Salmon Sjulsson

Salmon Sjulsson bör vara född senast 1611. Hans ursprung är ovisst. Han efterträdde Christopher Swensson på Bredbyn 3. Kanske denne var hans styvfader? Salmons moder, möjligen Brita Salmonsdotter, kan efter faderns död ha gift om sig med Christopher. För detta kan möjligen tala namnet på troligen sonen Salmon Christophersson, sedemera bonde på Wästersel 1:1, alltså möjligen uppkallad efter sin morfar. Sâ´£men var anundsjömål för Salomon. Salmons fader kan ha varit av samesläkt, såväl namnet Sjul som Ahron, som en av Salmons söner döptes till, var vanliga samenamn. Man allt detta är mycket lösa spekulationer.

Salmon var skriven som bonde på Bredbyn 3 åren 1633-1643. Med pigan Kerstin Olofsdotter i Bredbyn hade han sonen Sjul, som alltså döptes efter sin farfar.

Salmon var sedan gift med Märit Nilsdotter från Wästerfannbyn 3:1. År 1643 hade Kyrkoherden Olof Kuuth "giort ett Jordabyte med Sallmon Siullsson." Kyrkoherden "giver honom 8 Sel 2dlr i Wästerfanby. Item 10 dlr för Booflyt Salmon gifver 5 sel 3 dlr i Bredby och så går för gård." Året därpå uppbjöd Hrr Oluff samam Jordbyte "Item 2 Sel 2 dlr Jordh i bemte By såm H. Oluf kiöpte af Honåm för - 25 dlr Kop.mt. Och Hanss Huus, hafwer Sallmon bekåmmit 10 dlr Kmt och eet åhrs Kårn ligande." Det gällde hustruns fädernehemman, som Sallmon sedan var skriven för till sin död.

Han var nog inte där så ofta, han var mest i fält. Vi skall följa hans knekt öden. Han kanske inte är typiskt eftersom han slutade som fänrik, men istället vet vi litet mer om vad han varit med om. Han torde ha utskrivits till knekt för Bredbyn den 6 mars 1629 på kapten Lars Perssons kompani av Västerbottens regemente. Kompaniet mönstrades i Stockholm den 13 maj, då ingick 86 man från Ångermanland. Det syns ha överförts till Tyskland i slutet av juni. Efter strider vid bl a Elbing mönstrades kompaniet i Marienburg den 14 september. Denna månad och under oktober dog många soldater av sjukdomar i trakten av Danzig. Av 17 knektar från Anundsjö vara bara två kvar, Salmon Sjulsson och Olof Olsson I i Kubbe. Dessa två reste hem samma år.

I juli 1630 mönstrade kompaniet i Arnäs. Under de närmaste åren var kompaniet mest i garnisonstjänst i Stettin eller andra städer i norra "Teussland". I september 1634 mönstrades det i Vaxholm. Kompaniet flyttades därefter först till Preussen, sedan till Pommern, där 23 anundsjöknektar dog mellan 1635 och 1639. Salomon blev korpral 1635, rustmästare 1640 och fältväbel 1644. Han blev 1643 knekt för Wästerfannbyn i samband med sin flyttning dit, han hade gift sig med en dotter på hemmanet 3:1. Sverige började 1644 krig mot Danmark. Jämtland erövrades i mars, närmast för att hindra norrmännen att tränga in i det svenska Norrland. I maj återtog norska trupper Jämtland. Det är osäkert vilken verksamhet Salmon deltog i. Hans kompani mönstrade den 29 januari i Härnösand. Den 25 maj 1644 var Salmon med vid en besiktning i Stockholm av en styrka som skulle föras till försvar mot norrmännen i Jämtland. Under sommaren pågick strider med norrmännen som trängde ned mot Medelpad.

Borgsjö skans på gränsen mot Jämtland iståndsattes och hölls besatt fram till vintern. Den 2 januari 1645 lämnade styrkan ur Västerbottens regemente Borgsjö och återgick till hemorten. I mars besattes skansen på nytt. Den 6 maj 1645 ingick Salmon i den besättningsstyrka under major Lars Pedersson på närmare 400 man som då låg i Borgsjö skans. Den 14 oktober 1645 blev Salmon fänrik.

Från 1646 tjänstgjorde Salmon på kapten Peder Arvidsson Gyllenankars kompani. Detta mönstrades den 20 mars 1647 i Torneå stad. På hösten fördes det över till Tyskland. Vid mönstring i Anklam den 2 november bestod det av 125 knektar från Kalix och Nedertorneå.

I maj 1648 låg kompaniet kvar i Anklam. I september samma år var hela Västerbottens regemente samlat i Stralsund. Gyllenankars kompani låg kvar där ännu i april 1654. Den 18 juni utgick en kommendering under överstelöjtnant Silversparres befäl med löjtnant Jürgen Kütheson och fänrik Salmon Sjulsson samt 12 man från varje kompani, tillhopa 111 man, till Demmin. I oktober 1654 dog kapten Gyllenankar och efterträddes av kapten Rosenklinga.

Tidigt på sommaren 1655 lämnade regementet Stralsund och Demmin och fördes till fältläger vid Dam. Regementet ingick i en armé om 17 000 man under den pommerska ståthållaren Arvid Wittenberg och lämnade den 5 juli Dam, gick norr Stargard till Freienwalde, där de rastade den 8. Marschen gick sedan över Falkenberg och Tempelberg till Deutsche Krone och Usecz vid Netzefloden, som nåddes den 14. Där gav sig efter underhandlingar en polsk adelskår om 15 000 man. Regementet gick över Chernikow till Gnesen där det gick i läger den 21 juli. Den 11 augusti stod regementet vid Konin, och inväntade där Karl X Gustavs armé som kom den 14. Den 16 var regementet vid Kolo, den 17 övergicks Wartha och fältläger slogs. Den 24 augusti slogs polackerna tillbaka vid Sobota. Den 6 september 1655 anfölls polackerna vid Czarnowa. Där var Salmon med. Polackerna förlorade 1 200 man och 2 000 trossvagnar, svenskarnas förluster var "ej betydande". Regementet fortsatte söderut genom berglandet. Den 18 september belägrade regementet Krakau som föll den 9 oktober samma år.

Under hösten, vintern och våren fortsatte striderna i köld och snö på de sydpolska slätterna ner till Jaroslaw i Rödryssland. Den 26 mars 1656 gick regementet i starkt medtaget tillstånd under strid i mörker över den av vårflödet översvämmade floden San. Den 5 april var det framme vid Warsawa där det ingick i garnisonen. Staden belägrades från april av den polska huvudhären, som stormade den 20 juni, varefter svenskarna fick fritt avtåga. Förmodligen var Salmon med där. Västerbottningarna återsamlades starkt decimerade till Thorn vid Weichel. Troligen deltog regementet inte i tredagarsslaget vid Warsawa i juli 1656. I augusti hade pesten brutit ut i Preussen och i Thorn smittades flera hundra svenska knektar. Kanske Salomon var en av dem, han dog i september 1656 i Leutzitz i Polen.

Källa: Rötter i Anundsjö av Bengt Sjöberg s. 370-372

---------------------------------------------------------------------

Rustmästare under major Lars Päderssons kompani -1644, fältväbel under d:o 1644 (till Jämtland 1644), fänrik 1645, vid ett kompani från Kalix 1646-56, död i Leutzitz 1656

Källa: Anundsjöboken

----------------------------------------------------------------------

Vesterfanbyn

I Vesterfanbyn fanns 1535 två bönder och 1545 fanns Gulle Mickelsson och Per Nilsson. År 1590 var det 3 hemman, 1620 fanns Anna Änkan, Kristina Änkan och Luci Änkan. Det fanns ingen man i byn. Bland kända män kan nämnas Fenrik Salomon Sjulsson, som var med i striderna i Livland 1625, sedan i Ostpresussen, sedan i hela 30-åriga kriget, där han blev Fänrik. 1656 hade han hemmanet nr 3, som han sedermera överlämnade till svärsonen Nils Jonsson, f. 1627, d. 1718. Kyrkoherde Olov Zach. Anzenius, f. 1616, d. 1700, hade hem nr 2 1691-1700. Byn hade 1867 5 bönder och 1 backstugusittare. Byn har 1968 63 innevånare.

------------------------------------------------------------------------

Nämnd Bredbyn 3 1633-1643 Nämnd Västerfannbyn 3:1 1643-1656 Knekt 1629-1656 Menig 1629-34 Korpral 1634-41 Rustmästare 1641-44 Fältväbel 1644 Fänrik 1645

Knekt under kapten Lars Perssons kompani 1629-1634. Korpral 1634-1641.Rustmästare 1641-1644 under major Lars Perssons kompani. Fänrik 1645, vid ett kompani från Kalix 1646-1656. Deltog i 30-åriga kriget i Preussen. Torde ha mönstrat i Marienburg 1629. Det året drabbades Lars Perssons kompani av svåra förluster, inte beroende på direkta krigshandlingar utan på sjukdomar och andra umbäranden. I februari 1630 återstod endast 2 av kompaniets 27 gemena (meniga) soldater från Anundsjö, Salmon Sjulsson från Bredbyn och Olof Olsson från Kubbe. Kompaniet mönstrades på nytt i Arnäs i juli 1630 och där ingick bl.a. dessa två överlevande knektar. Kompaniet kom att få vara kvar i hemlandet till september 1634, då det förflyttades till Pommern via Preussen. Under denna tid föddes oäkta sonen Sjul (se anslutande generation) samma år, 1632, som Gustav II Adolf stupade. 1643 ingår Salmon i ett nyuppsatt kompani som furir. Kompaniet deltog i erövringen av Jämtland 1644, som dock åter förlorades till norrmännen. Var Salmon tjänstgjorde från 1644 till krigsslutet 1648 är oklart.

Klart är dock att han var en av de mycket få soldater från Anundsjö som överlevde tjugo år av 30-åriga kriget. Från oktober 1648 till juli 1655 fick Sverige uppleva den första fredsperioden på 50 år. I juli 1655 inleddes krig på nytt. Nu av Karl X Gustav mot Polen. Den enda uppgift om Salmon Sjulsson från detta krig är att han dog i Leutzitz 1656.

(Ovanstående uppgifter är hämtade ur "Anundsjö, släkter och gårdar")

----------------------------------------------------------

Salomons föräldrar (Enligt databasen: ”Disbyt”):

Fader: Sjul Olofsson (F. ca.1570, Yttersel †.1603, Livland) Moder: Märta Olofsdotter (F.1573, Yttersel †.1605, Yttersel) Vilka Salomons föräldrar var, är ej helt fastställt. Men släktforskare hävdar att de mest sannolika vid tiden, är Sjul Olofsson och Märta Olofsdotter. Man bör ha i åtanke att släktledet bakåt inte blir 100 %-igt säkert.

Salomons partners:

Utomäktenskapligt förhållande med pigan.

                                                                                                                                                                                               Kerstin Olofsdotter (F.1591, Bredbyn †.1646 (?)  Nämdes vid tinget i Anundsjö 1632-08-22: "Salmon Sjulsson Landsknecht i bredbyn hafwer giordt mökrenkning medh Kirstin Oluffs dotr ibidem, hon ähr aff Oächta sängh födder, han derföre Efftr thet 3 Capitlet i gifter måll balcken sacher 20 dlr". (Då hon var av oäkta säng halverades böterna enligt lagen.) 

                                                                                                                                                                                                                                        Det finns släktforskare som hävdar att Salomon skulle ha ingått i äktenskap med pigan Kerstin, och att oäkta sonen Sjul ärvde faderns hemman i Kubbe. Men det verkar inte finnas några belägg som styrker det påståendet. Om så vore fallet, skulle Salmon först ha fått en oäkta son med pigan Kerstin år 1632. Sedan gift sig med hustrun Märit Nilsdotter år 1633. Fått minst ytterligare tre ”äkta” barn med henne i mellan åren 1633 till 1635. Efter detta årtal finns inga uppgifter att finna om varken ytterligare vigsel eller annat. Efter Salomons död år 1656, benämns dessutom Märit som: ” Salomon Siulssonz Effter Lefwerska i Fanbyn Hust: Märit”, när hon gav Salmons oäkta son: Siul Sallmonsson ersättning för den tid som han tjänat vid sin faders gård. Vidare så hade Salomon inget känt ”hemman i Kubbe”. Fram tills att belägg för påståendet om ”giftermål och hemman i Kubbe” kan uppvisas, är den teorin bara ett önsketänkande och kan avfärdas helt. 

Salomon och pigan Kerstins oäkta barn:

Sjul ”Siul” Salomonsson (F.1632 †.1692)

Sjul var gift med Karin Persdotter (F.1630) från Kubbe 12:1. Han var bonde på Risbäck 4:1 åren 1663-1673 och på Kubbe 12:1 åtminstone från 1678 till sin död 1692 "16 september Sjul Salmonsson i Kubbe".

Salomons hustru Märit:

Märit Nilsdotter. Vigsel: 1633, Anundsjö. (F.1610, Västerfanbyn †.1658 (?), Västerfanbyn.)

Hustrun Märits föräldrar:

Fader: Nils Joensson (F.1585 †.1635-12-10, Stettin, Pommern, nuv. Polen.)

Moder: Beata Jonsdotter (F.1585, Ödsbyn †. efter 1643, Västerfanbyn.)

Märit Nilsdotter föddes på Wästerfannbyn 3:1 som dotter till Nils Joensson där och dennes hustru Beata Jonsdotter från Ödsbyn 1. Märit var skriven för Bredbyn No.3 åren 1634-1641 och för sin fädernegård Wästerfannbyn 3:1 från makens död 1656 till 1658, då dottern Ingeborg och svärsonen Nils tog över (sannolikt efter att modern avlidit). Märit fick troligen sköta jordbruket på sina hemman mest ensam när Salmon var i fält. Fast alldeles ensam, förutom barnen när de blivit stora nog att hjälpa till, var hon inte. Mantalslängden 1648 berättar om Anundsjö: "Desse Officerer besittia sina egna hemman: Salmon Siulsson Fenrik 2, Legofolk 2". Legofolket var troligen skattefritt som löneförmån, inga andra hade sådana utom kyrkoherden. Vid tinget den 1 september 1657 var förhållandet till styvsonen uppe: "Sahl. Fendrichens Salomon Siulssonz Effter Lefwerska i Fanbyn Hust: Märit, rächte sin Sahl: mans Oächta Son, Siul Salomonsson, handhen att betala honom för den långa tijden han henne och sin Sahl: fadher tiänt hafwer, uthi alt för alt 50 Dr. K. Mynt der medh och Siul tillfridz ärer hwilken Penningar henne Pålades såsom förtient löhn effter lagh Contendera och betala." Källa: Rötter i Anundsjö av Bengt Sjöberg.

                                                                                                                                                                                                                        Änkehustrun Märit, gav alltså hennes avlidne makes oäkta son: Sjul ”Siul” Salomonsson 50 Daler kopparmynt i ersättning ”allt som allt” för den tid som Sjul tjänat vid sin biologiske faders gård i Västerfannbyn. Den oäkta sonen Sjul, var nöjd och belåten med att summan betalades ut som förtjänad lön i kontanter.  

Salomon och Märits barn:

Henrik ”Hindrich Sallmonsson” Salomonsson (F.ca.1633 †.?)

Aron ”Ahron Sallmonsson” Salmonsson (F.ca.1634 †.?)

Ingeborg Salomonsdotter (F.1635 †.1707)

Sönerna: Henrik och Arons födelseår, baseras på att de båda var äldre än Ingeborg och att Ingeborgs make, Nils Jonsson köpte jord av svågern Aron Salomonsson. Ett arv som brodern Henrik tydligen hade arvsrätten på. Därav kan man förmoda att Henrik var äldst av syskonen och förmodligen föddes samma år som paret vigdes. Eftersom systern Ingeborgs födelseår är känt, så hamnar brodern Aron som mellansyskon i teorin. Av den texten kan man misstänka att även Hindrich var knekt.

Ingeborg Salomonsdotters make, Nils Joensson i Wästerfannbyn fick år 1666 ” fastebrev uppå 2 sel, 3 dlr penningland jordh ibid som han av sine hustrubrodher Ahron Sallmonsson hans arff...kiöpt...dåck ähr förordatt, så frampt den andra hustru brodren Hindrich Sallmonsson hem kommer och will sina föräldrars hemman besittia skal han hafwa macht bemälta Jordh inlösa"