Anders Nicolai Tornensis

Vicar (priest) in Kautokeino, Norway.

---

Anders Tornberg (1655-77), anställdes 1655 som brukspre-dikant i Kengis. I bref år 1661 anmäler prosten i Neder-Torneå hos Hsandskonsist., att herr Andreas i Kongas och Öfver-Torneå har sammanvigttvå unga personer; kvinnans förra man, som allenast ett år varit borta utei fiendeland, var nu hemkommen, finner sin hustru omgift och begär enannan maka. Konsist. resolverar: D:nus Andreas skall citeras hijt til con-sistorium tillika med the tvenne copuleradhe personerna, så wäl som ochqvinnones förre man, hvilken des för innan inthet gifftermåhl tillåthes.(Hdpr. 16/8 1661.) Brukspredikanten fälldes att utgifva 40 rdlr för sinexorbitanz med den olagliga vigningen efter sitt eget samtycke, då det stodhonom fritt i val antingen att utgifva dessa penningar eller suspenderas påett år, och thet skal han göra absque dilatatione (Hdpr. 1/6 1663). Den 2sept. s. å. heter det: Dn Andreas i Köngas skal priveras officio, om han ejstrax erlägger de 40 rdlrna. Han befordrades efter sin fader till khde iÖfver-Torneå 1677 och blef slutl. khde i Kautokeino

---

student (1645), prest i Kautokeino (1650), brukspredikant i Kengis (1655), pastor i Øvre Torneå (1677(mistet embedet, fikk det igjen)), kyrkoherde i Kautokeino (1682-1705)

---

Källa: Bygdéns herdaminnen, Öfver-Torneå:

Anders Tornberg (1677-80), son till företrädaren, är säkerligen den Andreas Nicolai Tornensis (Both.) hvilken inskrefs som stud. vid Upsala univ. 3 juli 1651, prästv. 1655 till brukspred. i Kengis (se nedan), khde i Öfver-Torneå 1677, men efter 3 år förklarad förlustig ämbete och tjänst.

Återfick prästämbetet och blef 1682 pastor i Kautokenio.

---

Svensk präst.

också känd som Anders Tornberg. SAmt Andreas.

Föddes CIRKA 1630 i Sierjevara(övertorneå på lokalt språk), Sverige. Han dog 1705 i Kautokeino, Finnmark.

Han antog namnet Tornensis som är en latinisering av "från Torneå"

Tornensis inskrevs som student vid Uppsala universitet 1645 (1651?) och prästvigdes 1650 (1655?)

(Härnösands stifts herdaminne angiver olika årtal i två olika artiklar om Tornensis).

1655 blev han brukspredikant i Kengis. Under sin ämbetstid där dömdes han 1661 till 40 riksdaler i böter för att ha förrättat en olaga vigsel.

Han efterträdde 1677 sin far som kyrkoherde i Övertorneå. Endast tre år senare förklarades han dock på grund av tjänstefel denna tjänst och sitt prästämbete förlustig. Han togs så småningom till nåder, återfick prästvärdigheten och efterträdde 1682 sin yngre bror Johan Nilsson (Johannes Nicolai) Tornberg som kyrkoherde i Kautokeino lappförsamling, belägen i nuvarande norska Finnmarken men fram till 1751 hörande under det svenska Härnösands stift. Denna församling hörde till det dåvarande Sveriges yttersta utposter och domkapitlet beklagade sig 1695 över att "der ingen kyrckia ähr, uthan predikas och administreras sacramenterna i ett gammalt pörte". Senare under Tornensis ämbetstid uppfördes dock 1701 Kautokeino kyrka, den första kyrkan på denna ort, delvis finansierad med personliga bidrag från Karl XI. Den invigdes 1703, och då Tornensis två år senare avled begravdes han söder om kyrkans altare. Han efterträddes som kyrkoherde av sin brorson Johan J. Tornberg.

motstridiga uppgifter: http://home.c2i.net/w-246439/Slekt/toroddmik/pafg14.htm#175

http://www.troms-slekt.com/jan2001/posts/284.html

http://www.solace.se/~blasta/herdamin/kautokeino.pdf

http://www.solace.se/~blasta/herdamin/overtornea.pdf

wikipedia.se

http://www.genealogia.fi/sukus/tornberg/Maria_Falk.pdf

---

Svensk präst.

också känd som Anders Tornberg. SAmt Andreas.

Föddes CIRKA 1630 i Sierjevara(övertorneå på lokalt språk), Sverige. Han dog 1705 i Kautokeino, Finnmark.

Han antog namnet Tornensis som är en latinisering av "från Torneå"

Tornensis inskrevs som student vid Uppsala universitet 1645 (1651?) och prästvigdes 1650 (1655?)

(Härnösands stifts herdaminne angiver olika årtal i två olika artiklar om Tornensis).

1655 blev han brukspredikant i Kengis. Under sin ämbetstid där dömdes han 1661 till 40 riksdaler i böter för att ha förrättat en olaga vigsel.

Han efterträdde 1677 sin far som kyrkoherde i Övertorneå. Endast tre år senare förklarades han dock på grund av tjänstefel denna tjänst och sitt prästämbete förlustig. Han togs så småningom till nåder, återfick prästvärdigheten och efterträdde 1682 sin yngre bror Johan Nilsson (Johannes Nicolai) Tornberg som kyrkoherde i Kautokeino lappförsamling, belägen i nuvarande norska Finnmarken men fram till 1751 hörande under det svenska Härnösands stift. Denna församling hörde till det dåvarande Sveriges yttersta utposter och domkapitlet beklagade sig 1695 över att "der ingen kyrckia ähr, uthan predikas och administreras sacramenterna i ett gammalt pörte". Senare under Tornensis ämbetstid uppfördes dock 1701 Kautokeino kyrka, den första kyrkan på denna ort, delvis finansierad med personliga bidrag från Karl XI. Den invigdes 1703, och då Tornensis två år senare avled begravdes han söder om kyrkans altare. Han efterträddes som kyrkoherde av sin brorson Johan J. Tornberg.

http://www.messon.fi/pappeja.htm

---

Kyrkoherdar i Öfver-Torneå Övertorneå kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010252/C/3 (1819-1845) bildid: C0035213_00287

---

Anders Tornberg (1682-1705), äldre broder till företrädaren. Stud. i Upsala 1645; prästv. 1650; blef brukspred. i Kengis 1655 samt khde i Öfver-Torneå 1677, men efter 3 års verksamhet på grund af tjänstefel afsatt från sin syssla och förlustig prästämbetet. Var några år utan tjänst, men återfick omsider ämbetet och benådades med Kautokeino pastorat 1682. Han bodde i Kautokeino på samma ställe som brodern. Under hans tid fick församlingen ändtligen sin kyrka, till hvars inventarium herr Anders testamenterade en bibel in folio. Han afled här 1705 och begrofs i kyrkan på södra sidan om altaret. Flera af hans barn sjönko ner till lapparnes lefnadssätt. I Kautokeinos mantalslängd för år 1741 äro uppförda 2 söner: Olof Andersson och Anders Andersson Tornenses, af hvilka afkomlingar ännu lära finnas i Norge.
Härnösands stifts herdaminne på nätet: Kautokeino http://www.solace.se/~blasta/herdamin/kautokeino.pdf

---

Anders Tornberg (1677-80), son till företrädaren, är säkerligen den Andreas Nicolai Tornensis (Both.) hvilken inskrefs som stud. vid Upsala univ. 3 juli 1651, prästv. 1655 till brukspred. i Kengis (se nedan), khde i Öfver-Torneå 1677, men efter 3 år förklarad förlustig ämbete och tjänst. Återfick prästämbetet och blef 1682 pastor i Kautokenio
Härnösands stifts herdaminne på nätet: Övertorneå http://www.solace.se/~blasta/herdamin/overtornea.pdf

---

Anders Nicolai Tornensis (även skrivet Andreas Nicolai Tornensis, också känd som Anders Tornberg), född omkring 1625 (enligt vissa uppgifter 1630), död 1705, var en svensk präst. Han var son till Nicolaus Nicolai Ulopolitanus.

Anders Nicolai antog namnet Tornensis (latinisering av "från Torneå"), och var den förste bäraren av detta ännu existerande efternamn.

Tornensis inskrevs som student vid Uppsala universitet 1645 (1651?) och prästvigdes 1650 (1655?) (Härnösands stifts herdaminne angiver olika årtal i två olika artiklar om Tornensis). 1655 blev han brukspredikant i Kengis. Under sin ämbetstid där dömdes han 1661 till 40 riksdaler i böter för att ha förrättat en olaga vigsel.

Han efterträdde 1677 sin far som kyrkoherde i Övertorneå. Endast tre år senare förklarades han dock på grund av tjänstefel denna tjänst och sitt prästämbete förlustig. Han togs så småningom till nåder, återfick prästvärdigheten och efterträdde 1682 sin yngre bror Johan Nilsson (Johannes Nicolai) Tornberg som kyrkoherde i Kautokeino församling, belägen i nuvarande norska Finnmark fylke men fram till 1751 hörande under det svenska Härnösands stift. Denna församling hörde till det dåvarande Sveriges yttersta utposter och domkapitlet beklagade sig 1695 över att "der ingen kyrckia ähr, uthan predikas och administreras sacramenterna i ett gammalt pörte". Senare under Tornensis ämbetstid uppfördes dock 1701 Kautokeino kyrka, den första kyrkan på denna ort, delvis finansierad med personliga bidrag från Karl XI. Den invigdes 1703, och då Tornensis två år senare avled begravdes han söder om kyrkans altare. Han efterträddes som kyrkoherde av sin brorson Johan J. Tornberg. https://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Nicolai_Tornensis

Vicar (priest) in Kautokeino, Norway.
Profile picture: his own written name and position.

---

Anders Tornberg (1655-77), anställdes 1655 som brukspre-dikant i Kengis. I bref år 1661 anmäler prosten i Neder-Torneå hos Hsandskonsist., att herr Andreas i Kongas och Öfver-Torneå har sammanvigttvå unga personer; kvinnans förra man, som allenast ett år varit borta utei fiendeland, var nu hemkommen, finner sin hustru omgift och begär enannan maka. Konsist. resolverar: D:nus Andreas skall citeras hijt til con-sistorium tillika med the tvenne copuleradhe personerna, så wäl som ochqvinnones förre man, hvilken des för innan inthet gifftermåhl tillåthes.(Hdpr. 16/8 1661.) Brukspredikanten fälldes att utgifva 40 rdlr för sinexorbitanz med den olagliga vigningen efter sitt eget samtycke, då det stodhonom fritt i val antingen att utgifva dessa penningar eller suspenderas påett år, och thet skal han göra absque dilatatione (Hdpr. 1/6 1663). Den 2sept. s. å. heter det: Dn Andreas i Köngas skal priveras officio, om han ejstrax erlägger de 40 rdlrna. Han befordrades efter sin fader till khde iÖfver-Torneå 1677 och blef slutl. khde i Kautokeino

---

student (1645), prest i Kautokeino (1650), brukspredikant i Kengis (1655), pastor i Øvre Torneå (1677(mistet embedet, fikk det igjen)), kyrkoherde i Kautokeino (1682-1705)

---

Källa: Bygdéns herdaminnen, Öfver-Torneå:

Anders Tornberg (1677-80), son till företrädaren, är säkerligen den Andreas Nicolai Tornensis (Both.) hvilken inskrefs som stud. vid Upsala univ. 3 juli 1651, prästv. 1655 till brukspred. i Kengis (se nedan), khde i Öfver-Torneå 1677, men efter 3 år förklarad förlustig ämbete och tjänst.

Återfick prästämbetet och blef 1682 pastor i Kautokenio.

---

Svensk präst.

också känd som Anders Tornberg. SAmt Andreas.

Föddes CIRKA 1630 i Sierjevara(övertorneå på lokalt språk), Sverige. Han dog 1705 i Kautokeino, Finnmark.

Han antog namnet Tornensis som är en latinisering av "från Torneå"

Tornensis inskrevs som student vid Uppsala universitet 1645 (1651?) och prästvigdes 1650 (1655?)

(Härnösands stifts herdaminne angiver olika årtal i två olika artiklar om Tornensis).

1655 blev han brukspredikant i Kengis. Under sin ämbetstid där dömdes han 1661 till 40 riksdaler i böter för att ha förrättat en olaga vigsel.

Han efterträdde 1677 sin far som kyrkoherde i Övertorneå. Endast tre år senare förklarades han dock på grund av tjänstefel denna tjänst och sitt prästämbete förlustig. Han togs så småningom till nåder, återfick prästvärdigheten och efterträdde 1682 sin yngre bror Johan Nilsson (Johannes Nicolai) Tornberg som kyrkoherde i Kautokeino lappförsamling, belägen i nuvarande norska Finnmarken men fram till 1751 hörande under det svenska Härnösands stift. Denna församling hörde till det dåvarande Sveriges yttersta utposter och domkapitlet beklagade sig 1695 över att "der ingen kyrckia ähr, uthan predikas och administreras sacramenterna i ett gammalt pörte". Senare under Tornensis ämbetstid uppfördes dock 1701 Kautokeino kyrka, den första kyrkan på denna ort, delvis finansierad med personliga bidrag från Karl XI. Den invigdes 1703, och då Tornensis två år senare avled begravdes han söder om kyrkans altare. Han efterträddes som kyrkoherde av sin brorson Johan J. Tornberg.

motstridiga uppgifter: http://home.c2i.net/w-246439/Slekt/toroddmik/pafg14.htm#175

http://www.troms-slekt.com/jan2001/posts/284.html

http://www.solace.se/~blasta/herdamin/kautokeino.pdf

http://www.solace.se/~blasta/herdamin/overtornea.pdf

wikipedia.se

http://www.genealogia.fi/sukus/tornberg/Maria_Falk.pdf

---

Svensk präst.

också känd som Anders Tornberg. SAmt Andreas.

Föddes CIRKA 1630 i Sierjevara(övertorneå på lokalt språk), Sverige. Han dog 1705 i Kautokeino, Finnmark.

Han antog namnet Tornensis som är en latinisering av "från Torneå"

Tornensis inskrevs som student vid Uppsala universitet 1645 (1651?) och prästvigdes 1650 (1655?)

(Härnösands stifts herdaminne angiver olika årtal i två olika artiklar om Tornensis).

1655 blev han brukspredikant i Kengis. Under sin ämbetstid där dömdes han 1661 till 40 riksdaler i böter för att ha förrättat en olaga vigsel.

Han efterträdde 1677 sin far som kyrkoherde i Övertorneå. Endast tre år senare förklarades han dock på grund av tjänstefel denna tjänst och sitt prästämbete förlustig. Han togs så småningom till nåder, återfick prästvärdigheten och efterträdde 1682 sin yngre bror Johan Nilsson (Johannes Nicolai) Tornberg som kyrkoherde i Kautokeino lappförsamling, belägen i nuvarande norska Finnmarken men fram till 1751 hörande under det svenska Härnösands stift. Denna församling hörde till det dåvarande Sveriges yttersta utposter och domkapitlet beklagade sig 1695 över att "der ingen kyrckia ähr, uthan predikas och administreras sacramenterna i ett gammalt pörte". Senare under Tornensis ämbetstid uppfördes dock 1701 Kautokeino kyrka, den första kyrkan på denna ort, delvis finansierad med personliga bidrag från Karl XI. Den invigdes 1703, och då Tornensis två år senare avled begravdes han söder om kyrkans altare. Han efterträddes som kyrkoherde av sin brorson Johan J. Tornberg.