Rakel Persdotter Juto

Källa: Demografiska databasen, Umeå Universitet.

DDB-identitet: 730000888

T.ex. i boken "I skuggan av ett silververk" av Birgit Lönn finns uppgiften om att Rakel skulle vara ett syskon till Magdalena men detta är felaktigt, det är Magdalenas dotter.

Uppgifter och material bl.a. från Constantinus Lindfors, Stockholm :

... i mars 1730, nästan 3 veckor innan Magdalena skulle fylla 15, födde hon en dotter som döptes till Rakel. När pastor Alstadius skulle föra in födelsenotisen i Jokkmokks födelsebok, lät han skriva moderns namn som ”Malin Pährs dotter wid hyttan”. Den utomäktenskapliga födseln blev ett rättsfall på tinget och båda föräldrarna dömdes till ringa straff och böter. Barnet fick växa upp hos morföräldrarna.

Makarna Alstadius låter upprätta ett testamentum reciprocum där det står bland annat: ”Alt som den allvördande guden af sin outransakeliga försyn, hafwer Nådigt behagat oss ifrån taga och förut till sig kalla alla de barn han oss under wårt Ecktenskap beskört, af hwilka wi wäl hade tänckt få någon hielp och hugnad uti wår ålderdom, men dock nu måste lefwa Barnlösa.” De har bestämt sig för att den efterlevande ”bör sitta uti en orubbat possession och disposition” utan räckhåll för släkt och anhöriga. ”…wår sahl. kära dotters efterlemnade lilla dotter Rachel, för wårt barn och arfwinge och skulle den Nådige guden behaga hänne ifrån oss Kalla så länge någonthera af oss lefwa hafwa då den efterlefwande mackt och frihet at Disponera och för testimentera all Egendomen och qwarlåtenskapen, på det sätt och till den det hälst behagar.” Rakel får ärva trots rådande lagstiftning att utomäktenskapliga barn saknar arvsrätt. Testamentet författades den 23 juni 1733 (!) och undertecknades av makarna med Joachim Kock och Lars Burman som vittnen. Det lämnades in på tingsrätten i Jokkmokk för verifikation i början av år 1735.