Follow
Administrativ historik Kommunens område motsvarar Västanfors socken och Västervåla socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
25 november 1927 inrättades Västanfors municipalsamhälle som upplöstes vid årsskiftet 1943/1944 då Fagersta stad bildades av Västanfors landskommun.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Västervåla landskommun i Ramnäs landskommun som 1963 uppgick i Surahammars landskommun.
1967 överfördes Västervåla församling från Surahammars landskommun till Fagersta stad. Fagersta kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Fagersta stad.
Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Västmanlands mellersta domsaga, från 1974 till 2001 i Sala domsaga och den ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.
Kommunvapnet Blasonering: Sköld: styckad av silver, vari ett blått järnmärke och blått, vari en lilja av silver, och däröver en av en vågskura bildad, blå ginstam belagd med ett bevingat hjul av silver.
Den nedre delen av vapnet, alltså liljan och järnsymbolen, utgjorde vapen för Fagersta Bruks AB och skapades 1941. Bolaget försökte få vapnet fastställt av Kungl Maj:t, vilket dock inte lyckades, då vapen för enskilda företag inte kunde få kunglig fastställelse. Sedan Västanfors kommun blivit Fagersta stad, med namn efter bruket, gjordes ett tillägg till företagsvapnet och den övre delen med vinghjulet som järnvägssymbol och vågskuran som symbol för Strömsholms kanal. Detta vapen fastställdes 1947. 1974 registrerades det i PRV enligt de nya reglerna för kommunala vapen.
Historia Fagersta fram till järnåldern Fagerstas historia är fram till 1900-talet stark förknippad med järn- och ståltillverkning. Redan på stenåldern bodde dock människor inom den nuvarande kommunen, flera boplatser finns belagda från denna tid. Från yngre järnåldern är ett mindre gravfält känt. De välbevarade blästerugnarna i Dunshammar, 3 km söder om Ängelsberg, härrör från denna tid. Under arkeologiska utgrävningar på 1970- och 80-talet konstaterades att blästerugnarna fanns redan på 600-talet. Järnmalmen som man använde var så kallad sjömalm, och togs upp från den intilliggande sjön Åmänningen. Dunshammar är en av de äldsta platserna i Sverige för järnframställning man idag vet om.
Järnframställningen ökar under medeltiden Från medeltiden finns flera lämningar efter både järnmalmsbrytning och hyttor i kommunen. I Semla, vid Strömsholms kanal, fanns redan under 1300-talet flera gruvor och ett mäktigt järnbruk. Järnbruket lades ned på 1800-talet, men gruvverksamheten fortsatte fram till 1960-talet. Även de senare betydelsefulla järnbruken i bland annat Ängelsberg och Västanfors hade anor tillbaka i medeltiden.
Fagersta bruk Vid Kolbäcksån anlades 1611 en stångjärnshammare på en plats där järnframställning också pågått sedan medeltiden. Hammaren blev början till Fagersta bruk, runt vilket så småningom ett samhälle växte fram. Utvecklingen gick dock relativt sakta, först under slutet av 1800-talet kom Fagerstas stora expansion i samband med industrialiseringen och utvecklingen av götstålsprocesserna. År 1873 bildades Fagersta Bruks AB (från 1971 Fagersta AB), ett modernt industriföretag, som bestod ända fram till 1970-talets stålkris, och slutligen avvecklades 1984. Dagens stålindustri sysselsätter emellertid nästan lika många som gamla Fagersta AB gjorde.
Indelningar
Distrikt (socknar) inom Fagersta kommun Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Västanfors-Västervåla församling.
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna:
Västanfors Västervåla Tätorter I kommunen finns 2015 två tätorter : Fagersta och Hedkärra.