren 1625, då han skickades från Stockholm till Finland i augusti. Om han inte dessförinnan vistats i Finland kan han och Emerentia knappast ha hunnit gifta sig 1625, med så kort bekanrskap. Se nedan, där året 1627 är det första år då äktenskapet är belagt. En rimlig förklaring är att Ramsays formulering betyder att båda fick besittningsrätt 1625, inte att de då var gifta. Under 1630-talet klagade Pers föregångare på Per för att denne underhöll sin svärfar Mårten Stjerna och hans följe. Alltså blr Per ha varit gift med dottern Stjerna senast på 1630-talet, och Emerentia, som levde åtminstone en bit in på 1640-talet, kan inte ha varit hans första hustru, som Ramsay påstår. En alternativ förklaring, som möjliggör Ramsays uppgift, är att Per var gift med Emerentia först, men av okända skäl underhöll Mårten Stierna utan att därför vara gift - än - med hans dotter.

Under Dikarböle i Sagu (Sauvo) står Emerentia 1629-34, se http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=904050. Paret står tillsammans 1638-39, http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=906387 samt var för sig 1644 resp 1646-49 samma sida. Var det 1644-45 som Emerentia dog? 1654 finns Pers namn här för sista gången, http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=910092 . Här står också "1 sn 1 hu 1 do(?)".

Uppgift på nätet, http://suku.genealogia.fi/sukuwiki/index.php/SF_10903: Kemiön vouti n. 1625-37 oli Peder Johansson, joka oli jo ennestään Oxenstiernan palveluksessa Tukholmassa. Hän meni 1627 naimisiin Fröjdbölen Mårten Erikssonin tyttären kanssa. Hankki omistukseensa Strömman tilan - ilm. myi tämän 1652 Johan Oxenstiernalle. Pederin poika oli Johan Persson Ström, "blev hoppman i Södermöre grevskap och avled omkring 1661." (hänet siis murhattiin 1660 Ruotsissa!). Om uppgiften stämmer och Emerentia var Pers första hustru måste hon alltså ha dött senast 1627 då Per gifte om sig med Mårten Stiernas dotter med okänt namn - om Stiernadottern var, som Ramsay uppger, hans hustru nummer två. . Men Emerentia levde uppenbarligen i Dikarböle åtminstone 1644, se ovan "Peder Johanssonilla oli vielä tytär Ingrid Persdotter, joka viljeli Strömmaa (vuokralla) ja asui siellä leskenä 1670."

"Över fogden Peder Johansson sägs det (102), att han var befallningsman 1625-37, tidigare i Oxenstiernas tjänst i Sverige, senare bosatt i Eknäs by i Kimito, där hans änka levde på 1660-talet." http://forum.genealogi.se/index.php?topic=25841.0 Det stämmer inte riktigt - det var Peders företrädare Casper Mattsson som fick frälsehemman på livstid i Eknäs, och det var Caspers änka som levde kvar där på 1660-talet, allt enligt John Gardbergs avhandling "Kimito friherreskap ", s. 37.

I Oxenstiernas korrespondens finns bl.a. Axel Oxenstiernas instruktion ("memorial") för hans fogde i Finland, Peder Johansson (Aug 1625) och många andra skrivelser. 1637: AO har uppdragit åt Peder Andersson fögderiet över friherrskapet Kimito. Peder Johansson skall överlämna det till honom, låta inkomna räntor av spannmål och persedlar föra till Stockholm och själv bege sig dit för att klarera sina räkenskaper. (maj 1637).

Under Peders tid som fogde övertog Axel Ox:s hustru Anna Åkesdotter tidvis huvudansvaret för godsen och gav bl.a. Peder ett frihemman, Germundsvidja. Både Anna och Axel var bekymrade över de dåliga skatteinkomsterna från bönderna i fögderiet. Men då Axel långt senare överlät friherreskapet till sonen Johan uppmanade han honom att inte pressa bönderna för hårt, utan behandla dem kristligt, med "hövlighet, barmhärtighet och tillbörlighet" och inte "dragandes dem huden öfver öronen" - de är också människor och arvingar till det eviga livet.

John Gardberg skriver i sin avhandling Kimito friherreskap (1935) mycket om Oxenstiernas friherreskap och hans fogde Peder Johansson. Peder hade en stor korrespondens med AO och avrapporterade också vid besök i Stockholm. Efter slaget vid Lützen uppmanades fogden att behandla bönderna så att de kunde hålla ut " denna besvärliga tiden" och vara till nytta i framtiden. 1625 följde PJ som nyutnämnd fogde med sin avskedade företrädare Casper Mattsson till Finland. Casper fick Frälsehemman i Eknäs by för resten av sin livstid, och blev en besvärlig rättshaverist och bråkmakare - han hatade sin efterträdare och skrev flera hämndlystna anklagelsebrev mot honom som i stor utsträckning gick ut på att Peder var slösaktig och skodde sig på friherrens bekostnad, se Gardberg, Kimito friherreskap, s.37 ff. Han retade sig också på att Peder underhöll sin svärfar, Mårten Eriksson Stiernkors, och hans folk - Mårten låg vid Tolfsnäs "rätt som en gammal borglägersknekt" som ständigt krävde mer underhåll, "ty hemma ägde han icke lusen i väggen". Axel Ox tog anklagelserna med en nypa salt, men blev dock med tiden mer missnöjd med Peders sätt att sköta godsen, vilket nog bidrog till hans avsked 1637. Han tycks också ha haft hälsoproblem som gjort det svprt för honom att sköta sin tjänst. AO:s son Johan skriver i ett brev till fadern i oktober 1637: ”Hvadh eliest sakerna I Finlandh och där jagh varit haffver vedhkommer vill jagh för thenne gångh så mycket haffva berättat att jagh icke haffver kunnat taga Peder Jahansonb hijt öffver medh migh för hans sakers orictigheet skull, ty han för min ankomst dijt icke ähnnu hade clart giort medh bönderne om deras rest, uthan jagh haffver sielff hollit medh dem restetingh och den dyvärr altför stoor befunnen såsom jagh frambdeles Min K. Herfader vill see låtha. Så haffver han och icke hafft en rekenskap ferdig för något åhr ifrån anno 1630 in till nu löpandes åhr så att migh haffver syntz best att giffva honom denne hösten dilation effter nu clarerad rest, att göra sina rekenskaper ferdiga till vinteren, då Min K. Herfader någon därhän förskicka kan dem att upfodra och aff honom anamma eller och gijffva Peder Andersonc befalningh dem till sigh att taga och hijt medh lägenheet förskicka. Eliest ähr han siuklig och svagh och duger ingentingh.” Några månader tidigare hade Peder varit med om en olyckshändelse enligt JO:s brev til AO i juli: ”Peder Jahanson haffver i sin hemresa från berget fallet medh hesten och slagit sigh något illa så att han icke haffver kunnat fölia medh.”

Peder fick inte bo kvar på Germundsvidja, en stor missräkning, men Axel efterskänkte hans skulder. Peder levde sedan på ett frälsehemman i Strömma som han ärvt från sin svärmor trots att han som ofrälse saknade besittningsrätten. Han kunde dock bruka det mot avgäld, och efter hans död bodde dottern Ingrid Persdotter kvar där som änka ännu 1670. Sonen Johan tog namn efter Strömma (Johan Persson Ström). Se http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=1315922 där Per står kvar till 1637. 1645 är hans namn ersatt av "Pedher Johanssons h." (Hustru) och Strömma säteri. På nästföljande sida http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=1315923 högre upp står för 1634 och 1635 "Peer Johanssons fr., h. Kirstin ea, (enka?) Erich s. ..." - står "fr" för fränka, kvinnlig släkting - kanske svärmor, svärdotter eller svägerska? Svärmodern bör vara Anna Persdotter Walstenius (om inte Pers hustru hade en annan mor än sina systrar). Fränka kan dock och i huvudsak betyda kvinnliga men inte nära släktingar. Eller har det med frälse stt göra? Längre ned på samma sida upprepas "Peer Johanssons fr." men nu med tillägg "Noh (??) ibidem till Gesterby Margreta h." Pers son Johan var gift med en Margreta, se denne. Men var han 1634-35 så vuxen att han redan var gift? I så fall har han varken Emerentia eller N.N. Stierna till mor. Denna Margreta måste rimligen vara en annan. - Under Gesterby samma år nämns ingen Margreta med namn. - Vem hustru och änka Kirstin samt son Erich i notisen ovanför avser är inte känt. Det kan inte vara Pers änka - Per levde ännu. Eller är årtalsangivelserna på blad 2 helt fel?

1634 ff, se Träskböle i Kimito, (Kemiö), http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=1315930, Peer Johanssons fr. 1647 ff tar svågern Erik Stjernkors över.