Samuel Christer Grönwall

http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13279

Rådmannen o postmästaren i Eksjö kopparslagaren Jöns Larsson Grönvall (d 1737), som ej kunnat bevisas vara bror till ovannämnde Gabriel Larsson G, blev far till prosten Christian Grönvall (1720—93) i Vist (Ög), kornetten Paul Grönvall (f 1722, d före 1772) i Ebbarp, Lekeryd (Jönk), o handlanden Samuel Grönvall (f 1729) i Jönköping. Paul Grönvall blev far (Vemo dombok 1807 KO a 7, fol 810 ff, FRA) till översten Johan Grönvall (f trol 1749, d 1807), som 1805 var vice landshövding i Åbo län. Samuel Grönvalls söner var klockgjutaren Carl Fredric Grönvall (1761— 1814) i Sthlm, som deltog i Konstakademins utställning 1808, o handelsmannen Christer Grönvall (1758—1805) i Hällestad (Ög), som blev far till rådmannen Johan Leonard Grönvall (1796—1867) i Alingsås. Dennes sonson var den framstående i USA verksamme matematikern professor Thomas Hakon Gronwall (1877—1932).

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA; G Elgen-stiernas saml, KB; kammarrådet S Grönvalls ms om växjö- o eksjösläkterna G, dir R Hembergs excerpter om ängelholms- o ystadssläkterna G, Geneal fören, Sthlm; Lindgrenska saml, MSA. — A Ahlström, Matr öfver Gbgs handelsinst:s elever, 1 (1918); J A Almquist, Söd:s k hushållningssällsk 1814—1914, 1—2 (1914); C Annerstedt, UU:s hist, 2: 1—3: 2 (1908—14); A Attman, Gbg 1863—1913 (Gbgs stadsfullm, 1:1, 1963); S Björkblom, Söd:s landsting (1942), s 460; G Bodman, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); G A Bohlin, Bidr till Alingsås stads hist (1920); K O Bonnier, Bonniers, 3-^f (1930—31); BorgRP före frihetstiden (1933); S Brisman, Ab Gbgs bank 1848—1923 (1923), s 205; M Ekdahl, Bih till Lunds stifts-matr rör klockarelägenheterne (1821), s 31; K Enghoff, Ängelholm 1516—1916 (1929), s 372, 381; E Erici, En orgelklenod i en skånsk ödekyrka (Lunds stifts julbok 1949); dens, Inventarium över äldre kyrkoorglar i Sverige (1965); M Fahl, Matr (The royal bachelor's club 1769—1944, 1947); L Feuk, Miniaturbilder af bemärkta prestmän i Lunds stift på 1800-talet (1893); Fredrik G (H8D 17, 1915—16); H Fröding, Gbgs donatorer, 4 (1926); Grape; C L Grönvall, Stamtafla öfver den gren af slägten Grönvall undertecknad tillhör (1917); K A Grönwall, Ett hantverkshus i Ystad (Från gamla skånska hem, 1926); N A Grönvall, Förklaringar till stamtaflan för den i Engelholm bosatta släkten Grönvall (1911); B Hallberg, Antecknar om äldre tiders guldsmeder i Vänersborg (Vänersborgs söners gille. Minnesskr 1905—30, 1930), s 47; C G V Hammarskjöld, Ernst Teodor G (Kr VAH 1924, si 97 f); B Hildebrand, Fredrik G in memoriam (PHT 1930); G Håkansson, Kalmar o kalmar-bor under 1600-talet (1944); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, 2 b (1900), s 35; K Kock, Skånska privatbanken (1931); Krok; Lagmannens H And G:s lefwerne (Den Sw Mercurius, 3:4, 1758, s 1308 ff); O R Lan-delius, Nerkingar som borgare o äventyrare i främmande land (1936); O Lindberg, Landsstaten i Malm o Krist 1719—1917 (1919); Linköpings hm, 2 (1919), s 69 f; V Ljungfors, rec av Sv släktkal 1930 (PHT 1930), s 97; Lunds hm, 3—5 (1951—54), 7 (1959); O Mannerfelt o H Danielson, Sven Eriksons o Rydboholms fabrikers hist 1834—66 (1924), s 42, 88, 97, 100, 106; Oden; Setterdahl; C Sjöström, Skånska nationen... (1897); dens, Skånska nationen 1833—89 (1904); dens, Gbgs nation i Lund 1669—1906 (1907); SKL; SPG; B Steenberg, Thomas Hakon G (SMoK 3, 1946); F Stenström, Örgryte genom tiderna, 2 (1924); G Stiernstedt, Ett halvsekel. Antecknar o personhist minnesbilder omkr Sthlms handelskammare 1902—52 (1952); Sv juristmatr 1950, 1964; Sv silversmide 1520—1850, 4 (1963); Sv släktkal 1919, 1943; SvTeknF; E Thyselius, Förteckn öfver kommittébetänkanden 1895—1903 (1904); T Uggla o V Ljungfors, Sv släkter, 1 (1908); E Wiberg, Bröder o Systrar i Sankt Knuts gille i Ystad (1939); C L Wilkens, Minnen från Ystad under 1800-talets förra del (Skr utg av Ystads fornminnesfören, 3, 1932); P Wilstadius, Guld- o silversmeder i Växjö (Kronobergsboken 1949); Ystads hist, 2—3 (1953—54); L Zielfelt, Släkten Löfstedt i Ystad (SoH 1956—57).

Grönwall, släkter, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/13279, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2013-07-22.

Grönwall, släkter, urn:sbl:13279, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2013-07-22.

http://runeberg.org/uppfornmi/9/0047.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Karlbergs_slott

Klockstapeln med den så kallade Borggårdsklockan står i centralaxeln utanför södra fasadens huvudentré. Den första klockstapeln kom till sannolikt på 1790-talet. I samband med en ombyggnad monterades 1827 en ny klocka, som togs bort tillsammans med klockstapeln år 1893. Nuvarande klockstapel restes pingstafton 1954 och hade byggts efter sina historiska föregångare. Klockan är gjuten 1827 av Samuel Grönwall i Stockholm.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Mosj%C3%B6_kyrka

Kyrkklockor. År 1658 göts en lillklocka till kyrkan. Innan dess fanns bara en storklocka i kyrkan. Båda klockorna blev omgjutna och förstorade 1748 av klockgjutare P. Petraeus i Örebro. Lillklockan spräcktes 1751 och blev omgjuten av P. Petraeus. Storklockan spräcktes vid kungsringningen efter Karl X111:s död 1818. Den göts om av Samuel Grönwall i Stockholm.