view all
Immediate Family
-
wife -
-
mother
-
father
About Willhelm Hindrich de Besche
TVEKSAM?
Källa:
http://web.telia.com/~u88703495/anfarfar.htm
fmfmfmmffmmff
10956 Wilhelm de Besche,
född omkring 1500,
död 8/10 1567 i Liège, Belgien.
Arkitekt.
Arkitekt hos kurfursten av Köln och furstbiskopen av Lüttich.
Begravd i oktober 1567 i S:t Lamberts kyrka i Liége, Belgien. [OW]
+++++++++++++++++++++++++++++
http://web.telia.com/~u13607243/landeen/0001/6306.htm
Ansedel Vilhelm de Besche
-1567
ff
Hindrich de Besche.
fm
Maria de Montage.
f
Hindrich de Besche.
m
Johanna NN.
Vilhelm de Besche. Död 8 oktober 1567 i Liége, Belgien. Arkitekt.
Gift. .
Barn:
Gilius de Besche. Byggmästare, Arkitekt.
Född 1556 i Amsterdam.
Levnadsbeskrivning Vilhelm de Besche
Död 8 oktober 1567 i Liége, Belgien.
Arkitekt.
+++++++++++++++++
Här nedan anges dödsdatum till 3 okt.
Fel- stavning/-tolkning eller?
http://www.ekdahl.org/karldenstore/3202.htm
Heinrich de Besche d.ä.
(Ung 1410-)
Maria de Montage
(-)
Henrik de Besche d.y.
(Ung 1460-)
Johanna de Roxelle
(Ung 1470-)
Vilhelm de Besche
(1510-1567)
Family Links
Spouses
Unknown
/Children:
Gillis Vilhelmsson de Besche+
Vilhelm de Besche
Born: 1510-1526, Liege, Belgien
Marriage: Unknown
Died: 3 Oct 1567, Liege, Belgien at age 56
Arkitekt hos kurfursten av Köln och furstbiskopen av Lüttich. Begravd i oktober 1567 i S:t Lamberts kyrka i Liége, Belgien.
Källa: Oscar Wasastjerna, "Ättar-taflor öfver den på Finlands Riddarhus introducerade adeln" (Borgå 1880)
His father was Henrik de Besche born abt 1488 in Liége, Belgium
Copyright Lars Ekdahl © 2004-2008
http://www.yourbeginnings.com/FAMILJEAKTUELLT/indilist.php?alpha=B&...
de Besche, Wilhelm (7998)
Född omkring 1500
Död 10 Augusti 1567 -- Liége, Belgien
+++++++++++++++++++++++++++++
http://worldconnect.genealogy.rootsweb.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&d...
Name: Vilhelm de Besche
Sex: M
Birth: abt 1510 in Liége, Belgium
Death: 8 OCT 1567 in Liége, Belgium
Burial: St. Lamberts Church in Liége, Belgium
Occupation: Arkitekt hos kurfursten av Köln och furstbiskopen av Liége.
Father: Henrik de Besche b: abt 1488 in Liége, Belgium
Mother: Johanna de Roxelle
Marriage 1 Spouse Unknown
Children
Gillis Willemsson de Besche b: abt 1540 in Liége, Belgium
+++++++++++++++++++++
http://www.ekdahl.org/karldenstore/3202.htm
Heinrich de Besche d.ä.
(Ung 1410-)
Maria de Montage
(-)
Henrik de Besche d.y.
(Ung 1460-)
Johanna de Roxelle
(Ung 1470-)
Vilhelm de Besche
(1510-1567)
Family Links
Spouses:
Unknown
Children:
Gillis Vilhelmsson de Besche+
Vilhelm de Besche
Born: 1510-1526, Liege, Belgien
Marriage: Unknown
Died: 3 Oct 1567, Liege, Belgien at age 56
Arkitekt hos kurfursten av Köln och furstbiskopen av Lüttich. Begravd i oktober 1567 i S:t Lamberts kyrka i Liége, Belgien.
Källa: Oscar Wasastjerna, "Ättar-taflor öfver den på Finlands Riddarhus introducerade adeln" (Borgå 1880)
His father was Henrik de Besche born abt 1488 in Liége, Belgium
Copyright Lars Ekdahl © 2004-2008
Yrke:Arkitekt hos kurfursten av Köln och furstbiskopen av Liége. Född omkring 1510 i Liége, Belgien. Död 1567-10-08 i Liége, Belgien. Begravd 1567-10-.. i S:t Lamberts kyrka i Liége, Belgien.
view all 12
Willhelm Hindrich de Besche's Timeline
| 1375 |
1375
|
Liége, Belgium
Finns även uppgifter som anger 1397 som födelseår. +++++++++++++++++++++++++++++++++++
Född omkring 1397 i Liége, Belgien. Adliga ätten: DE BESCHE, Nr 763, Natural 1664-08-29;
Grenar av släkten hava naturaliserats under numris 944, 1253 och 1300. Nederländsk adlig familj från Liége i Belgien,
(Ur boken "Ättartavlor" del ll, A-G av Carpelan). |
 |
| 1510 |
October 8, 1510
|
Liège, Belgium
Födelseår saknas uppgift om. ? Ca 1510???
Arkitekt hos kurfursten av Köln
Född omkring 1510 i Liége, Belgien.
|
|
| 1530 |
1530
- 1567
Age 19
|
FURTSBISKOPEN AV LIEGE, LIÈGE, Belgium
Den biskopsstiftet i Liège eller Prince-biskopsstiftet i Liège var en av de heliga romerska riket i Låg Länder i nuvarande Belgien. It belonged from 1500 on to the Lower Rhenish-Westphalian Circle . Det tillhörde från 1500 till Nedre RHENSK-Westphalian Circle. It was headed by the Prince-Bishop of Liège . Det var under ledning av prins-biskop i Liège. Its territory included most of the present Belgian provinces of Liège and Limburg , and some exclaves in other parts of Belgium and the Netherlands. Dess territorium ingår de flesta av de nuvarande belgiska provinserna Liège och Limburg, och vissa exclaves i andra delar av Belgien och Nederländerna. The capital was Liège (which, as the bishopric, is Lüttich in German and Luik in Dutch ). Kapitalet var Liège (som biskopsborg, är Lüttich i tyska och Luik på nederländska). The bishop of Liège received secular powers over the county of Huy — part of the diocese — in the 10th century. Biskopen i Liège fått sekulära befogenheter gentemot grevskapet Huy - en del av stiftet - i den 10: e århundradet. The bishopric was expanded with the lordship of Bouillon in 1096 (ceded to France in 1678), the county of Loon ( French : Looz ) in 1366 and the county of Horne (near Weert , Netherlands) in 1568. Den biskopsborg utökades med herravälde av Bouillon i 1096 (avträddes till Frankrike under 1678), i grevskapet Loon (franska: Looz) under 1366 och grevskapet Horne (nära Weert, Nederländerna) under 1568. The bishopric of Liège was not part of the Seventeen Provinces or the Southern Netherlands , but its politics were influenced by the dukes of Burgundy and later the Habsburgs . Den biskopsstiftet i Liège var inte en del av de sjutton provinserna eller södra Nederländerna, men politiken är påverkade av hertigarna av Bourgogne och senare habsburgarna. The bishopric was dissolved in 1795, when it was conquered by France. Den biskopsborg upplöstes 1795, då det erövrades av Frankrike. Its territory was divided over the départements Meuse-Inférieure , Ourthe , and Sambre-et-Meuse . Dess territorium delades under départements Meuse-Inférieure, Ourthe och Sambre-et-Meuse. The most important cities ( bonnes villes ) of the bishopric were Liège, Beringen , Bilzen , Borgloon , Bree , Châtelet , Ciney , Couvin , Dinant , Fosses-la-Ville , Hamont , Hasselt , Herk-de-Stad , Huy , Maaseik , Peer , Sint-Truiden , Stokkem , Thuin , Tongeren , Verviers , Visé and Waremme . De viktigaste städerna (bonnes Villes) i biskopsborg var Liège, Beringen, Bilzen, Borgloon, Bree, Châtelet, Ciney, Couvin, Dinant, Fosses-la-Ville, Hamont, Hasselt, Herk-de-Stad, Huy, Maaseik, Peer, Sint-Truiden, Stokkem, Thuin, Tongeren, Verviers, Vise och Waremme. The city of Maastricht fell under the joint jurisdiction of the Prince-Bishop of Liège and the Duke of Brabant (later the Estates-General of the United Provinces ). Staden Maastricht sjönk under gemensam jurisdiktion av Prince-Bishop Liège och hertigen av Brabant (senare Estates generaldirektör Förenade provinserna). ++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
|
 |
|
1530
- 1567
Age 19
|
KURFURSTEN AV KÖLN, Köln
OBS NEDANSTÅENDE ÄR EN SENARE KURFURSTE AV KÖLN.
Version med endast textDe här sökorden är markerade: köln Dessa termer syns endast i länkar som pekar på denna sida: kurfursten av Köln:
5) i Köln. E., hertig af Bajern, kurfurste af
bestämdes 1577 af det jesuitiska partiet till
Köln
Fortfarande finns det överallt i Köln spår efter romarna: den vackra Dionysosmosaiken i Romersk-germanska museet, delar av den romerska stadsmuren och den romerska vattenledningen, som ledde in friskt vatten till staden från det närliggande Eifel. Under rådhuset har man frilagt fundamenten av den romerske ståthållarens residens, som man kan besöka, om man tar hissen ned till "Romartiden". Med romarna kom också kristendomen till Köln och redan tidigt blev staden biskopssäte tack vare sin betydelse. 785 grundade Karl den Store ärkestiftet Köln, som förutom sin kyrkliga värdighet också tillfördes ansenlig världslig makt, vilket gjorde det till en av de mäktigaste feodalherrarna inom det Heliga Romerska Riket. Sedan 1100-talet för Köln som en av fyra kristna metropoler beteckningen "helig" i stadsnamnet. 1164 fördes reliker efter de heliga tre konungarna till Köln och för dessa skulle en mäktig katedral byggas, som skulle vara det största byggnadsverket norr om Alperna. Grundstenen till det som skulle bli Kölner Domen lades i augusti 1248 men inte förrän 1880 var byggnadsarbetena klara, sedan de ställts in under mitten av 1500-talet. Förutom domen byggdes också tolv stora romanska stifts- och klosterkyrkor. Sedan 1985 har alla kyrkor nästan helt och hållet restaurerats. Snart nog hade Kölns innevånare fått nog av kyrkans världsliga makt och 1288 slog de den ärkebiskopliga hären och fördrev ärkebiskopen som världslig herre från staden. 1396 beslöt stadens skrån att instifta en egen författning med borgmästare och stadsråd, men det skulle dröja till 1475, innan Köln fick status som fri riksstad. Vid denna tidpunkt hade staden blivit en av de folkrikaste och mest välmående städerna inom det tyska språkområdet och dessutom ett ledande mässcentrum samt spelade en viktig roll inom Hansan. 1388 byggdes här det första stadsuniversitetet i Europa. Om denna tid påminner fortfarande byggnader som Overstolzenhaus (t.h.), ett romanskt borgarhus, som nu är säte för en konsthögskola, det gotiska rådhuset och Gürzenich (t.v.), en 1400-talsbyggnad, som var representations- och dansbyggnad för den dåtida befolkningen. Till den tidens mörka sidor hör religiösa förföljelser av sådana grupper, som inte var katoliker. 1423 flydde judarna över till Rhens högra sida, under 1500-talet förföljdes protestanter och under 1600-talet många av Kölns kvinnor under de pågående häxprocesserna. Sedan staden intagits av de franska revolutionstrupperna 1794 avslutas Kölns historia som helig och fri riksstad, universitetet stängs och kyrkans egendomar dras in. Kloster och kongregationer (katolska samfund) sekulariseras, protestanter jämställs med katoliker och judar får ånyo bosätta sig i staden. Vid fredsslutet 1815 överförs Köln till kungariket Preussen. Under de följande årtiondena blir Köln vid sidan av Berlin den största och viktigaste staden i Preussen. 1822 får staden för första gången sedan romartiden en bro över Rhen, även om den var provisorisk. Genom anslutningen till Preussen inträder Köln i industrialismens tidsålder även om det är något försenat. Ett flertal namn, som fortfarande förknippas med Köln, står för det ekonomiska uppsvinget: Stollwerck (choklad), Klöckner Humboldt Deutz (motorer), Helios (elektriska apparater och anläggningar). Under denna tid utvecklas Köln också till en trafikknutpunkt för trafiken till lands och sjöss. 1881 tas de medeltida stadsmurarna bort och i deras ställe anläggs nya representativa boulevarder.
I domen finns ett stort antal konstskatter, av vilka en del fanns redan i den kyrka som fanns på platsen Uföre den nuvarande, som t.ex. Gero-korset och skrinet med relikerna efter de tre kungarna. nder andra världskriget träffades kyrkan av 14 tunga bomber men klarade sig trots allt förvånansvärt bra. Reparationsarbeten började kort efter krigets slut, men har ännu ej helt slutförts. Till krigsskadorna har under senare tid också kommit skador som orsakats av väder och påverkan genom miljön. Eftersom stora delar av domen är byggd i sandsten, vittrar denna och måste kontinuerligt ersättas. Speciellt viktigt är detta för de pelare, som har bärande funktioner.
Av den medeltida stadsbefästningen finns tre av de sammanlagt tolv små borgarna vid stadsportarna kvar och används fortfarande för olika ändamål. Den mindre Ulreporten och restaurerade delar av stadsmuren kan man se vid Sachsenring. Bilden visar Severinstor vid Chlodwigplatz.
Den turist, som besöker Köln under karnevalstid, får verkligen uppleva något speciellt. Den världsberömda karnevalen är en glad folkfest, som innevånarna själva kallar "den femte årstiden". Festligheterna utbryter alltid den 11/11 kl. 11.11, har sin höjdpunkt på "Rosenmontag" (blåmåndag, måndagen före fastan) och avslutas på "Aschermittwoch" (askonsdagen). På måndagen äger de bekanta karnevalstågen rum, då man kan göra sig lustig över sig själv och hela världen. Besökare rekommenderas att ta med sig en påse att samla alla godsaker i, som kastas från de deltagande vagnarna. Mat i Köln är ett kapitel för sig, speciellt om man beslutar sig för att äta den i någon av de många ölstugorna (Kneipen). Den som försöker översätta matsedeln ordagrant, kan råka ut för sitt livs överraskning. |
||
| 1540 |
1540
|
Liege, Liege, Walloon Region, Belgium
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Var verksam som arkitekt och köpman först i Liége, Belgien,
Därifrån begav han sig med hustru och två döttrar till Sverige,
Han kom först till Nyköping och erhöll 1606-07-03 öppet brev på stadens tullkvarn. Byggmästare vid Skeppsholmen i Stockholm 1608-07-23
Enligt traditionen inom släkten skall han ha adlats av kejsar Ferdinand lll. Till Sverige inflyttade jämväl fem söner, i varje fall de båda äldsta före fadern. Den första tiden i Sverige kallade bröderna sig endast med fadersnamnet GILLIUSSON, men upptogo sedermera släktnamnet de Besche. Ätten förgrenade sig redan under 1600-talet starkt, då alla fem bröderna efterlämnade söner. Gillis de Besche var gift med en fränka (kvinnlig släkting). Gift
Barn Wilhelm (Wellam) de Besche (Giliusson).
Helena de Besche.
Gillis (Gillius) de Besche.
Hubert de Besche.
Gerard de Besche.
Jacob de Besche. Död 1640.
Född omkring 1540 i Liège, Belgien,
Arkitekt och Köpman.
Gillis de Besche d.ä. hade
Willems son, Carl adlades för faderns förtjänster 29 / 8 1664 män slot själv synd att.
Gift omkring 1571 med Helena de Besche, född omkring 1550. Hon tillhörde sannolikt Samma släkt som synden göra, VARS Damligan släktförhållanden äro oklara. |
|
| 1567 |
October 8, 1567
Age 57
|
Liége, Belgium
|
|
|
October 8, 1567
Age 57
|
St. Lambert's Cathredal, Place St Lambert 11, Liège, , Liège, Liège, Région wallonne, 4000, Belgium
|
||
| ???? |