Peter "Pierre" d.ä. (Pierre) Servio

From: http://www.tore-nygaard.com/troms/3674.htm

  Petter var vallon, dvs at han kom fra sødre eller sydøstre Belgia, alternativt fra tilgrensende deler av Frankrike. Han omtales mellom 1642 og 1662.

Han var «kolare», dvs. kullbrenner, vid Julita bruk og fra 1654 kullbrenner i Kengis ifølge manntallslistene.
Han var en stridbar person som kom i konflikt med sine arbeidsgivere, brødrene Momma, han skal blant annat ha truet brødrene med stryk.
I 1661 ble han dømt til landsforvisning. Året etter innleverte han en petisjon til rikskansleren der han protesterte mot dommen, han kaller seg nå «fransos». Dommen ble imidlertid antagelig iverksatt samme år [Kuoksu 1999e, Lindblom 1990].
Petter hadde barna:
Frans, gift med Karin Eriksdotter.

Karl, kullbrenner i Julita.

Elias.

   Informasjon fra «Sällskapet Vallonättlingar»:

«Vallonerna har sedan mycket lång tid tillbaka sitt hemland i södra och sydöstra Belgien och i angränsande delar av Frankrike. De är ett blandfolk av kelter, germaner och romare och det fanns länge ett vallonskt språk som inte var någon fransk dialekt utan snarare utvecklats parallellt med franskan.
Ardennerna innehöll rika fyndigheter av järnmalm och vallonerna utvecklade system för järnets utvinning, det som senare blev berömt i Sverige som vallonsmidet. Redan på 1400- och 1500-talen var trakterna av Meusedalen, Liège och Namur ett sjudande bruksdistrikt.
Till Sverige skedde en del invandring redan strax före sekelskiftet 1600 på initiativ av hertig Karl och Welam de Besche. Senare agerade Louis de Geer, en skicklig köpman och företagsledare i Amsterdam, som finansiär. De vallonska bruksområdena led av arbetslöshet och de svenska bruken lockade med goda löner. Tidigt skedde invandring till bruk i Östergötland, t.ex. Finspång och Godegård. Louis de Geer arrenderade bruken i norra Uppland, t.ex. Österby, Gimo och Lövsta och dit skedde en omfattande invandring av valloner i början på 1620-talet.
Till en början höll vallonerna sig mycket till sina egna. Man behärskade inte det svenska språket och hade dessutom ett annorlunda kynne än svenskarna. Även religionen var en anledning till detta samt att svenska bergsmän kände konkurrens från de arbetsamma och skickliga yrkesmännen.
Efter hand spreds vallonerna till flera bruk i Bergslagen och på andra håll och man började blandas med svenskarna. De var efterfrågade från andra bruksägare för sitt kunnande. Med tiden gav de sig naturligtvis också in på andra yrken och spreds till alla delar av landet.»

---

Invandrar till Sverige och kommer 1654 till Kengis Bruk via Julita Bruk med sin familj.

---

Sitat fra Familjeregister Pajala.

Omnämd 1642-62 [mtl]. Inkom från Julita, kolare, vallon (kallar sig "fransos" 1661). landsförvisad 1662.

Vid Torneå rådhusrätt 23/2 1660 har han samlat på sig en diger meritlista:

"Den 23 februarj höltz Extraord: Rådstugu förmedelst en twist emillan Bruchsförwaltarne och en deres kohlare Petter Serwijo

Tredde för Rätten Cristiern Willinghusen fulmächtig giort aff Bruchsförwaltarna, hwilka och sielfwe tilstedes muntligen berettade, at han Cristiern uthi denne Saak haffwer macht at giöra och låta.

1. först angaf Cristiern at Serwijo haffwer warit en oflitig arbetare, och intet drifwit sit arbete, efter Attestz 5 puncht som honom borde.

Der till swarar Serwijo, at honom hade trutit wedh till kolningen. frågades honom ehuru sådant kunde bewijsas, der till han swarade at Bergmestaren wedt derom beskie andra skiell hade han intet att någon wedh honom hade trutit.

2. Beswerade sigh Bruchzfulmächtige at samma Serwijo haffwer warit laat, och försummat sit arbete, derföre haffwa de förbudit honom proviant, hwilket han sedan medh gewalt haffwer aff skrifwaren siellf tagit, hwilket Attesterar hans egen sohn skrifteligen

Serwijo swarar at han derföre togh proviantet sielf, at de intet wille gifwa åt honom

3. pratenderade och Cristiern, at Serwijo hade slagit Bruchzförwalternes fulmächtige, som war sat till at se på arbetzfålket, hwilken war tred uthi sin huusbondz stelle, som Attesten uthewijste

Hwar til han intet nekade haffwa giort, uthan seger sigh sådant haffwa giort för BruchzPrästens skull

4. Foregifwes och, at han oppå en allmenna wägh, haffwer sigh medh en dragen werria, söcht at dräpa Bruchzens fulmächtige Nicolas Lemoin, som med Attist opwistes, och der han intet hade warit hård skulle han honom haffwa igenomstukit

Hwar till Serwijo swarar, at han Lemoin enär han kom medh honom på wägen wille öfwerfalla, alt så förswarade han sigh det bästa han kunde.

5. At och han Serwijo hade welat dräpa Bruchzförwaltarnes fulmächtige och när han det intet kunde giöra slogh han fensterne sönder.

Hwar till han swarade, at Nills Lemon hade hans hat ifrån honom tagit på wägen och emedan han intet fick hatten igen, slogh han fönsterna sönder.

6. Wijdare angaff och Cristiern Jacobson, at Serwijo i hans patrons kammar, hade welat medh wredzmodh, sökia Lemon, och emedan han intet slap efter sin willia, slogh han sönder fenstren, och reef en deel aff skorsten neder på taket.

Hwar till han swarar och ej nekar, at han fenstrena utslogh och en deel aff skorsten, allenast för hattens skull som han mistade uthi slagsmålet medh bem:de Lemon.

7. Angaffz och at han som ingen redeligh Person, uthan någen giordh Rächningh, rymbde ifrån Bruket, uthan någon sin husbondz wedskap.

der till han swarade at emädan han ingen mat eller kost fick aff sine husbönder, måtte han sigh derifrån begifwa.

Hwar till Cristiern swarade, at emädan han intet arbete wille giöra, skulle honom ej medhdelas något proviant.

8. Angaffz och at samma Serwijo, hade försmedeligen medh skielsordh öfwerlastat sine patroner, med et tyffwe nampn.

Hwar till han swarar at Abraham Måmma en Post tobak 1654 om Långfredagen undan tullen undandölgde, derföre hade han kallat honom för tyff.

9. Angaff och Cristiern at hans patroner wore af honom kallat Skielmar och Landz förrädare.

der till swarar Serwijo at de hade sendt till Norrie 14 Skieppundh Jern, der medh hade de warit Skielmar och Landzens förrädare

Hwar till swarar Cristiern at sådant war skiedt medh Welb:ne H:r Landzhofdingens Wedskap, och endels derföre at Erfara huru stort Manskap der kunde finnas, och om de något intent hade os her uthi Swerige at infalla, som Welb:ne Landzhöfdingens bref Dat: Uhmeå den 22 Januarj An:o 1658.

Angående Tyffweriet om instulna tobaket, berättar Hindrik Mårtenson, som då war tulnär, at tobaket blef richtigt förtullat och allt opwägit aff tulbetiente.

Tulbetiente Hindrik Jönson berettar at tobaket blef wägit 626 Skålpundh, Mera wedt han intet aff, eij heller hade han mera der på at seija.

10. Angaff och Cristiern at Elias Serwijo haffwer skielt sine patroner och alles deres betiente för skielmar och tyffwar

Hwar till Elias Serwijo, at han sådant intet hade sagt ej heller skall någon sådant honom bewijsa. der på framlades en Attest aff gode Män underskriffwit, at han sådant hade sagt.

Denne ofwanskreffne Ransachningh kan denne ringa Rätten intet afdöma, uthan den remitera til wederbörlige retter."

---

Petter Servio - invandrar till Sverige och kommer 1654 till Kengis via Julita bruk med sin familj.

Barn:

Frans Persson S.(tab. 2)

Niklas Persson S.(tab. 3)

N.N. Persdotter g.m. Olof Persson Fors i Tornefors

---

nämnd 1642-62. Kolare vid Julita bruk, från 1654 kolare i Kengis [mtl]. Han kallar sig 1662 "fransos", och var en stridbar person som kom i konflikt med sina arbetsgivare bröderna Momma, han skall bland annat ha hotad dem med stryk. 1661 dömdes han till landsförvisning. Han inlämnade 1662 en inlaga till rikskanslern, där han protesterade mot domen, men den verkställades antagligen samma år [Kuoksu 1999e, Lindblom 1990].

itat fra Familjeregister Pajala.1 Omnämd 1642-62 [mtl]. Inkom från Julita, kolare, vallon (kallar sig "fransos" 1661). landsförvisad 1662.

---

Kolare..

Bosatt: från 1642 till 1653 Julita bruk.

Bosatt: från 1654 till 1662 Kengis,

Släkten Servio härstammar från den vallonske kolaren Petter Servio (nämnd 1642-62), invandrad till Julita bruk. Efter en kontrovers med sin husbonde Johan Ditmar

finner han för gott att lämna Julita och skriver 25/1 1654 kontrakt

i Stockholm för två års arbete i Kengis. Följde med bröderna Momma upp till Kengis bruk 1654). Han skall ha två söner med sig. Vid Kengis arbetar han 1654-1660.

Han landsförvisades 1662 efter att ha visat sig omöjlig, bl.a. hotade han ett flertal gånger att misshandla sina arbetsgivare, men åtminstone två av hans söner stannade i Kengis.

Om invandraren, bråkmakaren eller rättshaveristen Peter Servio ) finns det åtskilligt spännande att läsa i Momma-Reenstiernas arkiv, (Abraham och Jacob Momma), i härads- och rådhusrättsarkiv samt i Bergskollegii arkiv. Han blir så småningom landsförvisad.

Petter Servio använde sig av ett enkelt grekiskt kors som bomärke 1658.

(volnr. E2537, MR, RA).

-----------------------------

http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:7NTzfFPfFIYJ:w...

---

fransos

Servio Petter, Serwijo Petter, Servais Petter, Servais Pierre

kirjoitti kontrahtin 1654-1-25 Tukholmassa 2 vuoden työstä Köngäksen ruukissa

Frans Persson Servioon, joka oli syntynyt Julita ruukilla eteläisessä Ruotsissa v. 1626. Hänen isänsä oli Peter Servio (Petter Servio, Petter Serwijo, Petter Servais, Pierre Servais) ja hän oli syntynyt Valloniassa 1600-luvun alkupuolella. Niitä sukuun kuuluvia, joilla ovat nämä samat juuret, on toki paljon runsaammin kuin mitä tähän esitykseen on voitu valita. Jokainen voi kuitenkin päätellä tämän pohjalta onko perimäni sama kuin tähän esitykseen mukaan otetuilla. Peter Servio työskenteli seppänä Julita pruukilla 1642-1653 ja muutti perheineen Köngäseen 1654 ja täällä hän työskenteli kahden poikansa kanssa hiilenpolttajana, kolarina, vuoteen 1662. Ammattitaitoinen seppä siirtyi hiilenpolttajaksi koska hiilenpolttajat tekivät urakkaluonteista työtä, josta myös maksettiin paremmin. Hän kutsui itseään "ranskalaiseksi". Tuo, että Peter Servio halusi olla nimenomaan ranskalainen, kertoo siitä, että flaamien ja vallonien välillä oli jännitteitä jo tuohon aikaan. Vallonien sanottiin olevan omapäisiä, määräyksiin sopeutumattomia, mutta erittäin kyvykkäitä ja käsistään monitaitoisia. Petter Servionkin kerrotaan olleen mies, joka joutui usein konfliktitilanteisiin työnantajansa Momman veljesten kanssa. Peter Servio oli kotoisin Belgian Liegestä, vallonien mailta. Vallonit olivat onnistuneet kehittämään erinomaisen raudanjalostusmenetelmän, joka siirtyi maasta muuttaneiden työläisten mukana Ruotsi-Suomeen jo 1500-luvun loppupuolella ja varsin aktiivisesti 1600-luvulla. Puhutaan ns. ”vallonitaonnasta”eli vallonimellotuksesta, teräksen ja meltoraudan valmistusmenetelmästä, joka tuotti laadukkaampaa rautaa kuin ns. ”saksalaistaonta”.Nämä kaivosammattilaiset toivat Ruotsiin teräksenvalmistusmenetelmän, jossa raakarauta mellotettiin puolisulana ahjossa.

Ranskalainen kirjailija Jean Francois Regnard mainitsee v. 1681 matkamuistelmissaan "Voyage de Laponie" tavanneensa kaukaisen sukulaismiehen nimeltään Peter Persson Servio, joka oli asettunut pohjoiseen Ruotsiin 1654. Kirjassa mainitaan: "Me ihastuimme suuresti, kun saimme tullessamme kuulla, että sillä seudulla oli eräs ranskalainen. Te näette, hyvät herrat, ettei ole ainoatakaan paikkaa, jonne ranskalaiset eivät ole löytäneet tietä. Sitten hän työskenteli 30 vuotta kaivoksessa ja totisesti hän näytti enemmän villi-ihmiseltä kuin tavalliselta ihmiseltä. Hän auttoi meitä monessa asiassa, vaikka hän oli unohtanut kielensä melkein kokonaan. Hän vakuutti meille, että sinä aikana, jonka hän oli ollut sillä seudulla, ei ollut koskaan nähnyt yhtäkään ranskalaista eikä tavannut lähempää naapuria kuin italialaisen, joka n. 14 vuotta sitten matkusti ohi ja josta ei koskaan myöhemminkään ole kuultu puhuttavan. (Luultavasti Francesco Negri, joka 1663 kävi Svappavaarassa). Me yritimme saada selville miehen tietoja hänen äidinkielellään edes murusen ja saimme tietää häneltä monia asioita, joita meidän olisi ollut vaikea selvittää joltakin toiselta kuin ranskalaiselta".

Serviot jäivät pohjoisen kaivosseuduille ja avioliittojen kautta sukuun on tullut ainakin saksalaista, ruotsalaista ja suomalaista verenperimää ja kaikki ovat puolestaan tuoneet geeniperimänsä myös meidän sukuhaaraamme. Peter Serviolle on näiden miltei 400 vuoden aikana syntynyt tuhansia jälkeläisiä joten Tornionlaaksosta on valloniverta monissa suvuissa

---

är nedan följer en uppställning över släkten Servio som bygger på Erik Wahlbergs släktforskningsmaterial på Nordkalottbiblioteket i Övertorneå. (En tidigare version av uppställningen finns på Internetsajten 'Rötter'). De första tabellerna har korrigerats i enlighet med de rön som Christer Rosenbahr presenterar på 'Rötter'. Det kvarstår dock en del osäkerhet särskilt kring döttrarna i de första tabellerna. Jag hoppas att andra forskare kan bidra med kompletteringar och ev. rättelser.

Tab 1. Petter Servio - invandrar till Sverige och kommer 1654 till Kengis via Julita bruk med sin familj. Barn: Frans Persson S.(tab. 2) Niklas Persson S.(tab. 3) N.N. Persdotter g.m. Olof Persson Fors i Tornefors

http://www.vallon.se/discus/messages/11/73.html

---

är nedan följer en uppställning över släkten Servio som bygger på Erik Wahlbergs släktforskningsmaterial på Nordkalottbiblioteket i Övertorneå. (En tidigare version av uppställningen finns på Internetsajten 'Rötter'). De första tabellerna har korrigerats i enlighet med de rön som Christer Rosenbahr presenterar på 'Rötter'. Det kvarstår dock en del osäkerhet särskilt kring döttrarna i de första tabellerna. Jag hoppas att andra forskare kan bidra med kompletteringar och ev. rättelser.

Tab 1. Petter Servio - invandrar till Sverige och kommer 1654 till Kengis via Julita bruk med sin familj. Barn: Frans Persson S.(tab. 2) Niklas Persson S.(tab. 3) N.N. Persdotter g.m. Olof Persson Fors i Tornefors

http://www.vallon.se/discus/messages/11/73.html

---

Frans far ska ha hetat Servio Peter d.ä.

Om honom finns anteckningen: (Servio Petter, Serwijo Petter, Servais Petter, Servais Pierre) k. 1642-62. Han kallar sig själv "fransos" 1662. Kolare vid Julita 1642-1652. Efter en kontrovers med sin husbonde Johan Ditmar skriver han 1654- 1-25 kontrakt i Stockholm för två års arbete i Kengis. Vid Kengis arbetar han 1654-1660. En process 1660- 2-23 med Momma Abraham och Momma Jakob leder till att Bergskollegiet 1661-11-20 beslutar att han skall landsförvisas. Peter lämnar 1662- 7-12 sin inlaga till rikskanslern. Det mesta talar emellertid för att domen verkställs. http://roadtriprelatives.blogspot.no/2012/08/36-bruksfamiljer.html, pkt. 35.

---

Vallonsläkt: nr142

Omskrivs som: Servio Petter, Serwijo Petter, Servais Petter, Servais Pierre

Kallar sig själv för "fransos" 1662

Arbetade som kolare vid Julita styckebruk 1642-1652, där man tillverkade kanoner. Efter en kontrovers med sin husbonde Johan Ditmar skriver han kontrakt (25/1 1654) i Stockholm för två års arbete i Kengis. Vid Kengis bruk arbetar han 1654-1660.

23/2 1660: En process med Jacob och Abraham Momma leder till att Bergskollegiet beslutar att Servio skall landsförvisas. Han lämnar då in en inlaga till rikskanslern, Magnus Gabriel de la Gardie, 1662. Det mesta tyder dock på att domen verkställdes. Anledningen till domen var att Servio visat sig "omöjlig", bland annat genom att hota sina arbetsgivare (bröderna Momma och Reenstierna) med misshandel flertalet gånger. Hans söner stannade dock i Sverige vid Kengis bruk, efter att Servio d.ä landsförvisats. Om invandraren, bråkmakaren och rättshaveristen Peter Servio finns det åtskilligt spännande att läsa i Momma-Reenstiernas arkiv, i härads- och rådhusrättsarkiv samt i Bergskollegii arkiv.

Tone Henriette Sætervang‎ to

Slekten etter Vallon Pierre Servais /Petter Servio f.ca 1600 i Liege. 8 April ·

I nordøstre del av Finland,hovedsaklig i Sotkamo, finnes en mulig gren av Servais/Servio. Deres slekt heter Sirviö.

Sitat Kjell Lindblom: ...I nordöstra Finland,framförallt i Sotkamo,finns en släkt Sirviö...

Kjell Lindblom har,for de som ikke vet, utgitt boken «Nordisk vallongenealogi 1580-1750»

I boken fortelles om vår stamfars forvisning fra Sverige , på like lettforståelig språk som det vi finner på norsk side fra samme tid... så her gjengir jeg uten oversettelse..

Fra 15. nov.1652 «Denne Petter Servio skall settias oppå ett skiepp och förwijsas Rijket,sampt medh hans hustru och Barn, emedan hans Söner i lijka måtto ähre mootwillige och argsinte skalckar såsom fadren,låter han sigh sedan här i Rijket befinna och giör någon skaada warde halshuggen.»

Etter dette reiser han fra Julita. 25.januar 1654 skriver han en toårskontrakt i Stockholm for arbeid i Kengis. To av sønnene følger med. Petter er en uforbederlig bråkmaker, og ved Torneå rådhusrätt 23/2-1660 vises en lang merittliste på 10 punkter. Den inneholder alt fra brudd på arbeidskontrakt grunnet latskap og rømming,tyveri,vold og trusler. I sitt forsvar sier Petter bl.a at han stjal mat for ikke å sulte,og rømmingen skyldtes også at han ikke fikk mat av husbonden. Vold kom i selvforsvar.

Som arbeidsinnvandrer med hissig temperament var det kanskje lett å bli syndebukk. Historien har stadig vist urettferdigheten fattige arbeidere led under. Han fikk dom og straff. Noe helt på sin plass mens andre kanskje mer var som maktmisbruk fra de høye herrer å regne.

Fra kemnersrätten i Norrköping 18/6-1638 kan vi stadfeste at Petters hustru het Johanna.

<p>
(Servio Petter, Serwijo Petter, Servais Petter, Servais Pierre) k. 1642-62.
Han kallar sig själv "fransos" 1662.
Kolare vid Julita 1642-1652.
Efter en kontrovers med sin husbonde Johan Ditmar skriver han 1654- 1-25 kontrakt i Stockholm för två års arbete i Kengis.</p><p><p>Vid Kengis arbetar han 1654-1660.</p></p><p><p>En process 1660- 2-23 med Momma Abraham och Momma Jakob leder till att Bergskollegiet 1661-11-20 beslutar att han skall landsförvisas.</p><p><p>Peter lämnar 1662- 7-12 sin inlaga till rikskanslern. Det mesta talar emellertid för att domen verkställs (Kjell Lindblom)</p><p><p>"Petter Servio kom anno 1654 till masugnen med två av sina söner, årlig bekommit 1100 daler, är för 6 år: 6600 daler kopparmynt".</p><p><p>Petters enda benämnda son var kolaren Frans Servio. Den övriga familjen bestod av hustru och tre döttrar (volnr. E2537, MR, RA). </p><p><p>Släkten Servio härstammar från den vallonske kolaren Petter Servio (nämnd 1642-62), invandrad till Julita bruk. Efter en kontrovers med sin husbonde Johan Ditmarfinner han för gott att lämna Julita och skriver 25/1 1654 kontraktiStockholm för två års arbete i Kengis. Följde med bröderna Momma upp till Kengis bruk 1654). Han skall ha två söner med sig. Vid Kengis arbetar han 1654-1660.Han landsförvisades 1662 efter att ha visat sig omöjlig, bl.a. hotade han ett flertal gånger att misshandla sina arbetsgivare, men åtminstone två av hans söner stannade i Kengis.Om invandraren, bråkmakaren eller rättshaveristen Peter Servio ) finns det åtskilligt spännande att läsa i Momma-Reenstiernas arkiv, (Abraham och Jacob Momma), i härads- och rådhusrättsarkiv samt i Bergskollegii arkiv. Han blir så småningom landsförvisad.Petter Servio använde sig av ett enkelt grekiskt kors som bomärke 1658.(volnr. E2537, MR, RA). </p><p> He was "colder", ie. coal burner, at Julita's use and from 1654 coal burner in Kengis according to the manntall lists. He was a controversial person who conflicts with his employers, Momma's brothers, among other things he has threatened the brothers with raids. In 1661 he was sentenced to court order. The following year he filed a petition to the National Prosecutor, protesting against the judgment, he now calls "fransos". However, the verdict was probably implemented the same year [Kuoksu 1999e, Lindblom 1990]. Petter had the children: Frans, married to Karin Eriksdotter. Karl, coal burner in Julita. Elias. Information from the "Walloon Soldiers Society": "The Walloon Islands have for a very long time been home to southern and south-east Belgium and in neighboring parts of France. They are a mixer of Celts, Germans and Romans, and there was a Walloon language for a long time, which was not a French dialect,but rather developed in parallel with the French. The Ardennes contained rich deposits of iron ore and vallons developed systems for ironextraction, which later became famous in Sweden as the Walloon Center.Already in the 1400s and 1500s, the sprawling of the Meuse Valley, Liège and Namur was a splendid use district. In Sweden, some immigration took place just before the turn of the 16th century on the initiativeof Duke Karl and Welam de Besche. Later Louis de Geer, a skilled merchant and business manager in Amsterdam, acted as a financier. The Walloon uses led to unemployment and Swedish practices attracted with good wages. Early immigration took place for use in Östergötland, for example.Finspång and Godegård. Louis de Geer leased the use in northern Uppland, eg. Österby, Gimo and Lövsta and there was a massive immigration of Walloons in the early 1620s. Initially, the Walloons held a lot of their own. You did not master the Swedish language and also had a different breed than the Swedes. Even religion was a reason for this and thatSwedish mountain men knew competition from the skilled and skilled professionals. Afterwards, the vallons spread to several uses in Bergslagen and elsewhere and they began to mix with the Swedes. They were asked from other owners for their knowledge. Over time, of course, they also handed over to other professions and spread to all parts of the country. " 1 Erik Johansson Kuoksu, Family Register for Pajala Socken, Kengi's Use and Torne Lappmark's New Build until 1760 II (NP: Kiruna Amateur Association, 2003), page 135 Junosuando Masugn, Family 1. Erik Johansson Kuokso, Pedigree of Jan-Erik Johansson Kuokso and Lisbeth Salomonsson (np: Kiruna Amateur Association, 2003), page 11, ID 536.

GEDCOM Source ===

- Geni World Family Tree - MyHeritage

Geni World Family Tree finns på <A href="http://www.geni.com" target="_blank">www.Geni.com</a>. Geni ägs och drivs av MyHeritage. - Collection - 40000 - https://www.myheritage.se/research/collection-40000/geni-world-fami... - Peter d.ä "Pierre" Servio&lt;br&gt;Kön: Man&lt;br&gt;Alias-namn: Pierre Servais, Servais, "Ranskalainen", Petter Servio, Pierre, Petter, Servio&lt;br&gt;Födelse: Ungefär 1600 - Namur, Province of Namur, Walloon Region, Belgium&lt;br&gt;Sysselsättning: Kolare&lt;br&gt;Död: 1662 - Kengis bruk (?? dokument tyder på att han landsförvisats), Pajala fs&lt;br&gt;Far: Jean Servais&lt;br&gt;Mor: Ukjent Servais&lt;br&gt;Fruar: Annika Servio, Johanna Servio&lt;br&gt;Barn: Marie Marguierete Petersdotter (född Servio), Frans Petersson d.ä Servio, Niklas Persson Servio, Elias Persson Servio, Carl Servio, ? Persdotter&lt;br&gt;Syskon: Martin Servais - Record - 40000:29315272:

- FamilySearch släktträd - MyHeritage

FamilySearch släktträd publiceras av MyHeritage under licens från FamilySearch International, den största släktforskningsorganisationen i världen. FamilySearch är en ideell organisation som sponsras av Jesus Kristi kyrka av sista dagars heliga (Mormonkyrkan). - Collection - 40001 - https://www.myheritage.se/research/collection-40001/familysearch-sl... - Petter Pierre Servio&lt;br&gt;Födelsenamn: Petter Pierre Servio&lt;br&gt;Kön: Man&lt;br&gt;Födelse: 1600 - France&lt;br&gt;Vigsel: Make/Maka: Annika - Ungefär 1628 - Belgium&lt;br&gt;Far: Victor Servais Servio&lt;br&gt;Fru: Annika Servio&lt;br&gt;Barn: Frans Persson Servio Petersson, Carl Servio, Miss Persdotter - Record - 40001:936869134:

---

• (Servio Petter, Serwijo Petter, Servais Petter, Servais Pierre) k. 1642-62.
• Han kallar sig själv "fransos" 1662.
• Kolare vid Julita 1642-1652.
• Efter en kontrovers med sin husbonde Johan Ditmar skriver han 1654- 1-25 kontrakt i Stockholm för två års arbete i Kengis.
• Vid Kengis arbetar han 1654-1660.
• En process 1660- 2-23 med Momma Abraham och Momma Jakob leder till att Bergskollegiet 1661-11-20 beslutar att han skall landsförvisas.
• Peter lämnar 1662- 7-12 sin inlaga till rikskanslern. Det mesta talar emellertid för att domen verkställs (Kjell Lindblom)
  

"Petter Servio kom anno 1654 till masugnen med två av sina söner, årlig bekommit 1100 daler, är för 6 år: 6600 daler kopparmynt".

Petters enda benämnda son var kolaren Frans Servio. Den övriga familjen bestod av hustru och tre döttrar (volnr. E2537, MR, RA).
Släkten Servio härstammar från den vallonske kolaren Petter Servio (nämnd 1642-62), invandrad till Julita bruk. Efter en kontrovers med sin husbonde Johan Ditmar finner han för gott att lämna Julita och skriver 25/1 1654 kontrakt i Stockholm för två års arbete i Kengis. Följde med bröderna Momma upp till Kengis bruk 1654). Han skall ha två söner med sig. Vid Kengis arbetar han 1654-1660. Han landsförvisades 1662 efter att ha visat sig omöjlig, bl.a. hotade han ett flertal gånger att misshandla sina arbetsgivare, men åtminstone två av hans söner stannade i Kengis. Om invandraren, bråkmakaren eller rättshaveristen Peter Servio ) finns det åtskilligt spännande att läsa i Momma-Reenstiernas arkiv, (Abraham och Jacob Momma), i härads- och rådhusrättsarkiv samt i Bergskollegii arkiv. Han blir så småningom landsförvisad.Petter Servio använde sig av ett enkelt grekiskt kors som bomärke 1658. (volnr. E2537, MR, RA).

He was "colder", ie. coal burner, at Julita's use and from 1654 coal burner in Kengis  according to the  manntall lists.

He was a controversial person who conflicts with his employers, Momma's brothers, among other things he has threatened the brothers with raids.
In 1661 he was sentenced to court order. The following year he filed a petition to the National Prosecutor, protesting against the judgment, he now calls "fransos". However, the verdict was probably implemented the same year [Kuoksu 1999e, Lindblom 1990].
Petter had the children: Frans, married to Karin Eriksdotter. Karl, coal burner in Julita. Elias.
Information from the "Walloon Soldiers Society":

   "The Walloon Islands have for a very long time been home to southern and south-east  Belgium and in  neighboring parts of France. They are a mixer of Celts, Germans and Romans, and there  was a Walloon  language for a long time, which was not a French dialect, but rather developed in parallel  with the French. 

   The Ardennes contained rich deposits of iron ore and vallons developed systems for iron  extraction,  which later became famous in Sweden as the Walloon Center. Already in the 1400s and  1500s, the  sprawling of the Meuse Valley, Liège and Namur was a splendid use district.

   In Sweden, some immigration took place just before the turn of the 16th century on the  initiative of Duke  Karl and Welam de Besche. Later Louis de Geer, a skilled merchant and business manager in  Amsterdam,  acted as a financier. The Walloon uses led to unemployment and Swedish practices  attracted with good  wages. Early immigration took place for use in Östergötland, for example. Finspång and  Godegård. Louis de  Geer leased the use in northern Uppland, eg. Österby, Gimo and Lövsta and there was a  massive  immigration of Walloons in the early 1620s.

   Initially, the Walloons held a lot of their own. You did not master the Swedish language  and also had a  different breed than the Swedes. Even religion was a reason for this and that Swedish  mountain men knew  competition from the skilled and skilled professionals. 

   Afterwards, the vallons spread to several uses in Bergslagen and elsewhere and they  began to mix with  the Swedes. They were asked from other owners for their knowledge. Over time, of  course, they also  handed over to other professions and spread to all parts of the country. " 1 

Erik Johansson Kuoksu, Family Register for Pajala Socken, Kengi's Use and Torne Lappmark's New Build until 1760 II (NP: Kiruna Amateur Association, 2003), page 135 Junosuando Masugn, Family 1. Erik Johansson Kuokso, Pedigree of Jan-Erik Johansson Kuokso and Lisbeth Salomonsson (np: Kiruna Amateur Association, 2003), page 11, ID 536.

---

GEDCOM Note

(Servio Petter, Serwijo Petter, Servais Petter, Servais Pierre) k. 1642-62. Han kallar sig själv "fransos" 1662. Kolare vid Julita 1642-1652. Efter en kontrovers med sin husbonde Johan Ditmar skriver han 1654- 1-25 kontrakt i Stockholm för två års arbete i Kengis. Vid Kengis arbetar han 1654-1660. En process 1660- 2-23 med Momma Abraham och Momma Jakob leder till att Bergskollegiet 1661-11-20 beslutar att han skall landsförvisas. Peter lämnar 1662- 7-12 sin inlaga till rikskanslern. Det mesta talar emellertid för att domen verkställs (Kjell Lindblom) "Petter Servio kom anno 1654 till masugnen med två av sina söner, årlig bekommit 1100 daler, är för 6 år: 6600 daler kopparmynt". Petters enda benämnda son var kolaren Frans Servio. Den övriga familjen bestod av hustru och tre döttrar (volnr. E2537, MR, RA). Släkten Servio härstammar från den vallonske kolaren Petter Servio (nämnd 1642-62), invandrad till Julita bruk. Efter en kontrovers med sin husbonde Johan Ditmarfinner han för gott att lämna Julita och skriver 25/1 1654 kontrakti Stockholm för två års arbete i Kengis. Följde med bröderna Momma upp till Kengis bruk 1654). Han skall ha två söner med sig. Vid Kengis arbetar han 1654-1660.Han landsförvisades 1662 efter att ha visat sig omöjlig, bl.a. hotade han ett flertal gånger att misshandla sina arbetsgivare, men åtminstone två av hans söner stannade i Kengis.Om invandraren, bråkmakaren eller rättshaveristen Peter Servio ) finns det åtskilligt spännande att läsa i Momma-Reenstiernas arkiv, (Abraham och Jacob Momma), i härads- och rådhusrättsarkiv samt i Bergskollegii arkiv. Han blir så småningom landsförvisad.Petter Servio använde sig av ett enkelt grekiskt kors som bomärke 1658.(volnr. E2537, MR, RA). He was "colder", ie. coal burner, at Julita's use and from 1654 coal burner in Kengis according to the manntall lists.He was a controversial person who conflicts with his employers, Momma's brothers, among other things he has threatened the brothers with raids.In 1661 he was sentenced to court order. The following year he filed a petition to the National Prosecutor, protesting against the judgment, he now calls "fransos". However, the verdict was probably implemented the same year [Kuoksu 1999e, Lindblom 1990].Petter had the children: Frans, married to Karin Eriksdotter. Karl, coal burner in Julita. Elias.Information from the "Walloon Soldiers Society": "The Walloon Islands have for a very long time been home to southern and south-east Belgium and in neighboring parts of France. They are a mixer of Celts, Germans and Romans, and there was a Walloon language for a long time, which was not a French dialect, but rather developed in parallel with the French. The Ardennes contained rich deposits of iron ore and vallons developed systems for iron extraction, which later became famous in Sweden as the Walloon Center. Already in the 1400s and 1500s, the sprawling of the Meuse Valley, Liège and Namur was a splendid use district.In Sweden, some immigration took place just before the turn of the 16th century on the initiative of Duke Karl and Welam de Besche. Later Louis de Geer, a skilled merchant and business manager in Amsterdam, acted as a financier. The Walloon uses led to unemployment and Swedish practices attracted with good wages. Early immigration took place for use in Östergötland, for example. Finspång and Godegård. Louis de Geer leased the use in northern Uppland, eg. Österby, Gimo and Lövsta and there was a massive immigration of Walloons in the early 1620s.Initially, the Walloons held a lot of their own. You did not master the Swedish language and also had a different breed than the Swedes. Even religion was a reason for this and that Swedish mountain men knew competition from the skilled and skilled professionals. Afterwards, the vallons spread to several uses in Bergslagen and elsewhere and they began to mix with the Swedes. They were asked from other owners for their knowledge. Over time, of course, they also handed over to other professions and spread to all parts of the country. " 1 Erik Johansson Kuoksu, Family Register for Pajala Socken, Kengi's Use and Torne Lappmark's New Build until 1760 II (NP: Kiruna Amateur Association, 2003), page 135 Junosuando Masugn, Family 1. Erik Johansson Kuokso, Pedigree of Jan-Erik Johansson Kuokso and Lisbeth Salomonsson (np: Kiruna Amateur Association, 2003), page 11, ID 536.

GEDCOM Note

GEDCOM Source

Vallonia Namur

GEDCOM Source

GEDCOM Source

Kengis Bruk

GEDCOM Source