Johan Henrik Forshäll

Apotekare.

Apotekarsocietens biografi, i Sveriges Apotekares Historia, sammanställd av Bruzelius 1878, över apotekare Johan Henrik Forshælls liv stödjer sig på den tidigare matrikeln av Sacklén (s. 432), Biografiskt Lexikon öfver namnkunnige svenska män Band V, s. 54, Nekrolog öfver Forshæll i Aftonbladet N:o 273 1877 samt skriftliga meddelanden till Bruzelius/Apotekarsocieteten från Kontraktsprosten D:r J. O. Lindfors.

Vid 16 års ålder tog JHF studenten i Uppsala och antogs som student vid universitetets kemiska institution. Han avlade 12 december 1816 farm. stud. examen och 19 februari, inför professor Berzelius, avlade han apotekarexamen med vitsordet utmärkt berömliga insigter i alla delar af farmaceutiska vetenskapen.

År 1821 avled fadern och JHF ärvde apoteket samt fick privilegiediplom för detta apotek 13 februari 1826. Senare, på sommaren, gjorde han en studieresa till Finland och Ryssland. Från denna resa bar han hem Kejsar-Rabarber, som han lyckades odla i Kartene, Västergötland samt sprida dessa frön vidare i Skandinavien. Under år 1834 drabbades Vänersborg av en svår koleraepidemi, varvid JHF fungerade som koleraläkare på orten. Om detta skrev han ned sina erfarenheter, vilka gavs ut i tryck. Koleraepidemin hade precis övervunnits när Vänersborg den 5 oktober genom vådeld helt brann ned. För JHF innebar det att alla hans samlingar blev lågornas rov, liksom hans manuskript till sitt stora arbete i toxikologi.

Han försålde apoteksrättigheten och flyttade till egendomen Kartene med familjen. Hans kollegor och vänner insisterade dock på att han inte kunde överge sitt yrke och uppmuntrade honom att tillträdavid akademiapoteket i Lund, där man också behövde hans undervisning för de medicine studerande vid universitetet. Han köpte detta apotek och tillträdde, efter studiebesök i Berlin, Magdeburg, Hamburg och Köpenhamn 1836.

Ledamot av Fysiografiska sällskapet 1837. RVO samma år. Var vid naturforskare-möten i Göteborg (1839) och Köpenhamn (1840) ordförande för mötenas farmaceutiska sektion. Hedersledamot i Götiska studerande-nationen vid Lunds universitet.

JHF arbetade oförtrutet med utvecklingen av amorteringsplanerna för apotekarprivilegierna. JHF:s arbete pågick från 1836 till 1873.

Han sålde Akademiapoteket 1843 och flyttade till sitt säteri Kvensås i Eksjö. Han tvingades sälja denna egendom 1869 på grund av borgensförbindelser han iklätt sig för andra. Han isolerade sig betydligt efter det, men något samband finns inte utan det var en svårartad hörselnedsättning, som utvecklades till dövhet som gjorde att hans utbyte av att samtala med andra minskades.

Utöver den ovan nämnda skriften om kolera-epidemin i Vänersborg författade och utgav han en lärobok i farmakologi, två delar utgivna 1834 och 1836. Han utgav flera böcker på området och de diskuterades livligt, då flera av råden ansågs tvivelaktiga av andra vetenskapsmän.

I sin krafts dagar var han aktiv i kommunpolitiken, ansågs driftig som lantbrukare och var anlitad i näringslivet.