Ulrika Eleonora Stålhammar

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=34664

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ulrika_Eleonora_St%C3%A5lhammar

https://www.adelsvapen.com/genealogi/St%C3%A5lhammar_nr_496#TAB_2

http://blogg.slaktingar.se/en-svensk-adelskvinna-blir-karolin/

Stålhammar, Ulrika Eleonora. Om denna amazon finnas tvänne olika uppgifter. Enligt Biografiskt Lexikon skulle hon vara dotter af öfverstelöjtnanten Johan Stålhammar, som dog i Polen 1708. Då fäderneslandets ställning vid riksdagen 1713 så hjertgripande lades på folkets hjerta och utskrifningskommissarierne sökte efter män, som kunde draga svärd, klädde sig denna jungfru i sin faders kläder, tog ett hans hemma qvarlemnade svärd och begaf sig på en af hans ridhästar till Stockholm, kallade sig Wilhelm Edstedt och erbjöd sig att gå ut till sin kung i fält. Men ingen transport var att sända, och således nödgades W. Edstedt föda sig som taffeltäckare hos landshöfdingskan Mannerborg, sedan som jägare hos löjtnant Berg. Inmönstrades slutligen af grefve Adam Carl De la Gardie såsom artillerist. Hon serverade kanoner tills Sverige fick fred, och gifte sig sedan med en flicka, Maria Löhman, som försett sig på det fina krigareansigtet. Slottspredikanten Catonius vigde dem. Efter fjorton dagar upptäckte W. Edstedt för sin maka sitt kön. Men M. Löhman var dermed tillfreds och de lefde länge i stilla frid tillsammans. Först 10 år efter det W. Edstedt fått sitt afsked upptäcktes förklädningen. Båda dömdes, den förklädda enligt ett bibelspråk, att förklädning var en styggelse, till döden. Konungen "benådade" (1719) Ulrika Eleonora Stålhammar med fjorton dygns vatten och bröd, och Maria Löhman med åtta dagars fängelse för det hon dolt bedrägeriet. Så är det uppgifvet, men här synes tydligt ett fel vara begånget, ty hon blef först efter kriget gift och var det i 10 år, och den kongl. benådningen föll 1719. I Anreps Ättartaflor deremot kallas hon Fredrika, och uppgifves vara dotter af Pehr Gabriel Stålhammar (ofvannämnde Johan S:s son). Hon säges der hafva rymt ur föräldrarnes hus, för att undvika ett för henne obehagligt giftermål; tjente derefter i karlkläder, såsom dräng, hos en öfverste Berch; blef sedan artillerikarl hos kapten Sillén i Kalmar och slutligen befordrad till konstapel, då hon kallade sig Ekstedt; gifte sig derefter med en piga, och begaf sig, när efter tre års förlopp hennes kön röjdes, till hofjägmästaren Silfversparre på Gullaskruf, samt ändrade klädedrägt; dog på 1730-talet å Björkskog, allt i Småland. Den förmenta hustrun afled slutligen några år derefter på Salshult, ett Stålhammar-ätten tillhörigt gods i Småland.

http://runeberg.org/sqvinnor/0402.html

http://www.sfhm.se/templates/pages/ArmeStandardPage.aspx?id=1250&ep...