Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.
view all

Profiles

Start 8.4.2018.

Under construction

Borås (Swedish pronunciation: [bʊˈroːs]) is a city (officially, a locality) and the seat of Borås Municipality, Västra Götaland County, Sweden. It had 66,273 inhabitants in 2010. Wikipedia


Borås I Göteborg I Eskilstuna I Kalmar I Sundswall I Södertälje I Visby I Västerås I


History

The city of Borås received its privileges in 1621 by King Gustav II Adolf. The reason was to give local pedlars a legal place for vending their merchandise. The city developed soon after it was founded. After a century it had increased to over 2,000 inhabitants. Borås has been ravaged by fires four times: in 1681, 1727, 1822 and 1827. The Caroli church is the oldest of Borås's buildings and has withstood all fires.

In 1971 the City of Borås was made a municipality (kommun) when the unitary type of local government unit was introduced in Sweden. Three years later a lot of surrounding municipalities were amalgamated with Borås. In 1995 the western part was split off, creating Bollebygd Municipality.

In its 2017 report, Police in Sweden placed the Norrby, Hässleholmen and Hulta districts in the most severe category of urban areas with high crime rates. Wikipedia

Start 8.4.2018.

Under construction

Borås on Ruotsin entinen kaupunki ja nykyinen Boråsin kunnan keskustaajama. Borås sijaitsee Länsi-Ruotsissa Länsi-Götanmaan läänissä ja Länsi-Götanmaan maakunnassa. Boråsin taajamassa on 66 273 asukasta, joten se on kooltaan läänin toiseksi suurin taajama Göteborgin jälkeen.[1] Ennen vuoden 1998 lääniuudistusta alue kuului Älvsborgin lääniin, ja Borås oli kyseisen läänin suurin paikkakunta. Wikipedia


Borås I Göteborg I Eskilstuna I Kalmar I Sundswall I Södertälje I Visby I Västerås I


Historia

Borås sai kaupunkioikeudet 1621 Kustaa II Aadolfilta ja siitä tuli pian sen jälkeen kukoistava tekstiiliteollisuuden keskittymä. Borås on koko Ruotsin merkittävin tekstiilikaupunki. Ensimmäinen tekstiilitehdas aloitti vuonna 1834, mistä uusien tehtaiden rakentaminen alkoi. Jo muutama vuosi myöhemmin (1837) tehtaita oli jo 148. Kaikki tehtaat sijaitsivat Viskan-joen varrella, josta tehtaat saivat sähköä. Rautateiden rakentamisen ansiosta tekstiilituotteita voitiin kuljettaa paremmin ympäri maata. Vuonna 1944 työskenteli 12 000 ihmistä 243 tehtaassa tekstiili- ja vaateteollisuuden parissa. Vuonna 1940 Boråsista tuli Mikkelin kummikaupunki. Wikipedia

Start 8.4.2018.

Under construction

Borås är en tätort i Västergötland och centralort i Borås kommun, Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Borås är Sveriges 15:e största tätort och den största orten (helt belägen) i landskapet Västergötland med 72 434 invånare (2016) av kommunens 111 026 invånare (2017). En staty av stadens grundare, Gustav II Adolf, står på Stora Torget. Wikipedia


Borås I Göteborg I Eskilstuna I Kalmar I Sundswall I Södertälje I Visby I Västerås I


Ortnamnet Borås förmodas ha sin grund i fäbodar som låg på åsen, Fäbodaråsen-Bodaråsen, så småningom Borås. Åsen kallas numera Rya åsar.[8]

Stadens grundande Staden grundades av kung Gustav II Adolf år 1621,[9] mestadels för att legalisera en riksomfattande gårdfarihandel och för att Kronan skulle få skatteintäkter från de så kallade knallarnas försäljning. De sålde nämligen varor som inte hade förtullats någonstans, vilket retade såväl städers köpmansgillen som Kronan. Detta hade bevisligen pågått sedan 1500-talet, då traktens bönder drygade ut sin försörjning vintertid genom att sälja sitt eget hantverk, smide och träslöjd vida kring. Med tiden blev de alltmer som handelsmän, vilka köpte och sålde varor. De utvecklade också ett eget hemligt språk, så kallad månsing, med ord som än idag lever kvar i svenskan.

Våren 1620 skickade bygden ett par representanter till kungen för att klaga på hur knallarna behandlades av kringliggande städer och för att få möjlighet att bedriva handel. Kungen uppmanade dem då att antingen upphöra med sin handel eller grunda en ny stad. En ny stad grundades runt sockenkyrkan i Torpa, en medeltida kyrka som stod där Carolikyrkan står idag. Vid midsommartid 1620 reste återigen sändebud till kungen för att utverka stadsprivilegier. Då kungen var på friarfärd i Tyskland fick traktens gårdfarihandlare giltiga, om än provisoriska, stadsprivilegier den 29 juni 1621. Dessa privilegier bevittnades sedan av kungen den 25 maj 1622. År 1624 utvidgades privilegierna, så att boråsarna fick rätt att driva handel var de ville bara de hade förtullat varorna i Borås.[10]

Den nya staden utstakades av Nils Göransson Stiernsköld.[8]

Ytterligare en viktig orsak till att Borås grundades var militär. I väster hade Sverige ännu endast tillgång till havet genom en smal korridor vid Göta älvs mynning med Gamla Älvsborgs fästning som lås (från mitten av århundradet med Nya Älvsborg som försvarsfäste). I övrigt var hela det nuvarande Sveriges västra del danskt. Göteborg grundades samma år som Borås, men behövde understöd. Älvsborgs regemente sattes därför upp 1624 i Västergötland med bas i Sjuhäradsbygden. Detta infanteriförband, kallat I 15, underhölls därefter i över 350 år, fram till 1998, från 1914 i Borås.

Historisk utveckling Borås har härjats av fyra stadsbränder: 1681, 1727, 1822 och 1827. Caroli kyrka invigdes 1669 och är den äldsta byggnaden i Borås. Den har överlevt alla bränder, om än skadats och reparerats.

Staden fick från början en stark utveckling och nådde över 2 000 invånare redan före 1700-talets mitt. Förutom gårdfarihandel med textilier blev handel med smidesvaror om saxar, spikar, hästskor, synålar och liknande viktiga näringar.[8] Under 1700-talets andra hälft försämrades förutsättningarna; allmogen började söka sig förbi Borås, och staden fick konkurrens från Ulricehamn. Monopolställningen upphörde, och trots viss manufakturverksamhet, bland annat färgerier, gick Borås in i en period av långsammare utveckling under 1700-talets senare del.

Borås moderna utveckling sköt fart vid mitten av 1800-talet, då flera bomullsfabriker anlades. Ytterligare textilfabriker tillkom kring sekelskiftet. Järnvägen innebar också en stark stimulans. Folkmängden ökade från ca 3 000 (1860) till över 15 000 vid sekelskiftet. Borås hörde då till de mest expansiva städerna och avancerade från 32:a plats (1860) till 12:e (1900) i rangordning efter folkmängd.

Den raska utvecklingen fortsatte långt in på 1900-talet och Borås nådde en niondeplats 1950. Borås har varit en av rikets främsta textilstäder och staden drabbades hårt när den så kallade tekokrisen slog till på 1970- och 1980-talen i Sverige. Under efterkrigstiden har dock industrins betydelse avtagit, samtidigt som Borås ensidiga inriktning mot textilnäringen växlats mot en mer blandad industristruktur. Borås har alltmer kommit att präglas av sin funktion som centralort för sitt omland, och befolkningsökningen har varit jämförelsevis blygsam under 1900-talets senare hälft.

1978 inträffade en storbrand där 20 människor omkom, se: Branden på stadshotellet i Borås Wikipedia