Reinhold Johan von Hagen, III

Reinhold III Johan von Hagen (von Hage, Hage, Hag, v. Haag) mainitaan ensimmäisen kerran Suomessa vuonna 1689 Virolahden käräjillä, joilla käsiteltiin hänen luutnantti Wilhelm Klickiltä Ravijoelta ostamansa ratsutilan maksusuhteita [27]. Hän oli luultavasti sama henkilö kuin virolaisen Campenhausenin ratsuväkirykmentin rullassa vuonna 1690 mainittu Hans von Rosenin komppanian samanniminen luutnantti [28]. Ilmeisesti hän tuohon aikaan erosi armeijasta ja siirtyi Suomeen asumaan. Maakirjoissa, sotilasmaakirjoissa ja kymmenysluetteloissa hänet mainitaan em. ratsutilan omistajana isoon vihaan asti ja vielä vuonna 1726, jolloin hän oli jo kuollut, tilan entisenä omistajana uuden viljelijän Kalle Tuomaanpojan ohella [29].

Svenska: Reinhold III Johan von Hagen (von Hage, Hage, Hag, v. Haag) nämndes först i Finland 1689 i Virolahti-distriktet, som handlade om bosättningen av hans hästgård som köpts av löjtnant Wilhelm Klick från Ravijn [27]. Han var förmodligen samma person som löjtnanten för Hans von Rosen sällskap med samma namn i rullarna av det estniska kavalleriregimentet 1690 [28]. Tydligen på den tiden avgick han från armén och flyttade till Finland. Han nämns i landböcker, militära böcker och som ägare av ovannämnda ridgård fram till den stora ofreden, och 1726, när han redan var död, var den tidigare ägaren av gården, tillsammans med den nya bonden Kalle Tuomaanpoja. [29]

Ratsumestari Reinholt Johan von Hagen on mainittu 1693 ja Reinholt von Hage 1694 Virolahden käräjillä. Viimeksimainitussa yhteydessä on mainittu myös rouva Elisabeth von Maidel [30]. Vuonna 1693 Reinhold von Hagen mainitaan kummina Matti Eskonpojan tyttären Marian ristiäisissä Ravijoella ja rouva Elisabeth Maidel vuonna 1697 Yrjö Markunpojan pojan, Erikin ristiäisissä. Vaikuttaa siltä, että molemmat olivat hyvissä suhteissa talonpoikaisen naapuristonsa kanssa. Ratsumestari on mainittu vaimoineen vuoden 1694 henkikirjassa ja yksin vuosien 1697, 1699 ja 1708 henkikirjoissa, joten Elisabeth Maidel on kuollut vuonna 1697 tai 1698 [31]. Vuosina 1709 ja 1710 ratsumestarin rinnalla on mainittu uusi aatelinen rouva [32]. Uusi rouva oli Anna Elisabeth Romanowitz, joka on mainittu Virolahden syyskäräjillä 1722 ratsumestari Reinholt von Hagenin leskenä. Hän oli luultavasti Virolahden henkikirjoissa vuosina 1700-01 ja 1705 mainitun ratsumestari Fredrik Romanowitzin tytär. Fredrik Romanowitz oli kotoisin Virosta (kast. Tallinnassa 27.2.1652), jossa hän oli viljellyt Waiknan tilaa isänsä, ratsumestari Hans Romanowitzin jälkeen. Vuonna 1692 hän osti Virolahden Järvenkylästä osan luutnantti Henrik Johan Schulmanin ratsutilasta ja muutti sinne [33].

Svenska: Ryttmästaren Reinholt Johan von Hagen nämndes 1693 och Reinholt von Hage 1694 vid Virolahti-distriktet. I det senare sammanhanget nämns också Elisabeth von Maidel [30]. 1693 nämns Reinhold von Hagen som föräldrar i dopningen av Maria, dotter till Matti Eskonpoja, och fru Elisabeth Maidel, 1697, i dopet av Erik, son till Yrjö Markunpoja. Det verkar som om båda hade god kontakt med sina bondgrannar. Ryttmästaren och hans hustru nämns 1694 och ensam 1697, 1699 och 1708, så Elisabeth Maidel dog 1697 eller 1698 [31]. År 1709 och 1710 nämns en ny ädla dam bredvid ryttaren [32]. Den nya damen var Anna Elisabeth Romanowitz, som nämndes på Virolahti höstting 1722 som änka efter Reinholt von Hagen. Hon var förmodligen dotter till Fredrik Romanowitz, en ryttmästare som namngavs i Virolahtis krönika mellan 1700 och 1705. Fredrik Romanowitz var ursprungligen från Estland (döpt i Tallinn 27 februari 1652), där han skötte Waikna-gården efter sin far, ryttmästaren Hans Romanowitz. 1692 köpte han en del av löjtnant Henrik Johan Schulmans hästgård från Virolahtis Järvenkylä och flyttade dit. [33]

Tillägg: Waikna-gården borde vara Waikna by (Wackebook uthi Lode slotts lhänn) som tillhörde Magnus von der Lude, men Waikna by förläntes till Henrik von Hagens änka på livstid den 17 maj 1629. Källa: DEN CIVILA LOKALFÖRVALTNINGEN I SVERIGE 1523—1630 MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL DEN KAMERALA INDELNINGEN JOH. AX. ALMQUIST TREDJE DELEN HÄFT. 4.

Vuosilta 1711-21 ei henkikirjoja sodan vuoksi ole. Rauhan tultua on Ravijoen tilalla mainittu ratsumestari Hagenin leski ja Kalle Tuomaanpoika. Ratsumestari oli siten kuollut vuosien 1710 ja 1722 välillä.

Svenska: För åren 1711-21 finns inga räkningar på grund av krig. Efter freden har änkan av Hagen och Kalle Tuomaanpoika namngivits i Ravijoki-gården. Ryttmästaren hade alltså dött mellan 1710 och 1722.

On syytä todeta, että Virolahden käräjillä 11.2.1701 mainitut, Reinhold von Hagenin luona edellisenä syksynä pidetyt häät [34] eivät henkikirjamaininnoista päätellen voi olla hänen omansa. Ilmeistä on, että kyseessä olivat hänen tuohon aikaan avioituneen tyttärensä Anna Gertrudin ja Philip Behmin häät.

Svenska: Det bör noteras att bröllopet i Virolahti County, som hölls den 11 februari 1701 hos Reinhold von Hagen [34], enligt andeboken, inte kan vara hans eget. Tydligen var det bröllopet till hans då gifta dotter Anna Gertrud och Philip Behm.

Reinhold III Johan von Hagen oli ilmeisesti Reinhold II Johan von Hagenin poika. Siihen viittaavat sama melko harvinainen etunimiyhdistelmä, joka näyttää periytyneen suvussa edelleen, upseerin ammatti ja se, että Reinhold III muutti palveluksesta erottuaan ratsutilalliseksi Virolahden Ravijoelle ja osti sieltä tilan, vaikka hänen ei tiedetä palvelleen suomalaisissa joukko-osastoissa. Joitakin siteitä Suomeen täytyi siis olla, esimerkiksi lähipitäjässä eli Pyhtäällä asuva isä, joka on myös voinut tiedottaa Klickin tilan Virolahdella olevan myytävänä.

Svenska: Reinhold III Johan von Hagen var tydligen son till Reinhold II Johan von Hagen. Detta indikeras av samma ovanliga kombination av förnamn som verkar ha ärvts i familjen, officerens ockupation och det faktum att Reinhold III avgick från tjänsten för att bosätta sig vid Ravijoki-floden i Virolahti, även om han inte är känd. Så det måste finnas några band till Finland, till exempel en far som bodde i en grannhus, Pyhtää, som också kunde ha meddelat att Klicks gård i Virolahti var till salu.

Haettaessa Reinhold III Johan von Hagenin ja Elisabeth Maidelin lapsia voidaan mm. todeta, että Virolahden seurakunnan kuolleiden luettelossa mainitaan vuonna 1703 Ravijoella kuollut Eva Helena Hagen, joka ilmeisesti oli pariskunnan tytär. Pitäjän syntyneiden luettelossa häntä ei mainita.

Svenska: När du söker efter Reinhold III Johan von Hagen och Elisabeth Maidels barn, observera att Virolahti Parish döda lista nämner Eva Helena Hagen, som dog i Ravine River 1703, tydligen parets dotter. Hållarens födelselista nämner inte honom.

Källa: https://www.genealogia.fi/genos-old/67/67_108.htm [27] VA ii 6:377v-378. [28] RSA Campenhausenin ratsurykmentin rulla 1690:21. [29] VA 8709:1618; VA 8710:415; VA 8724A:1834v; VA 8734:502; VA 8748:3710; VA 8753:2637; VA 8778:22. [30] VA ii 7:678; VA ii 9:213v. [31] VA Virolahden seurakunnan kastettujen luettelot 1693 ja 1697 (mf TK 914A); VA 8712:1566; VA 8724A:1871; VA 8753:2637. [32] VA 8756:1209; VA 8759:548. [33] VA ii 30:160; Kaukiainen, Yrjö, Virolahden historia I. Lappeenranta 1970, s. 284, 286; Ramsay, Jully, Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden. Helsingfors 1909, s. 341; Åström, Sven Erik, Huni många generationer Romanowitz i Finland. Genos 1986:3, s. 122-123; VA 8727:1679v ja 1868v; VA 8733:2222; VA 8743:4070; Genealogisches Handbuch des baltischen Ritterschafts Teil Estland II, s. 244-246.

Ryttmästaren von Hagens änka, född Romanowitz Kanslirådet Georg Luther, Helsingfors I en översikt av släkten Romanowitz i Finland undrade professor Sven-Erik Åström (i Genos 1986, s. 123) vem ryttmästaren von Hagens änka, född Romanowitz, kunde vara. Han hänvisade till en artikel av professor Ragnar Rosén, där hon (i GSÅ 32, s. 26) nämns som en av de fåtaliga ståndspersonerna på landsbygden i Gamla Finland år 1723. Ett svar på frågan levererades 1990 i Genos av Göran Söderlund. Han nämner där på s. 4 ryttmästaren Simon Hagen och Kristina Hedvig Romanowitz som föräldrar till Sofia Elisabet Hagen, som efter sin förste mans, förvaltaren Denis Mickelssons död i Kivinebb 30.12.1728 gifte om sig där 17.4.1729 med församlingens kyrkoherde Georg Paulius i hans andra gifte. I sina tidigare äktenskap hade makarna sammanlagt sju barn, som inte hade avvittrats före bröllopet. Två styvdöttrar till Georg Paulius dog kring nyåret 1730 och 4.6.1730 "avsomnade saligen kyrkoherden ved Kivinäbb fordom den ärevyrdige och högvällärde Hr Georg Paulius med Guds devotion och sakraments anammelse". När Sofia Elisabet Hagen 20.10.1731 gifte sig med sin tredje man, nådårspredikanten i Kivinebb Adam Hultanus hade hennes återstående fem barn och styvbarn enligt vigsellängden fått en förmyndare i Karhula i Mola. Adam Hultanus kallades 1733 till kyrkoherde i Toksova i Ingermanland. Där avled Sofia Elisabet Hagen och Hultanus hann i sin tur gifta om sig innan han dog 1746. Uppgiften att ryttmästaren Simon Hagen var far till Sofia Elisabet härstammar ur Akianders Herdaminne för Viborgs och Borgå stift (I, s. 393). Av tekn. dr Seppo Priha, som samlar uppgifter om bärare av namnet Hagen i Finland, erfor jag att han inte i svenska krigsarkivet hade funnit uppgifter om denne officer. Det gav mig anledning att för Ingermanlands herdaminne kontrollera uppgiften om honom. Ingen enda notis om en ryttmästare Simon Hagen har stått att finna i källor från Finland kring 1700. Lewenhaupt nämner bland Karl XII:s officerare en löjtnant Ditmar Simon von Hagen i Närkes och Värmlands tremänningsinfanteriregemente 1700-1705, men det förefaller inte troligt att denne infanteriofficer blev ryttmästare, inte heller att hans familj efter ofredsåren bodde på Karelska näset. Professor Rosén specificerade inte i sin artikel den förteckning från 1723, där han funnit uppgifterna om ryttmästaren von Hagens änka. Stort tvivel kan dock inte råda om att han avsåg volym 9805 i Finlands riksarkiv, som bär titeln "Wijborgz Lähns Jordebook pro 1723". Den är inte bara jordebok, utan samtidigt mantalslängd. I den redovisas rent av de förtecknade personernas ålder och den har alltså stort värde som genealogisk källa. I Halila by av Nykyrka socken nämns på s. 111 "sahl. Ryttmäst. v. Hagens Enkia Ana Elisabeta Romanowitz 46 år" tillsammans med två döttrar Anna Helena, 17 år, och Hedvig Kristina, 13 år. Ryttmästaränkans namn, Anna Elisabet Romanowitz, bekräftas i mantalslängden för 1728, där hon nämns i Halila tillsammans med den äldre dottern (RA 9824: 53). Utan angivet förnamn nämns hon ännu i mantalslängden för 1731 (RA 9836: 164v) tillsammans med sin svärson, "stud. Osolanus". Båda var befriade från mantalpengar; i marginalen står "hon adel, swärson studerande". I Viborgs läns jordebok pro 1723 nämns på s. 102, i Kivinebb, också "Pastoren Georg Paulius, 47 år" samt hans första hustru Sofia Simonsdotter, 37 år, och dottern Anna, 2 år. Orsaken till att Akiander gav Paulius andre svärfar förnamnet Simon kan knappast klarläggas med säkerhet, men det är uppenbart, att han hämtade en stor del av sina uppgifter om äldre tid i länsräkenskaperna i dåvarande senatsarkivet. Det förefaller möjligt, att Akiander har överfört den första hustruns patronymikon, Simonsdotter, till den andra, som ju också bar förnamnet Sofia. "Simon Hagen" kan alltså ha uppstått genom kombination av första hustruns patronymikon med andra hustruns släktnamn. Anna Elisabet Romanowitz makes förnamn nämns veterligen aldrig i Nykyrka eller Kivinebb. Men i protokollet för Veckelax, Vederlax och Kymmene ting 2.-4.10.1722 nämns på s. 160 "framlidne ryttmästarens välb. Reinholtz von Hagens änka välborna Anna Elisabet Romanowitz" och hennes namn upprepas vid motsvarande ting 19.-22.2.1723 på s. 78v. Ryttmästaren Reinhold Johan von Hagen var på 1690-talet inte längre i tjänst. Han bodde i Vederlax och protesterade vid tinget där 15.10.1694 (s. 213) mot att han hade påförts mantalspengar. Han hävdade "sin härkomst af tysk-adelig stam" och officerskamrater intygade, att hans fru Elisabet von Maydell var "baron och översten, högvälborne Hr Georg Maidels kiötzl. syskonebarn" (alltså kusin till friherre Georg Johan Maydell, se Elgenstierna, Ättartavlor V, s. 212). Denna första hustru avled på 1690-talet. Reinhold Johan var omgift 1709, då han i Vederlax erlade mantalspengar för sig, men inte för sin adliga fru (RA 8756:1205). Eftersom hon var befriad från dem, så kan äktenskapet ha ingåtts några år tidigare, ehuru ingen hustru nämns i mantalslängden 1708 (RA 8753:2637). Anna Elisabet Romanowitz sägs ju 1723 ha haft en 17-årig dotter. "Ryttmästaren Hages enckefru Christina Hedwig Romanuitz" nämns veterligen bara en enda gång: som fadder i Kivinebbs doplängd 1730. Ingen källa knyter henne till Simon Hagen, som aldrig torde nämnas i originalkällor, utan först i Akianders Herdaminne, som utkom 1868. Det namn, som 1730 uppges för faddern i Kivinebb, är synbarligen också ett misstag, d.v.s. en sammansmältning av två personer: ryttmästaren Hagens änkefru Anna Elisabet Romanowitz och hennes dotter Hedvig Kristina (von) Hagen, som 1723 var 13 år. Upphovet till granskningen ovan var ett behov att för Ingermanlands Herdaminne kontrollera kyrkoherde Adam Hultanus svärföräldrar. Slutresultatet är att bevisliga uppgifter om dem saknas. Det synes troligt, men inte säkert, att Sofia Elisabet Hagen i Kivinebb var dotter eller styvdotter till Anna Elisabet Romanowitz i grannsocknen Nykyrka. Hultanus erlade 1731 mantalspengar för sig själv, men hans hustru var befriad med anteckningen "hon adel" (RA 9836:161v). År 1728 var såväl Anna Elisabet Romanowitz som hennes dotter Anna Helena von Hagen "adell", d.v.s. befriade från betalning. Under rysk spira accepterades alltså på Karelska näset familjen (von) Hagens anspråk på adelskap, ehuru de inte godtogs en mansålder tidigare av svenska myndigheter i Vederlax. 
Selostus

Georg Luther: Ratsumestari Hagenin leski, o.s. Romanowitz Viipurin läänin maakirjassa vuodelta 1723 (VA 9805), joka samalla on henkikirja, mainitaan Uudenkirkon pitäjässä Halilan kylässä ratsumestari von Hagenin 46-vuotias leski Anna Elisabeta Romanowitz ja hänen tyttärensä Anna Helena 17 v. ja Hedvig Kristina 13 v. Anna Elisabet Romanowitz oli Virolahdella 1690-luvulla ja 1700-luvun alussa asuneen Reinhold von Hagenin 2. vaimo. Kivennavan kastettujen luettelossa 1730 kummina mainittu ratsumestari Hagen leskirouva Christina Hedwig Romanuitz lienee virhemerkintä, joka on syntynyt ratsumestari Hagenin lesken Anna Elisabet Romanowitzin ja hänen tyttärensä Hedvig Kristina Hagenin "yhteensulautumisesta". Akiander on Viipurin hiippakunnan paimenmuistossa esittänyt, että Kivennavan kirkkoherran Georg Pauliuksen 2. vaimo Sofa Elisabet Hagen olisi ollut ratsumestari Simon Hagenin ja Kristina Hedvig Romanowitzin tytär. Ratsumestari Simon Hagenia ei kuitenkaan löydy Suomea koskevista lähteistä vuoden 1700 tienoilla. Pauliuksen 1. vaimo oli Sofia Simontytär, ja nähtävästi Akiander on sekoittanut hänet Sofia Elisabet Hageniin. Viimeksimainittu oli luultavasti Anna Elisabet Romanowitzin tytär tai tytärpuoli.


Genos 67(1996), s. 119-120, 144 © Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

• Globbitz, Ingermanland, 1680: (Virolahden käräjät / Vederlax ting 3.7.1691 f. 330) Mons:r Leonhardt Pijk såsom Sahl: Rolof Haases Erfwinge inladhe Ryttmestarens Edel och Manhaftig Reinholdt Johan von Hagens skrift dat. Globbitz d. 2 10.br. 1680 des medelst Ryttmästaren tillståhr sig hafwa slutet een fullkombligh Liqvidation om deras alt ifrån 1664 förde handell blifwandes Ryttmestaren der på skyldig 373 Dal. Kopp.m.t Källa: https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=84
• 1690, Reinhold Johan von Hagen, Löjtnant vid Estniska kavalleriregementet, eller Drottningens lifregemente. Källa: Rullor 1620-1723 SE/KrA/0022/1690/21 (1690) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054235_00029 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054235_00040
• Laxpoijo, Lojo, Uusimaa, Finland den 7 augusti 1692: Löjtnant Reinholdt Johan von Hagen får ett oäkta barn med Lisken Henriksdotter. Barnets namn är Reinholt och föds i Laxpoijo, Lojo, Uusimaa, Finland den 7 augusti 1692 och döps den 8 augusti 1692. Källa: http://hiski.genealogia.fi/hiski/9w9ucx?se+0300+kastetut+730 Källa: https://www.familysearch.org/ark:/61903/1:1:XBXK-VZ5 Laxpojo (fi. Laakspohja) är en by och en egendom i Lojo kommun i Södra Finlands län. Laxpojo gård är belägen vid viken med samma namn och var under Gustav Vasas tid en stor kungsgård, vars fogde härskade över både Lojo och Vichtis. Den har sedermera tillhört flera adliga ätter. Källa: Reuter, Odo Morannal (1850-1913), Finland i ord och bild. Stockholm 1901, s. 207
• Vederlax, 1693 den 8 juli s. 305 Ryttmästaren Reinholt Johan von Hagen emot Nils Markusson och Hendrik Olofsson ifrån R…jocki by om … land. I denna text nämns även befallningsman Hage (Hinrich Hage). Källa: https://en-dot-digihakemisto.appspot.com/edit?kuvanumero=704&kuid=3... Källa: https://en-dot-digihakemisto.appspot.com/edit?kuvanumero=826&kuid=3...
• Virolahti/Vederlax, 15 oktober 1694 (s. 413) Ryttmästare Reinholt Johan Hage bodde i Vederlax och protesterade vid tinget där 15.10.1694 (s. 213) mot att han hade påförts mantalspengar. Han hävdade sin härkomst af tysk-adelig stam och officerskamrater intygade, att hans fru Elisabet von Maydell var Baron och översten, högvälborne Hr Georg Maidels kiötzl. syskonebarn. Källa: https://en-dot-digihakemisto.appspot.com/edit?kuvanumero=275&kuid=3...
• Globbitz, Ingermanland, 1694 – 1685: KA mf. ES 1811 (hh 11) Kaprion läänin yläosan käräjät 13.–18.8.1694 s. 83; KA mf. ES 1811 (hh 12) Kaprion läänin yläosan käräjät 21.–28.1.1695 s. 77, Kaprion läänin yläosan käräjät 17.–22.6.1695 s. 280

 Kyrckioherden i Globitz H:r Carl Brennerus prætenderade af sin antecessore H:r Andrea Beltero å Kyrckiones wägnar 1:o dett måtte han betahla till Kyrkian dhe resterande och af honom upburne Kyrkio medell 94 D: K:m:t dem han på ett bijfogat Document Subit Specificeradt bestå (?) utj 60 D:r dem H:r Belterus sigh för sin Swåger Ryttmestar Haagens Saakören åtagit till Kyrckian att betahla (?) Sakören för en Sköckia dem han a 18 D: upburit (?) 1685 Åhrs pungpenningar a 4 D: (?) för dess Sahl: Systers Lägerställe 12 D:. 2:o Att lefwerera ifrån sigh alla Visitations Protocoll, sampt Kyrckiones Inventaria ...), 282 (hafwandes H:r Matthias Salamnius 1687 warit af Consistorio honom [H:r Andrea Beltero] till hielp och understödh constituerad. Ryttmestar Haagen är alltså svåger till Anders Belterus i Globbitz (Ingermanland) som är gift (1661) med Margaretha von Hagen, tillsammans har de barnet Agneta Andersdotter. Källa: https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=U165 Källa: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=3692274
• 1700, 11 oktober, 47, von Hagen R. Johan. Register-Öppna brev. Källa: Register till riksregistraturet, Adressatregister till Riksregistraturet, SE/RA/1112.3/1/83 (1700), bildid: A0039305_00047, sida 42, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0039305_00047
• Virolahden käräjät / Vederlax ting, 7.5.1701 s. 145
 – H:r Ryttmestaren Wälb: Reinholt von Hagen Här näst framkom Capitein Wälb: Hindrich J: Schulman, föredragandes Rätten, huru som han i förleden höst wed ett samqwäme hoos H:r Ryttmestaren Wälb: Reinholt von Hagen, som han sedan fått förnimma, skall wara af Kyrckioheerden Ehrewyrdige H:r Hinrico Hoppio, och däs broder Capellan H:r Christopher Hoppio, med oanständige och Schymffelige ord angripen, skolandes dhe kallat honom för hunssfott och Murhamies. Källa: https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3159

Om nedanstående Reinhold Johann von Haagen som nämns i tyska källor är samma person skulle behöva utredas.

• RKG (1729) 7 ohne Q Vorakten 1728, darin: Wechsel und Obligation des Reinhold Johann von Haagen 1696, 1701. Källa: Veröffentlichungen der Staatlichen Archivverwaltung Baden-Württemberg, Utgåva 46, Del 3.Alexander Brunotte, Raimund J. Weber. W. Kohlhammer, 1999.
• Reinhold Johann von Haagen, württ. Obristleutnant und Oberamtmann zu Weiltingen. (Bekl./Widerkl. 1. Inst.) Källa: Akten des Reichskammergerichts im Hauptstaatsarchiv Stuttgart. Alexander Brunotte, Raimund J. Weber. W. Kohlhammer, 1993.
• Ueber den Process Friedrich Jobst's von Witzlebcn gegen den Herzog von Würtemberg fehlen die weiteren Nachrichten. Dagegen befinden sich im K. K. Haus-, Hof- und Staats-Archiv zu Wien noch Acten, wonach er, ausser gegen einige Anwälte, in den Jahren 1722 und 23 gegen Friedrich Karl von Kaltenthal wegen Injurien und 1723 gegen die vom Holtz wegen ihm zustehender Erbschaften und gegen den Würtembergischen Hauptmann Reinhold Johann von Haagen wegen einer Hypothek auf Plidershausen processirte. Källa: https://archive.org/stream/bub_gb_rN4SAAAAYAAJ/bub_gb_rN4SAAAAYAAJ_... (Geschichte des Geschlechts von Witzleben by Gerhard August von Witzleben, Karl Hartmann August von Witzleben)
• Reinhold Johann Von Hagen, Germany Deaths and Burials, 1582-1958, Burial Date: 28 Dec 1737, Age: 72, Birth Date: 1665. Källa: https://www.familysearch.org/ark:/61903/1:1:J4WB-KLN

  ---

Ryttmästaren von Hagens änka, född Romanowitz
Kanslirådet Georg Luther, Helsingfors

I en översikt av släkten Romanowitz i Finland undrade professor Sven-Erik Åström (i Genos 1986, s. 123) vem ryttmästaren von Hagens änka, född Romanowitz, kunde vara. Han hänvisade till en artikel av professor Ragnar Rosén, där hon (i GSÅ 32, s. 26) nämns som en av de fåtaliga ståndspersonerna på landsbygden i Gamla Finland år 1723.

Ett svar på frågan levererades 1990 i Genos av Göran Söderlund. Han nämner där på s. 4 ryttmästaren Simon Hagen och Kristina Hedvig Romanowitz som föräldrar till Sofia Elisabet Hagen, som efter sin förste mans, förvaltaren Denis Mickelssons död i Kivinebb 30.12.1728 gifte om sig där 17.4.1729 med församlingens kyrkoherde Georg Paulius i hans andra gifte. I sina tidigare äktenskap hade makarna sammanlagt sju barn, som inte hade avvittrats före bröllopet. Två styvdöttrar till Georg Paulius dog kring nyåret 1730 och 4.6.1730 "avsomnade saligen kyrkoherden ved Kivinäbb fordom den ärevyrdige och högvällärde Hr Georg Paulius med Guds devotion och sakraments anammelse". När Sofia Elisabet Hagen 20.10.1731 gifte sig med sin tredje man, nådårspredikanten i Kivinebb Adam Hultanus hade hennes återstående fem barn och styvbarn enligt vigsellängden fått en förmyndare i Karhula i Mola. Adam Hultanus kallades 1733 till kyrkoherde i Toksova i Ingermanland. Där avled Sofia Elisabet Hagen och Hultanus hann i sin tur gifta om sig innan han dog 1746.

Uppgiften att ryttmästaren Simon Hagen var far till Sofia Elisabet härstammar ur Akianders Herdaminne för Viborgs och Borgå stift (I, s. 393). Av tekn. dr Seppo Priha, som samlar uppgifter om bärare av namnet Hagen i Finland, erfor jag att han inte i svenska krigsarkivet hade funnit uppgifter om denne officer. Det gav mig anledning att för Ingermanlands herdaminne kontrollera uppgiften om honom. Ingen enda notis om en ryttmästare Simon Hagen har stått att finna i källor från Finland kring 1700. Lewenhaupt nämner bland Karl XII:s officerare en löjtnant Ditmar Simon von Hagen i Närkes och Värmlands tremänningsinfanteriregemente 1700-1705, men det förefaller inte troligt att denne infanteriofficer blev ryttmästare, inte heller att hans familj efter ofredsåren bodde på Karelska näset.

Professor Rosén specificerade inte i sin artikel den förteckning från 1723, där han funnit uppgifterna om ryttmästaren von Hagens änka. Stort tvivel kan dock inte råda om att han avsåg volym 9805 i Finlands riksarkiv, som bär titeln "Wijborgz Lähns Jordebook pro 1723". Den är inte bara jordebok, utan samtidigt mantalslängd. I den redovisas rent av de förtecknade personernas ålder och den har alltså stort värde som genealogisk källa.

I Halila by av Nykyrka socken nämns på s. 111 "sahl. Ryttmäst. v. Hagens Enkia Ana Elisabeta Romanowitz 46 år" tillsammans med två döttrar Anna Helena, 17 år, och Hedvig Kristina, 13 år. Ryttmästaränkans namn, Anna Elisabet Romanowitz, bekräftas i mantalslängden för 1728, där hon nämns i Halila tillsammans med den äldre dottern (RA 9824: 53). Utan angivet förnamn nämns hon ännu i mantalslängden för 1731 (RA 9836: 164v) tillsammans med sin svärson, "stud. Osolanus". Båda var befriade från mantalpengar; i marginalen står "hon adel, swärson studerande".

I Viborgs läns jordebok pro 1723 nämns på s. 102, i Kivinebb, också "Pastoren Georg Paulius, 47 år" samt hans första hustru Sofia Simonsdotter, 37 år, och dottern Anna, 2 år. Orsaken till att Akiander gav Paulius andre svärfar förnamnet Simon kan knappast klarläggas med säkerhet, men det är uppenbart, att han hämtade en stor del av sina uppgifter om äldre tid i länsräkenskaperna i dåvarande senatsarkivet. Det förefaller möjligt, att Akiander har överfört den första hustruns patronymikon, Simonsdotter, till den andra, som ju också bar förnamnet Sofia. Simon Hagen kan alltså ha uppstått genom kombination av första hustruns patronymikon med andra hustruns släktnamn.

Anna Elisabet Romanowitz makes förnamn nämns veterligen aldrig i Nykyrka eller Kivinebb. Men i protokollet för Veckelax, Vederlax och Kymmene ting 2.-4.10.1722 nämns på s. 160 "framlidne ryttmästarens välb. Reinholtz von Hagens änka välborna Anna Elisabet Romanowitz" och hennes namn upprepas vid motsvarande ting 19.-22.2.1723 på s. 78v.

Ryttmästaren Reinhold Johan von Hagen var på 1690-talet inte längre i tjänst. Han bodde i Vederlax och protesterade vid tinget där 15.10.1694 (s. 213) mot att han hade påförts mantalspengar. Han hävdade "sin härkomst af tysk-adelig stam" och officerskamrater intygade, att hans fru Elisabet von Maydell var "baron och översten, högvälborne Hr Georg Maidels kiötzl. syskonebarn" (alltså kusin till friherre Georg Johan Maydell, se Elgenstierna, Ättartavlor V, s. 212). Denna första hustru avled på 1690-talet. Reinhold Johan var omgift 1709, då han i Vederlax erlade mantalspengar för sig, men inte för sin adliga fru (RA 8756:1205). Eftersom hon var befriad från dem, så kan äktenskapet ha ingåtts några år tidigare, ehuru ingen hustru nämns i mantalslängden 1708 (RA 8753:2637). Anna Elisabet Romanowitz sägs ju 1723 ha haft en 17-årig dotter.

"Ryttmästaren Hages enckefru Christina Hedwig Romanuitz" nämns veterligen bara en enda gång: som fadder i Kivinebbs doplängd 1730. Ingen källa knyter henne till Simon Hagen, som aldrig torde nämnas i originalkällor, utan först i Akianders Herdaminne, som utkom 1868. Det namn, som 1730 uppges för faddern i Kivinebb, är synbarligen också ett misstag, d.v.s. en sammansmältning av två personer: ryttmästaren Hagens änkefru Anna Elisabet Romanowitz och hennes dotter Hedvig Kristina (von) Hagen, som 1723 var 13 år.

Upphovet till granskningen ovan var ett behov att för Ingermanlands Herdaminne kontrollera kyrkoherde Adam Hultanus svärföräldrar. Slutresultatet är att bevisliga uppgifter om dem saknas. Det synes troligt, men inte säkert, att Sofia Elisabet Hagen i Kivinebb var dotter eller styvdotter till Anna Elisabet Romanowitz i grannsocknen Nykyrka. Hultanus erlade 1731 mantalspengar för sig själv, men hans hustru var befriad med anteckningen "hon adel" (RA 9836:161v). År 1728 var såväl Anna Elisabet Romanowitz som hennes dotter Anna Helena von Hagen "adell", d.v.s. befriade från betalning. Under rysk spira accepterades alltså på Karelska näset familjen (von) Hagens anspråk på adelskap, ehuru de inte godtogs en mansålder tidigare av svenska myndigheter i Vederlax.