Tomas Amundsson

"framgår att Johan Tomassons i Kasker (Kaskejaur) farfar hette Amund Tomasson och som tidigare innehaft lappskattelandet i fråga. Så att Johans far hette Tomas Amundsson är riktigt. Men denne levnadsöde tycks vara helt okänt. Enligt Piteå lfs dödbok begravdes 1661-04-27 en Lap Tomas, en tiggare. Men om denne är identisk med Johans far går inte att avgöra med så knappa uppgifter. En Amund Tomasson i Arjeplogbyn finns upptagen i mantalslängder mellan åren 1674-1679. Vid tinget 1682-02-07 framgår att Johan Tomasson har ett arv efter hans farbror Sjul Amundsson att hämta ut hos bonden Anders Johansson i Hortlax, Piteå lfs. Sjul antogs som soldat 1679-02-08 (lejd av just Anders Johansson i Hortlax) och dog i Ystad i augusti månad samma år. Om Johan Tomasson själv finns han med i vissa mantalslängder (Arjeplogbyn); 1671 som sprintare, 1674, 1684 som tolk och 1686.

____

Fokus för denna artikel är några nedslag i materialet rörande hur gruvfältet bearbetades i bör- jan av den första perioden 1635-1659 och är avsedd som en pilotstudie och illustration av vad som kan åstadkommas med ytterligare fördjupningar i denna mytomspunna gruvverk- samhet. Källmaterialet återfinns i bergskollegii och kammarkollegii arkiv samt i länsräken- skaperna och rör sig i de flesta fall om brev från eller till olika ämbetsmän i samband med att bruksrörelsen startade och om räkenskapsmaterial. Åtskilligt har skrivits om Nasafjäll och bruksrörelsen, men gruvorna själva har inte alltid stått i centrum. De olika stadierna i gruv- brytningen är svåra att få riktig kunskap om och materialet är ofta ofullständigt och språk- ligt otydligt. Namnen på gruvorna skiftade också under åren, vilket gör identifieringen mycket svår.
Gruvöppningarna täcktes tydligen tidigt, eftersom 1 000 alnar vadmal hade anskaffats 1635, en del användes också till säckar. I augusti samma år rapporterades att ett antal personer hade arbetat vid gruvan i sju veckors tid. De var: Olof Jonsson, Jöns Persson, Joen Stark, Johan Nilsson, Johan Pedersson, Erik Andersson, Anders Larsson, Lars Matsson, Mats Svensson och Per Olofsson.

Dessutom fanns ett antal samer: Pål Nilsson, Thomas Amundsson, Lars Nilsson, Thomas Fjärdingsman, Anund Sjulsson och Anders Nilsson. Samtliga avlönades med nio daler kmt eller åtta öre/dag och det sägs uttryckligen att samerna fick lika mycket betalt som de svenska arbetarna. Dessutom finns ett dokument där samtliga kvitterar sin lön med sina bomärken och där finns samerna med på samma sätt som de svenska arbe- tarna. Tiden därefter och fram till den 25 november 1635 fanns endast Jöns Persson, Joen Stark, Johan Andersson och Anders Eriksson samt tre samer vid gruvfältet.

http://www.landskapsarkeologerna.se/wp-content/uploads/rapport-expe...äll-2017-optimerad.pdf

https://www.myheritage.com/research/record-1-1643048504-1-500519/th...