Sigrid Haakonsdatter

Is your surname Haakonsdatter?

Research the Haakonsdatter family

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Sigrid Haakonsdatter

Birthdate:
Death: circa 1363 (73-91)
Egge, Steinkjer, Nord-Trøndelag, Norway
Immediate Family:

Wife of Hallstein Torleivsson
Mother of Thord Hallsteinsson; Johan Hallsteinsson and Nikolas "Nils" Hallsteinsson Skancke

Managed by: Remi Trygve Pedersen
Last Updated:

About Sigrid Haakonsdatter

https://forum.arkivverket.no/topic/217475-hvem-var-ridder-sysselman...

----------------------------------------------------

Sigrid var dotter av riksrådet och sysslomanen i Ringerike, herr Håkon Ogmundsson
[Bolt-vapen ,NS: 452)
Källa: Norska Sigiller av Huitfeldt och Kaas sid 452

Sigrid Håkonsdotter var gift i första äktenskapet med en Ogmund N.N. som av E. K. Elison antas vara identisk med herr Ogmund Guttormsson Hirdthjore i Viken (NS 360,615)
Källa: Norska Sigiller av Huitfeldt och Kaas sid 306,615.

Värt att nämna Ogmund N.N. skulle var identisk med Ogmund Guttormsson betvivlas av Henning Sollied
Källa: Norsk Historisk Tidskrift VII sid.55

Sigrid Håkonsdotter(Bolt) gift före 1300 med Halstein Torleifsson sannolikt i hennes andra äktenskap,"herr Halstein skänte 2 pund jordagods till Trondenes Kyrka för fru Sigrid Håkonsdotters själ (DN VI:356)
Källa: Diplomatarium Norvegicum VI:356

Sigrid Håkonsdotter var död före 1363 då hennes syster Cecilia och hennes son Olaf Ogmundsson instiftar en Själamässa för henne.(DN IV:440)
Källa: Diplomatarium Norvegicum IV:440

Källa: Boken Skankeätten av Roger de Robelin sidan 384.

"Källkritiska undersökningar rörande några medeltidsläkter ,II Bolt. Detta kanske visar att tidig medeltid inte kan forskas fram via nätet , utan uppgifter har tagits fram via olika arkiv av Väl pålästa och meriterade forskare och i många fall har olika teorier prövats och bland har sanna historiska bakgrunden kunnat läggas fram i bland så förblir frågorna obesvarade ,för att inte tillräkligt med dokument och indicier finns att hämta. men jag tycker att Geni skall mycket flitigare använda sig av källhänvisningar eftersom inte Remi Pedersen själv har några utan påstår bara och undertecknar med sitt namn som en källhänvisning.. Så kan jag intyga mina källhänvisningar själv. //Alexander Lindquist



Familj med Hallsten TORLEIFSSON (1272 - 1345) Barn: Nicolaus (Nils) HALLSTENSSON (1300 - 1353)

Noteringar Flera forskare hävdar att denne Sigrid Håkonsdotter är identisk med Sigrid Håkonsdotter Bolt , som också var gift med Ogmund (Hirdt Jore) Guttormsson, riddare och hirdstjore, nämnd 1339- 1354 i Norge. De hade en son Olaf född cirka 1320. Hallsten Torleifsson är känd till 1345. De t kan dock ha skett en sammanblandning av Egge i Steinkjer, Tröndelag och Egge i Ringerike, Norge. Det troliga är att denna Sigrid kanske är från Egge i Ringerike, Norge. (Egen sammanstä llning)

Sigrid Håkonsdotter, född Ringerike, Norge, död 1363 i Egge, Trondheim, Norge. Hon var dotte r till Håkon Ogmundsson, född 1260 Viken, Norge och död 1346. (Källa: Ingvar Sahlin)

Vid mitten av 1300-talet drabbades Europa och Asien av den svåraste och kanske mest kända farsoten, vilken i Sverige kom att benämnas digerdöden. Enligt de nordiska traditionerna inkom pesten till oss via ett engelskt fartyg, som anlände till Bergen i Norge år 1349. Härifrån spreds den sedan till det övriga Norden. Bortemot hälften av dåtidens norrmän skall ha avlidit som en följd av pesten och följdepidemierna. Inga jämtländska brev nämner pesten. Nils Ahnlund har emellertid pekat på indirekta bevis för digerdödens härjningar i landskapet, dels det faktum att de jämtländska breven drastiskt avtar efter år 1350, dels att de jämtländska lagmännen Jörund och Halvard, som nämns i brev år 1349, tycks ha avlidit. I alla landskap finns de t folkliga sägner, som berättar om digerdödens härjningar. I exempelvis Ragunda skall rök ha kommit ur endast sju skorstenar, i Alsen ur en enda. I Lockne skall endast fyra människor ha överlevt, medan bara två yngligar skulle ha blivit i livet i Hede, Härjedalen. Från Hammerdal berättas, att då man inte längre orkade med att föra liken till kyrkogården, lade man dem helt sonika på marken med stockar tvärsöver, som skydd mot rovdjur. Naturligtvis har man också satt landskapets ödesbölen i samband med digerdöden. (Källa: Jämten 1993, sid 51 - ff, St efan Brink)



Flera forskare hävdar att denne Sigrid Håkonsdotter är identisk med Sigrid Håkonsdotter Bolt , som också var gift med Ogmund (Hirdt Jore) Guttormsson, riddare och hirdstjore, nämnd 1339- 1354 i Norge. De hade en son Olaf född cirka 1320. Hallsten Torleifsson är känd till 1345. Det kan dock ha skett en sammanblandning av Egge i Steinkjer, Tröndelag och Egge i Ringerike, Norge. Det troliga är att denna Sigrid kanske är från Egge i Ringerike, Norge. (Egen sammanstä llning)

Sigrid Håkonsdotter, född Ringerike, Norge, död 1363 i Egge, Trondheim, Norge. Hon var dotte r till Håkon Ogmundsson, född 1260 Viken, Norge och död 1346. (Källa: Ingvar Sahlin)

Vid mitten av 1300-talet drabbades Europa och Asien av den svåraste och kanske mest kända far soten, vilken i Sverige kom att benämnas digerdöden. Enligt de nordiska traditionerna inkom p esten till oss via ett engelskt fartyg, som anlände till Bergen i Norge år 1349. Härifrån spr eds den sedan till det övriga Norden. Bortemot hälften av dåtidens norrmän skall ha avlidit s om en följd av pesten och följdepidemierna. Inga jämtländska brev nämner pesten. Nils Ahnlun d har emellertid pekat på indirekta bevis för digerdödens härjningar i landskapet, dels det f aktum att de jämtländska breven drastiskt avtar efter år 1350, dels att de jämtländska lagmän nen Jörund och Halvard, som nämns i brev år 1349, tycks ha avlidit. I alla landskap finns de t folkliga sägner, som berättar om digerdödens härjningar. I exempelvis Ragunda skall rök h a kommit ur endast sju skorstenar, i Alsen ur en enda. I Lockne skall endast fyra människor h a överlevt, medan bara två yngligar skulle ha blivit i livet i Hede, Härjedalen. Från Hammerd al berättas, att då man inte längre orkade med att föra liken till kyrkogården, lade man de m helt sonika på marken med stockar tvärsöver, som skydd mot rovdjur. Naturligtvis har man också satt landskapets ödesbölen i samband med digerdöden. (Källa: Jämten 1993, sid 51 - ff, Stefan Brink)

Om Sigrid Haakonsdatter (Norsk)

https://forum.arkivverket.no/topic/217475-hvem-var-ridder-sysselman...

----------------------------------------------------

Sigrid var dotter av riksrådet och sysslomanen i Ringerike, herr Håkon Ogmundsson
[Bolt-vapen ,NS: 452)
Källa: Norska Sigiller av Huitfeldt och Kaas sid 452

Sigrid Håkonsdotter var gift i första äktenskapet med en Ogmund N.N. som av E. K. Elison antas vara identisk med herr Ogmund Guttormsson Hirdthjore i Viken (NS 360,615)
Källa: Norska Sigiller av Huitfeldt och Kaas sid 306,615.

Värt att nämna Ogmund N.N. skulle var identisk med Ogmund Guttormsson betvivlas av Henning Sollied
Källa: Norsk Historisk Tidskrift VII sid.55

Sigrid Håkonsdotter(Bolt) gift före 1300 med Halstein Torleifsson sannolikt i hennes andra äktenskap,"herr Halstein skänte 2 pund jordagods till Trondenes Kyrka för fru Sigrid Håkonsdotters själ (DN VI:356)
Källa: Diplomatarium Norvegicum VI:356

Sigrid Håkonsdotter var död före 1363 då hennes syster Cecilia och hennes son Olaf Ogmundsson instiftar en Själamässa för henne.(DN IV:440)
Källa: Diplomatarium Norvegicum IV:440

Källa: Boken Skankeätten av Roger de Robelin sidan 384.

"Källkritiska undersökningar rörande några medeltidsläkter ,II Bolt. Detta kanske visar att tidig medeltid inte kan forskas fram via nätet , utan uppgifter har tagits fram via olika arkiv av Väl pålästa och meriterade forskare och i många fall har olika teorier prövats och bland har sanna historiska bakgrunden kunnat läggas fram i bland så förblir frågorna obesvarade ,för att inte tillräkligt med dokument och indicier finns att hämta. men jag tycker att Geni skall mycket flitigare använda sig av källhänvisningar eftersom inte Remi Pedersen själv har några utan påstår bara och undertecknar med sitt namn som en källhänvisning.. Så kan jag intyga mina källhänvisningar själv. //Alexander Lindquist



Familj med Hallsten TORLEIFSSON (1272 - 1345) Barn: Nicolaus (Nils) HALLSTENSSON (1300 - 1353)

Noteringar Flera forskare hävdar att denne Sigrid Håkonsdotter är identisk med Sigrid Håkonsdotter Bolt , som också var gift med Ogmund (Hirdt Jore) Guttormsson, riddare och hirdstjore, nämnd 1339- 1354 i Norge. De hade en son Olaf född cirka 1320. Hallsten Torleifsson är känd till 1345. De t kan dock ha skett en sammanblandning av Egge i Steinkjer, Tröndelag och Egge i Ringerike, Norge. Det troliga är att denna Sigrid kanske är från Egge i Ringerike, Norge. (Egen sammanstä llning)

Sigrid Håkonsdotter, född Ringerike, Norge, död 1363 i Egge, Trondheim, Norge. Hon var dotte r till Håkon Ogmundsson, född 1260 Viken, Norge och död 1346. (Källa: Ingvar Sahlin)

Vid mitten av 1300-talet drabbades Europa och Asien av den svåraste och kanske mest kända farsoten, vilken i Sverige kom att benämnas digerdöden. Enligt de nordiska traditionerna inkom pesten till oss via ett engelskt fartyg, som anlände till Bergen i Norge år 1349. Härifrån spreds den sedan till det övriga Norden. Bortemot hälften av dåtidens norrmän skall ha avlidit som en följd av pesten och följdepidemierna. Inga jämtländska brev nämner pesten. Nils Ahnlund har emellertid pekat på indirekta bevis för digerdödens härjningar i landskapet, dels det faktum att de jämtländska breven drastiskt avtar efter år 1350, dels att de jämtländska lagmännen Jörund och Halvard, som nämns i brev år 1349, tycks ha avlidit. I alla landskap finns de t folkliga sägner, som berättar om digerdödens härjningar. I exempelvis Ragunda skall rök ha kommit ur endast sju skorstenar, i Alsen ur en enda. I Lockne skall endast fyra människor ha överlevt, medan bara två yngligar skulle ha blivit i livet i Hede, Härjedalen. Från Hammerdal berättas, att då man inte längre orkade med att föra liken till kyrkogården, lade man dem helt sonika på marken med stockar tvärsöver, som skydd mot rovdjur. Naturligtvis har man också satt landskapets ödesbölen i samband med digerdöden. (Källa: Jämten 1993, sid 51 - ff, St efan Brink)



Flera forskare hävdar att denne Sigrid Håkonsdotter är identisk med Sigrid Håkonsdotter Bolt , som också var gift med Ogmund (Hirdt Jore) Guttormsson, riddare och hirdstjore, nämnd 1339- 1354 i Norge. De hade en son Olaf född cirka 1320. Hallsten Torleifsson är känd till 1345. Det kan dock ha skett en sammanblandning av Egge i Steinkjer, Tröndelag och Egge i Ringerike, Norge. Det troliga är att denna Sigrid kanske är från Egge i Ringerike, Norge. (Egen sammanstä llning)

Sigrid Håkonsdotter, född Ringerike, Norge, död 1363 i Egge, Trondheim, Norge. Hon var dotte r till Håkon Ogmundsson, född 1260 Viken, Norge och död 1346. (Källa: Ingvar Sahlin)

Vid mitten av 1300-talet drabbades Europa och Asien av den svåraste och kanske mest kända far soten, vilken i Sverige kom att benämnas digerdöden. Enligt de nordiska traditionerna inkom p esten till oss via ett engelskt fartyg, som anlände till Bergen i Norge år 1349. Härifrån spr eds den sedan till det övriga Norden. Bortemot hälften av dåtidens norrmän skall ha avlidit s om en följd av pesten och följdepidemierna. Inga jämtländska brev nämner pesten. Nils Ahnlun d har emellertid pekat på indirekta bevis för digerdödens härjningar i landskapet, dels det f aktum att de jämtländska breven drastiskt avtar efter år 1350, dels att de jämtländska lagmän nen Jörund och Halvard, som nämns i brev år 1349, tycks ha avlidit. I alla landskap finns de t folkliga sägner, som berättar om digerdödens härjningar. I exempelvis Ragunda skall rök h a kommit ur endast sju skorstenar, i Alsen ur en enda. I Lockne skall endast fyra människor h a överlevt, medan bara två yngligar skulle ha blivit i livet i Hede, Härjedalen. Från Hammerd al berättas, att då man inte längre orkade med att föra liken till kyrkogården, lade man de m helt sonika på marken med stockar tvärsöver, som skydd mot rovdjur. Naturligtvis har man också satt landskapets ödesbölen i samband med digerdöden. (Källa: Jämten 1993, sid 51 - ff, Stefan Brink)

view all

Sigrid Haakonsdatter's Timeline

1281
1281
1300
1300
Egge, Steinkjer, Trøndelag, Norge (Norway)
1301
1301
Egge, Steinkjer, Nord-Trøndelag, Norway
1302
1302
Egge, Steinkjer, Nord-Trøndelag, Norway
1363
1363
Age 82
Egge, Steinkjer, Nord-Trøndelag, Norway