King of Sweden Sverker the Elder av Sverige

How are you related to King of Sweden Sverker the Elder av Sverige?

Connect to the World Family Tree to find out

King of Sweden Sverker the Elder av Sverige's Geni Profile

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

King of Sweden Sverker the Elder av Sverige

English (default): King of Sweden Sverker the Elder, Swedish: Kung Sverker den äldre av Sverige, dä
Also Known As: "Swærkir konongær gambli"
Birthdate:
Birthplace: Kaga, Östergötland, Sverige (Sweden)
Death: December 25, 1156 (55-56)
Alvastra, Alebäcks bro, Västra Tollstad, Östergötland (Murdered by his own coach)
Place of Burial: Alvastra klosterkyrka
Immediate Family:

Husband of Ulvhild Håkansdotter and Rikissa of Poland
Father of Charles VII Sverkersson, King of Sweden; Prince Johan Sverkersson of Sweden; Sune Sverkersson Sik; Prince Kol Sverkersson, Kung av Sverige; Burislev Sverkersson av Sverige, Kung av Sverige and 1 other

Occupation: Kung av Sverige 1130-1156, Kung i Sverige ca 1130-1156.
Managed by: Private User
Last Updated:

About King of Sweden Sverker the Elder av Sverige

SVERKER I King of Sweden

  • Son of King Cornube Kolsson, Östergötland
  • Murdered 24/25 Dec 1156). Sverker's parentage is not known. According to Saxo Grammaticus, he was "of modest origins"[122]. Under King in Östergötland. He was installed as SVERKER I King of Sweden in [1133/34] in succession to Magnus Nielsson of Denmark.

KINGS of SWEDEN [1133]-1222 (FAMILY of SVERKER)

Project MedLands Sweden

SVERKER, son of --- (-murdered 24/25 Dec 1156). Sverker's parentage is not known. According to Saxo Grammaticus, he was "of modest origins"[122]. Under King in Östergötland. He was installed as SVERKER I King of Sweden in [1133/34] in succession to Magnus Nielsson of Denmark.
married firstly as her third husband, ULVHILD Haakonsdotter, widow first of INGE II Halstensson King of Sweden and secondly of NIELS King of Denmark, daughter of HAAKON Finsson & his wife --- (-before 1143). Her second marriage is referred to by Saxo Grammaticus who states that "Ulvildam Noricam", wife of "Nicolaus", was secretly abducted by King Sverker but their "connection was accepted as a marriage"[123]. Fagrskinna names “Úlfhildr dróttning, dóttir Hákonar Finnssunar Hárekssunar or Þjóttu” as mother of “Karl konungs”, adding that she had first married “Nikolás Danakonungr”, secondly “Ingi Sviakonungr Hallsteinssunr” and thirdly “Sverkir konungr Kolssunr”[124]. married secondly (after 1143) as her third husband, RYKSA Swantosława of Poland, widow firstly of MAGNUS I "den Stærke/the Strong" King of Denmark and secondly of [VOLODAR], daughter of BOLESŁAW III "Krzywousty/Wrymouth" Prince of Poland & his second wife Salome von Berg-Schelklingen ([1116/17]-after 25 Dec 1155). The Chronicle of Alberic de Trois-Fontaines names "Rikissam" as the only daughter of "dux Vergescelaus de Polonia" and his wife Agnes, specifying that "primo fuit regina Suecie", that by her second husband "regi Russie nomine Musuch" she was mother of "Sophiam reginam Dacie et Rikissam", the latter marrying "imperatoris Castelle Alfunso"[125]. This appears to be a confused account which contradicts other sources in many aspects. She was known as RIKISSA in Sweden. Her third marriage is confirmed by Knytlíngasaga which records that [her son] “Knúti konúngi” fled to ”Sörkvir konúngr átti Rikizu, módur Þeirra Knúts konúngs ok Súffiu” after being defeated by King Svend III[126]. The marriage is also confirmed by the Liber Census Daniæ which records that the estate of [her son by King Sverker] “Bulizlaus” was inherited by his sister Sofia Queen of Denmark [Ryksa%E2%80%99s daughter by her second husband][127].

King Sverker I & his first wife ULVHILD Haakonsdotter had four children

  • 1. JOHAN Sverkersson (-murdered [1153/54]). The primary source which confirms his parentage has not yet been identified. He appears to have been his father's designated heir but was killed (by peasants?) some years before his father's death[128].
  • 2. KARL Sverkersson (-murdered Visingsö 12 Apr [1166], bur Alvastra Abbey). His parentage is stated by Saxo Grammaticus[129]. He succeeded in 1161 as KARL I King of Sweden. married (1163) KRISTIN Stigsdatter [Hvide], daughter of STIG Tokesen "Hvitaleder/White leather" [Hvide] & his wife Margrete Knudsdatter of Denmark. Snorre names (in order) "the Danish king Valdemar…and daughters Margaret, Christina and Catherine" as the children of "Canute Lavard" & his wife, recording that Margrete married "Stig Hvitaled" and that their daughter was "Christina, married to the Swedish king, Karl Sorkvison, and their son was king Sorkver"[130]. Fagrskinna names (in order) “Valdimarr konungr ok Kristin ok Katerin or Margareta” as children of “Knútr lávardr, bródir Eiriks eimuna” and his wife, noting that Margrete married “Stigr hvitaledr”, father of “Nikoláss ok Kristinar er átti Karl konungr Sverkissunr”[131]. Morkinskinna records that “Karl Sørkvisson king of the Swedes” married “Kristín” daughter of “Stígr hvítaledr” and his wife Margret[132].

King Karl & his wife KRISTIN Stigsdatter had one child

  • a) SVERKER Karlson(-killed in battle Gestilren 17 Jul 1210, bur Alvastra Abbey). Snorre names "king Sorkver" as son of "the Swedish king, Karl Sorkvison" & his wife[133]. Fagrskinna names “Sverkir konungr, fadir Jóans konungs” as son of “Kristinar er átti Karl konungr Sverkissunr”[134]. He succeeded in 1196 as SVERKER II "den yngre/the younger" King of Sweden. The Saga of King Sverre records the accession of "Sorkvi Karlsson" after the death of "King Knut of Sweden"[135]. “Swerco filius Karoli Regis rex Sweorum” donated property to the monks of Nydala by charter dated to [1196/1210][136]. The Icelandic Annals record the battle in 1208 between "Svercherum Caroli filius" and "Ericum Canuti filium, Suecorum reges"[137]. Deposed 1208. married firstly BENGTE Ebbesdatter Galen, daughter of EBBE Sunesen [Galen] from Knardrup & his wife ---. The primary source which confirms her parentage and marriage has not yet been identified. married secondly INGEGÄRD Birgersdotter, daughter of BIRGER Bengtsson "Brosa" Jarl in Sweden & his wife Brigida of Norway (-after 1210). Snorre names (in order) "Ingegerd…married to the Swedish king Sorkver [and] a second daughter…Kristin and a third Margaret" as the daughters of "Earl Birger Brose" & his wife[138].

King Sverker II & his first wife BENGTE Ebbesdatter had two children

  • i) KARL Sverkersson (-murdered in the mountains near Trondheim 1198). The Saga of King Sverre records the marriage of "Karlson of King Sorkvi" and "Ingibiorg daughter of King Sverri"[139]. married INGEBORG Sverresdatter, of Norway, daughter of SVERRE King of Norway & his first wife Astrid Rösdatter.
  • ii) HELENA Sverkersdotter (-after 1240). A charter dated 1237 refers to the marriage of “S. Fulconis ducis filius” and “E. Suerchonis Regis filia” after her abduction from Vreta convent[140]. married (before 1237) SUNE Folkason Jarl in Sweden, son of FOLKER Birgersson [Folkunge] Jarl in Sweden & his wife (-1247).

King Sverker II & his second wife INGEGÄRD Birgersdotter had two children

  • iii) KARL Sverkersson (-1213). The Icelandic Annals record the death in 1213 of "Carolus Svercheri filius"[141]. If King Sverker was his father, Karl must have been from the king´s second marriage, after the death of his older half-brother of the same name.]
  • iv) JOHAN Sverkersson (1201-Visingsö 10 Mar 1222, bur Alvastra Abbey). Snorre names "King Jon" as the son of "the Swedish king Sorkver" and his wife Ingegerd[142]. Morkinskinna names “King Jón” as son of “King Sørkvir”[143]. The Saga of King Sverre records the death of "Earl Birgi Brosa" in the same year as Sverre King of Norway [in 1202], commenting that "the Swedes then took Jon son of King Sorkvi…one year old"[144]. Fagrskinna names “Sverkir konungr, fadir Jóans konungs” as son of “Kristinar er átti Karl konungr Sverkissunr”[145]. He succeeded in 1216 as JOHAN I King of Sweden, crowned [1219]. The Icelandic Annals record the succession in 1216 of "Johannes Svercheri filius" who reigned for six years[146]. The Icelandic Annals record the death in 1222 of "Johannes Sverkeri filus rex Suecorum"[147].
  • 3. INGEGÄRD (-1172, bur Vreta Abbey). The primary source which confirms her parentage and marriage has not yet been identified. married (1156) KNUD III Magnussen, Joint King of Denmark, son of MAGNUS I "den Stærke/the Strong" King of Denmark & his wife Ryksa [Swantos%C5%82awa] of Poland ([1129]-murdered Roskilde 9 Aug 1157).
  • 4. INGEGÄRD (-1204). The primary source which confirms her parentage has not yet been identified. Prioress at Vretakloster 1164.

King Sverker I & his second wife RYKSA Swantosława of Poland had one child

  • 5. BURISLAV (-before 1173). His parentage is indicated by the following document: the Liber Census Daniæ records that the estate of “Bulizlaus”, son of King Sverker, was inherited by his [half-]sister Sofia Queen of Denmark[148]. Contender for the throne [1168/73].

King Sverker had one [illegitimate] son by an unknown mistress

  • 6. KOL The primary source which confirms his parentage has not yet been identified.

Source Project MedLands Sweden - https://fmg.ac/Projects/MedLands/SWEDEN.htm#SverkerIIdied1210

Links

Sources

  • [a b] Östgötaleden
  • Södra Omberg med staden Hästholmen
  • Isenburg, Wilhelm Karl von, & Loringhofen, Frank von: Stammtafeln zur Geschichte der Europäischen Staaten (I II) 1965, Tafel 77 (alla barnen utom Ingegerd)
  • Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 31
  • Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 26
  • Ahnlund, Nils i Historisk tidskrift 1945 s. 332-351
  • Lindberg, Markus i Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2003 ISBN 91-85908-52-5 s. 72, 74 & 80
  • Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 18
  • Västgötalagen, in http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/01_Bitar/A.L5.D-Vidhem.html
  • Ahnlund, "Vreta klosters äldsta donatorer", p. 341.
  • Saxo Grammaticus, Danmarks kronike, II, p. 81.
  • Sawyer, När Sverige blev Sverige, pp. 38–9.
  • Sawyer, När Sverige blev Sverige, p. 39.
  • Tunberg, Sveriges historia till våra dagar, II, p. 41.
  • Sawyer, När Sverige blev Sverige, p. 39.
  • Harrison, Sveriges historia 600–1350. p. 210.
  • Saxo Grammaticus, Danmarks kronike, II, p. 81.
  • Tunberg, Sveriges historia till våra dagar, II, pp. 40–1.
  • Tunberg, Sveriges historia till våra dagar, II, p. 41
  • Sawyer, När Sverige blev Sverige, p. 42.
  • Tunberg, Sveriges historia till våra dagar, II, p. 43.
  • Harrison, Sveriges historia 600–1350, p. 212.
  • Tunberg, Sveriges historia till våra dagar, II, pp. 43–4.
  • Saxo Grammaticus, Danmarks kronike, II, p. 118-20.
  • Saxo Grammaticus, Danmarks kronike, II, p. 120.
  • Saxo Grammaticus, Danmarks kronike, II, p. 123.
  • Tunberg, Sveriges historia till våra dagar, II, p. 44.
  • Saxo Grammaticus. Danmarks kronike, II, p. 125.
  • Tunberg, Sveriges historia till våra dagar, II, pp. 44–5.
  • Västgötalagen, http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/01_Bitar/A.L5.D-Vidhem.html . A slightly different version is found in Saxo: "King Sverker was, one night when he lay asleep, killed by his house servant" (Saxo Grammaticus, Danmarks kronike, II, p. 133).
  • Saxo Grammaticus, Danmarks kronike, II, p. 133.
  • Wallin, Knutsgillena i det medeltida Sverige, pp. 137, 190.
  • Ahnlund, "Vreta klosters äldsta donatorer", pp. 341, 347–51.

Enligt Västgötalagens kungalängd, sammanställd omkring 1240, hette hans far Cornube och var från Östergötland. Enligt isländska Langfeðgatal skall Sverkers far istället ha varit Erik Årsäll.


Noteringar

Sverker d. ä. "den gamle" Kolsson, död 1156, svensk kung; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Han utropades redan 1125 till kung av östgötarna och fem år senare av svearna. Senare, 1134, blev han också erkänd av västgötarna efter Magnus Nilssons död vid slaget i Foteviken 1134.

Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Korn-Ubbe, Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt.

Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.

Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.

Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".

Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.

Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert, kanske var det iscensatt av den konkurrerande Erikska ätten. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).

Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.

Om King of Sweden Sverker the Elder av Sverige (Norsk)

Sverker den äldre, död 25 december 1156, var kung av Östergötland och Sveariket. Enligt Västgötalagens kungalängd, sammanställd omkring 1240, hette hans far Cornube och var från Östergötland. Ett antal andra mer eller mindre ogrundade uppgifter om faderns namn cirkulerar i den historiska litteraturen. Ett rent sagoinslag är till exempel uppgiften om att faderna skulle ha varit Erik Årsäll.

Sverker den äldre är den svenske kung som har gett namn åt Sverkerska ätten. Han var först erkänd konung av Östergötland, och sedan kung av Sverige från ca. 1130 till 1156. Sverkers uttalade stategi som politiker var att gifta sig med personer som gjorde hans bräckliga kungarike starkare och stabilare. Det skall till exempel ha funnits en tidigare hustru som enligt traditionen skall ha rymt från Sverker.

Han var först gift med Ulvhild Håkansdotter från Norge (Ulvhild var änka efter Inge den yngre.) Giftermålet med Ulvhild skapade starka band mellan Sverker och Norge och dessutom knöt han till sig Inge den yngres släkt.

Sedermera var han gift med Rikissa av Polen. Giftermålet med Rikissa av Polen försäkrade honom om att bli accepterad som kung även i Västergötland.

I sin uppsats om Vreta kloster återger Sören Lindhe en donatorslängd, upptäckt av historikern Nils Ahnlund i ett gammalt arkiv. Där står bland annat: "Uti Vreta kloster ligger begraven Hertig Sune, gamle kung Sverkers son. Denne kung Sverkers fader, herr Cornica, lät bygga Kaga kyrka, och då kyrkan först vigdes, lät han där döpa sin fader, kung Koll, som efter sin död blev den förste man som på samma kyrkogård blev begravd". Det har dock sedermera kunnat visas att uppgiften om "hertig Sune" (Sik) återgår på en missuppfattning eller förfalskning av 1500-talshistorikern Olaus Petri.

Sverkers och Ulvhilds namn finns nämnda i anknytning till grundandet av Sveriges äldsta cistercienserkloster. Detta upprättades år 1143 i Alvastra vid Ombergs fot på ett område, som Ulvhild fått i morgongåva av sin man. Redan tidigare, år 1137, ska Sverker d.ä. ha uppfört Kaga kyrka.

På 1150-talet skall Sverker ha råkat i krig med Danmark. Till lycka för Sverker lyckades smålänningarna slå ner den danske kungen Svens angrepp, och därmed vända konflikten till sådana grader att han fick sin styvson, den danske tronpredenten Knut Magnusson av Danmark, erkänd som danskarnas kung år 1154.

Sverker den äldre skall ha blivit dödad av sina egna hirdmän (enligt ovannämnda kungalängd av sin hästesven) på väg till julottan i Västra Tollstads kyrka år 1156. Han begravdes därefter i Alvastra. Anstiftare till mordet var möjligen den danska prinsen och tronpretendenten Magnus Henriksen.


Yrke: Kung i Sverige/Svealand ca 1130-1156

Noteringar

Sverker d. ä. "den gamle", död 1156, svensk kung; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Han utropades redan 1125 till kung av östgöarna och 5 år senare av svearna. Senare, 1134, blev han också erkänd av västgötarna efter Magnus Nilssons död vid slaget i Foteviken 1134.

Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Korn-Ubbe, Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt.

Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.

Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.

Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".

Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.

Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert, kanske var det iscensatt av den konkurrerande Erikska ätten. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).

Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.

--------------------------------------------------------------------------------


Han kallas Sverker d.ä. för att skilja honom från sonsonen Sverker d.y. Karlsson.

Svensk kung, vald i början av 1130-talet; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket.

Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt. Denne ska i sin tur kan ha varit son till Blot-Sven. (Andra uppgifter säger att han var son till Erik Årsäll)

Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.

Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.

Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".

Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.

Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).

Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.


Krigshistoria 1050-1222, del 2

Sverkerska och erikska ätterna

Omkring år 1130 lyckas Sverker den äldre, en storman från Östergötland, få ett fast grepp om den svenska kronan. Han är den förste av den sverkerska ätten och regerar till mitten av 1150-talet då han blir mördad. Denna epok kommer att präglas av en brutal kamp om den svenska kronan mellan de sverkerska och erikska ätterna. Under Sverkers tid görs år 1145 ett svenskt försök att erövra Bohuslän. Försöket misslyckas och de svenska styrkorna blir besegrade av norrmän i Krokaskogen i Bohuslän. År 1153 anfaller venderna Kungahälla och år 1154 drabbas sydvästra Småland av ett danskt fälttåg.

Sverker avlöses på tronen av Erik Jedvardsson den helige. Enligt hävderna genomför Erik tillsammans med biskop Henrik det första korståget till Finland. Detta korståg brukar dateras till 1156 eller 1157, en del vill t.o.m. datera det till år 1155. Det är inte oomtvistat att detta korståg genomfördes, men vi vet med säkerhet att Sverige har ett fast fotfäste i Finland vid denna tid. Svenskarnas tid i Finland kan dateras till minst hundra år före det första korståget och denna närvaro baseras sannolikt på fredlig immigration. Erik får regera fram till omkring år 1160 då han mördas.


Wikipedia:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverker_den_%C3%A4ldre

Sverker den äldre

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Enligt traditionen föreställer denna väggrelief i Heda kyrka kung Sverker I av Sverige.

Minnessten i närheten av bron där Sverker sägs ha mördats år 1156.[1] Stenen står strax söder om Alvastra kloster.[2] Enligt en karta från 1600-talet fanns på platsen en äldre minnessten som togs bort på 1700-talet "för att icke vara Åkerman till hinder".[1]

Sverker den äldre, död 25 december 1156, var kung av Östergötland och Sveariket. Enligt Västgötalagens kungalängd, sammanställd omkring 1240, hette hans far Cornube och var från Östergötland.

Sverker den äldre är den svenske kung som har gett namn åt Sverkerska ätten. Han var först erkänd konung av Östergötland[k%C3%A4lla behövs], och sedan kung av Sverige från ca 1130–1156. Sverker var givetvis benägen att gifta sig med personer som gjorde hans bräckliga kungarike starkare och stabilare. Det skall till exempel ha funnits en tidigare hustru som enligt traditionen skall ha rymt från Sverker och kan ha varit mor till sonen Kol.

Första kända makan var Ulvhild Håkansdotter av en norsk stormannaätt, änka efter Inge den yngre. Giftermålet med Ulvhild skapade starka band mellan Sverker och Norge och dessutom knöt han till sig Inge den yngres släkt.

Senare var han gift med Rikissa av Polen. Giftermålet med Rikissa försäkrade honom om att bli accepterad som kung även i Västergötland.

Möjliga barn[3] med Ulvhild:

  1. Johan, ihjälslagen på grund av ett kvinnorov (2 unga söner Alf och Burislev[4] d ä)

2. dotter med okänt namn, möjligen Helena[k%C3%A4lla behövs], som år 1156 gifte sig med kung Knut V av Danmark
3. Karl, kung av Sverige 1161–1167
4. Ingegerd, priorinna i Vreta 1164 och begravd där (död 1204,[5] osäkert om modern var Ulvhild eller Rikissa eller en frilla)
5. Sune Sik[6][7] (osäkert om modern var Ulvhild eller Rikissa eller en frilla)
Barn med drottning Rikissa:

  1. Burislev, gjorde tillsammans med sin bror Kol anspråk på kungamakten i Sverige, i konkurrens med kung Knut Eriksson, omkring 1167-1173

Barn med en okänd frilla:

  1. Kol, gjorde med Burislev anspråk på kungamakten cirka 1167-1169

Sverkers och Ulvhilds namn återfinns i anknytning till grundandet av Sveriges äldsta cistercienserkloster. Detta upprättades år 1143 i Alvastra vid Ombergs fot på ett område, som Ulvhild fått i morgongåva av sin man. Redan tidigare, år 1137, ska Sverker ha uppfört nya Kaga kyrka på den plats där en äldre gravkyrka hade byggts av hans farfar eller av fadern Cornube.[8]

På 1150-talet skall Sverker ha råkat i krig med Danmark. Till lycka för Sverker lyckades smålänningarna slå ner den danske kungen Svens angrepp, och därmed vända konflikten till sådana grader att han fick sin styvson, den danske tronpredenten Knut, erkänd som danskarnas kung år 1154.

Sverker den äldre skall ha blivit dödad av sina egna hirdmän (enligt ovannämnda kungalängd av sin hästesven) på väg till julottan i Västra Tollstads kyrka år 1156. Han begravdes därefter i Alvastra. Anstiftare till mordet var möjligen den danske prinsen och tronpretendenten Magnus Henriksson.

Källor [redigera]

  1. ^ [a b] Östgötaleden

2. ^ Södra Omberg med staden Hästholmen
3. ^ Isenburg, Wilhelm Karl von, & Loringhofen, Frank von: Stammtafeln zur Geschichte der Europäischen Staaten (I II) 1965, Tafel 77 (alla barnen utom Ingegerd)
4. ^ Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 31
5. ^ Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 26
6. ^ Ahnlund, Nils i Historisk tidskrift 1945 s. 332-351
7. ^ Lindberg, Markus i Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2003 ISBN 91-85908-52-5 s. 72, 74 & 80
8. ^ Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 18
Företrädare:

Magnus Nilsson Sveriges regent

ca. 1130–1156 Efterträdare:

Erik den helige

[D%C3%B6lj]

v • d • r

Sveriges regenter

Lista över Sveriges regenter — Valspråk — Grafisk tidsaxel — Svenska sagokungar — Sveriges tron

Munsöätten • Stenkilska ätten • Sverkerska ätten och Erikska ätten • Folkungaätten • Mecklenburgska ätten • Kalmarunionens monarker och riksföreståndare • Vasaätten • Pfalziska ätten • Hessiska ätten • Holstein-Gottorpska ätten • Bernadotteska ätten

Sveriges stora riksvapen

Sverkerska ätten (1130–1156, 1161–1167, [1167%E2%80%931173], 1196–1208 & 1216–1222)

◄ • Sverker den äldre • ► • ◄ • Karl Sverkersson • Kol & Burislev (i Östergötland) • ►◄ • Sverker den yngre Karlsson • ►◄ • Johan Sverkersson • ►

Karl Sverkerssons sigill.jpg

--------------------------------------------------------------------------------------

http://de.wikipedia.org/wiki/Sverker_I._%28Schweden%29

Sverker I. (Schweden)

aus Wikipedia, der freien Enzyklopädie

Wechseln zu: Navigation, Suche

Sverker I., Sverker der Ältere, († um 1156) war König von Östergötland und Schweden.

Alle Angaben zu Sverker sind noch recht ungesichert und stehen hier nur unter Vorbehalt. Sein Vater war möglicherweise ein Bauer aus Östergötland namens Kol, Cornube, Karnuka oder Ulf. Es gibt aber auch Quellen die einen Erik Årsäll als Vater benennen. Wahrscheinlich hatte Sverker zuerst den Königstitel von Östergötland inne, bevor er 1130 gesamtschwedischer König wurde.

Ein starker Aspekt war Sverkers Heiratspolitik die sein Reich stärker und stabiler machte. Zuerst heiratete er Ulvhild Håkansdotter von Norwegen und schaffte so ein starkes Band zwischen den beiden skandinavischen Ländern. Nach Ulvhilds Tod heiratete er Rikissa (Rycheza) von Polen, Tochter von Bolesław III. Schiefmund Durch diese Ehe wollte er auch in Västergötland als König akzeptiert werden.

Sverkers und Ulvhilds Namen tauchen im Zusammenhang mit der Gründung des ersten Zisterzienserklosters Schwedens auf. Dieses errichtete man 1143 in Alvastra auf einem Stück Land, das Ulvhild als Brautgeschenk von ihrem Mann bekommen hatte. Ungefähr 1150 soll Sverker in einen Krieg mit Dänemark geraten sein. Doch konnten seine Verbündeten aus Småland die Angriffe abwehren.

Sverker soll 1156 auf dem Wege zur Weihnachtsmesse von seinem eigenen Diener oder Stallmeister ermordet worden sein. Er wurde in Alvastra begraben.

Nachkommen [Bearbeiten]

Aus der Ehe mit Rikissa (Rycheza) von Polen, der Tochter von Bolesław III. Schiefmund und Salome von Berg:

   * Sune Sik Sverkersson, Prinz von Schweden, Vater von Ingrid Ylva und damit Großvater von Birger Jarl und seinen Brüdern.

Weblinks [Bearbeiten]

   * genealogie-mittelalter.de

Vorgänger

Magnus

König von Schweden Nachfolger

Erik IX.



http://www.artursson.se/Engelska/0002/1553.htm


Biografi

Kung av Sverige ca 1130-1156.

Died 1156-12-25 in Alvastra (E).

Storman från Östergötland,

erkänd

som svearnas kung i början av 1130-talet,

som götarnas ca 1134,

mördad 25 december 1156.

Sverkers födelseår är okänt.

Under hans regering gynnades kyrkan och kloster grundades.

1153 hölls kyrkomötet i Skänninge

och peterspenningen infördes.

Upplandsbiskopen flyttade från Sigtuna till Gamla Uppsala.

Sverker blev stamfader för den sverkerska ätten,

som utdog 1222 med Johan Sverkersson.

De kungliga makarna Sverker och Ulfhild gjorde det möjligt för cistersienserna att grunda ett kloster i Alvastra, vid Ombergs fot.

Denna mark hade varit Ulfhilds morgongåva.

I Svealand var nog den östgötske kungens ställning mycket svag, och mot slutet av sin regering skulle han få en motkonung där.

Sverker mördades juldagen 1156,

enligt en gammal uppgift på väg till julottan.

Dådet utfördes av en medlem av hans hird (hovstallmästare).

Han begravdes i Alvastra

och till hans minne uppfördes det s k sverkerska kapellet i närheten av klostret.

Vid Alebäcks bro intill Alvastra,

dit traditionen förlägger mordet, uppställdes 1896 en tre meter hög minnessten.

Omgift med Rikissa av Polen (änka efter kung Magnus Nilsson).

Källa: http://hem.passagen.se/tuscany/default.html

Gift

Ulfhild Håkansdotter Finson.

Married

Barn:

 Jon jarl Sverkersson.

Karl VII Sverkersson.
Johan Sverkersson.
Sune Sik Sverkersson.



Вики-страница wikipedia:pl:Swerker I Starszy

рождение ребёнка: ♂ Sune Sverkersson (Sik) [Swerker] рождение ребёнка: ♂ # Skirmantas ? (Grand Duke of Lithuania) [Swerker] рождение ребёнка: ♂ Blot-Sweyn [Swerker] рождение ребёнка: ♀ Helena (Elen) Maer (Sister of Blot-Sven) [Swerker]



Sverker d. ä. "den gamle", död 1156, svensk kung; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Han utropades redan 1125 till kung av östgöarna och 5 år senare av svearna. Senare, 1134, blev han också erkänd av västgötarna efter Magnus Nilssons död vid slaget i Foteviken 1134.

Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Korn-Ubbe, Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt.

Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.

Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.

Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".

Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.

Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert, kanske var det iscensatt av den konkurrerande Erikska ätten. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).

Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.



Han kallas Sverker d.ä. för att skilja honom från sonsonen Sverker d.y. Karlsson. Svensk kung, vald i början av 1130-talet; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt. Denne ska i sin tur kan ha varit son till Blot-Sven. (Andra uppgifter säger att han var son till Erik Årsäll)

Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.

Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.

Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".

Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.

Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).

Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.



Sverker I or Sverker the Elder (Old Swedish: Swærkir konongær gambli), murdered 25 December 1156, was King of Sweden from about 1130 till his death.

Biography[edit]

Sverker was a large landowner from Östergötland. According to Westrogothic law (1240), his father's name was Cornube, but according to Skáldatal, his father's name was Kol. He was acknowledged as king at the beginning of the 1130s and conquered Västergötland and its ruler Magnus the Strong. Sverker ruled for about 26 years, but not much is known about him. The convents and monasteries of Alvastra, Nydala and Varnhem were founded.

According to a Russian chronicle, the newly founded Republic of Novgorod had its first confrontation with Sweden during Sverker's reign in 1142, breaking a century-long peace that had been guaranteed by marriages between the ruling families.

Sverker was murdered in his own coach at the Alebäck bridge near Alvastra priory, going to the early religious service on Christmas Day, 1156. This was considered a shocking crime, even by medieval standards. The pretender Magnus Henriksson was suspected of the crime.

Skáldatal reports the names of two of Sverker's skalds: Einarr Skúlason and Halldórr skvaldri



http://wadbring.com/historia/sidor/aetter.htm


Konung 1130-56. Sverker mördades på juldagen den 25/12 1156 när han var på väg till julottan. Han begravdes i Alvastra och till hans minne uppfördes Sverkerskakapellet i närheten av klostret. Vid Alebäcks bro intill Alvastra dit traditionen förlägger mordet, uppställdes 1896 en tre meter hög minnessten. Han var en svensk storman från Östergötland, erkänd som svearnas konung i början av 1130, som götarnas 1134, Under Sverkers regeringstid gynnades kyrkan och kloster grundades. År 1153 hölls kyrkomötet i Skänninge och peterspenningen infördes.

О King of Sweden Sverker the Elder av Sverige (русский)

События

с 1130 по 1156 титул: король Швеции, 13-й между 1143 - 1150 брак: ♀ w Рикса Болеславовна [%D0%9F%D1%8F%D1%81%D1%82%D1%8B] р. 12 апрель 1116 ум. после 25 декабрь 1155 25 декабрь 1156 смерть:

view all 14

King of Sweden Sverker the Elder av Sverige's Timeline

1100
1100
Kaga, Östergötland, Sverige (Sweden)

http://www.knutsson.nl/slekt/pafd6255c.html

Biografi
Kung av Sverige ca 1130-1156. Död 1156/12/25 i Alvastra (E). Storman från Östergötland, erkänd som svearnas kung I Början av 1130-talet, som götarnas ca 1134, mördad 25 december 1156. Sverkers Födelseår är okänt. Under hans regering gynnades kyrkan grundades och Kloster. 1153 hölls kyrkomötet i Skänninge och peterspenningen infördes. Upplandsbiskopen flyttade från Sigtuna till Gamla Uppsala. Sverker blev stamfader för den sverkerska atten, som utdog 1222 med Johan Sverkersson. De kungliga makarna Sverker och Ulfhild gjorde det möjligt för cistersienserna Att Grunda Ett kloster i Alvastra, vid Ombergs fot. Denna mark hade Varit Ulfhilds Morgongåva. I Svealand var nog den östgötske Kungens Ställning Mycket svag, och mot slutet av sin regering skulle han Få en motkonung där. Sverker mördades Juldagen 1156, Enligt en gammal uppgift på väg till julottan. Dådet utfördes av en medlem av Hans Hird (hovstallmästare). Han begravdes i Alvastra och till hans minne uppfördes det sk sverkerska Kapellet i närheten av klostret. Vid Alebäcks bro intill Alvastra, dit traditionen förlägger mordet, uppställdes 1896 en tre meter Hög minnessten. Omgift med Rikissa av Polen (Änka efter kung Magnus Nilsson).

-------------------------------------------

Sverker D: KOLSSON
Kung av Sverige ca1130-1156.

Far: Ubbe (Col Cornuba) KORN
Mor: Ingertha NIELSDOTTER (1108 -)

Död: 1156/12/25 Alvastra

--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Ulfhild HÅKONARDOTTER FINSON (1095 - 1148)
Barn:
Karl (VII) Sverkersson
Jon Sverkersson
Johan Sverkersson
Sune SIJK Sverkersson

--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Rikissa AV POLEN

--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar
Biografi
Kung av Sverige ca 1130-1156. Död 1156/12/25 i Alvastra (E). Storman från Östergötland, erkänd som svearnas kung I Början av 1130-talet, som götarnas ca 1134, mördad 25 december 1156. Sverkers Födelseår är okänt. Under hans regering gynnades kyrkan grundades och Kloster. 1153 hölls kyrkomötet i Skänninge och peterspenningen infördes. Upplandsbiskopen flyttade från Sigtuna till Gamla Uppsala. Sverker blev stamfader för den sverkerska atten, som utdog 1222 med Johan Sverkersson. De kungliga makarna Sverker och Ulfhild gjorde det möjligt för cistersienserna Att Grunda Ett kloster i Alvastra, vid Ombergs fot. Denna mark hade Varit Ulfhilds Morgongåva. I Svealand var nog den östgötske Kungens Ställning Mycket svag, och mot slutet av sin regering skulle han Få en motkonung där. Sverker mördades Juldagen 1156, Enligt en gammal uppgift på väg till julottan. Dådet utfördes av en medlem av Hans Hird (hovstallmästare). Han begravdes i Alvastra och till hans minne uppfördes det sk sverkerska Kapellet i närheten av klostret. Vid Alebäcks bro intill Alvastra, dit traditionen förlägger mordet, uppställdes 1896 en tre meter Hög minnessten. Omgift med Rikissa av Polen (Änka efter kung Magnus Nilsson).

--------------------------------------------------------------------------------
Personhistoria

Årtal Ålder Händelse
1095 Makan Ulfhild HÅKONARDOTTER FINSON föds 1095.
1108 Modern Ingertha NIELSDOTTER föds 1108.
1148 Makan Ulfhild HÅKONARDOTTER FINSON dör 1148 Alvastra Kungsgård.
1156 Död 1156/12/25 Alvastra.

<<Startsida
--------------------------------------------------------------------------------

Skapad av MinSläkt 3,6, Programmet Tillhör: Roland Knutsson


sverkerska kapellet

------------------------------
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverker_den_%C3%A4ldre

---------------------------
SVERKER DEN ÄLDRE

Sverker den äldre, död 25 december 1156, var kung av Östergötland och Sveariket. Enligt Västgötalagens kungalängd, sammanställd omkring 1240, hette hans far Cornube och var från Östergötland.

Sverker den äldre är den svenske kung som har gett namn åt Sverkerska ätten. Han var först erkänd konung av Östergötland[k%C3%A4lla behövs], och sedan kung av Sverige från ca 1130–1156. Sverker var givetvis benägen att gifta sig med personer som gjorde hans bräckliga kungarike starkare och stabilare. Det skall till exempel ha funnits en tidigare hustru som enligt traditionen skall ha rymt från Sverker och kan ha varit mor till sonen Kol.

Första kända makan var Ulvhild Håkansdotter av en norsk stormannaätt, änka efter Inge den yngre. Giftermålet med Ulvhild skapade starka band mellan Sverker och Norge och dessutom knöt han till sig Inge den yngres släkt.

Senare var han gift med Rikissa av Polen. Giftermålet med Rikissa försäkrade honom om att bli accepterad som kung även i Västergötland.

Möjliga barn[3] med Ulvhild:

Johan, ihjälslagen på grund av ett kvinnorov (2 unga söner Alf och Burislev[4] d ä)
dotter med okänt namn, möjligen Helena[k%C3%A4lla behövs], som år 1156 gifte sig med kung Knut V av Danmark
Karl, kung av Sverige 1161–1167
Ingegerd, priorinna i Vreta 1164 och begravd där (död 1204,[5] osäkert om modern var Ulvhild eller Rikissa eller en frilla)
Sune Sik[6][7] (osäkert om modern var Ulvhild eller Rikissa eller en frilla)

Barn med drottning Rikissa:

Burislev, gjorde tillsammans med sin bror Kol anspråk på kungamakten i Sverige, i konkurrens med kung Knut Eriksson, omkring 1167-1173
Barn med en okänd frilla:

Kol, gjorde med Burislev anspråk på kungamakten cirka 1167-1169
Sverkers och Ulvhilds namn återfinns i anknytning till grundandet av Sveriges äldsta cistercienserkloster. Detta upprättades år 1143 i Alvastra vid Ombergs fot på ett område, som Ulvhild fått i morgongåva av sin man. Redan tidigare, år 1137, ska Sverker ha uppfört nya Kaga kyrka på den plats där en äldre gravkyrka hade byggts av hans farfar eller av fadern Cornube.[8]

På 1150-talet skall Sverker ha råkat i krig med Danmark. Till lycka för Sverker lyckades smålänningarna slå ner den danske kungen Svens angrepp, och därmed vända konflikten till sådana grader att han fick sin styvson, den danske tronpredenten Knut, erkänd som danskarnas kung år 1154.

Sverker den äldre skall ha blivit dödad av sina egna hirdmän (enligt ovannämnda kungalängd av sin hästesven) på väg till julottan i Västra Tollstads kyrka år 1156. Han begravdes därefter i Alvastra. Anstiftare till mordet var möjligen den danske prinsen och tronpretendenten Magnus Henriksson.

Källor
^ [a b] Östgötaleden
^ Södra Omberg med staden Hästholmen
^ Isenburg, Wilhelm Karl von, & Loringhofen, Frank von: Stammtafeln zur Geschichte der Europäischen Staaten (I II) 1965, Tafel 77 (alla barnen utom Ingegerd)
^ Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 31
^ Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 26
^ Ahnlund, Nils i Historisk tidskrift 1945 s. 332-351
^ Lindberg, Markus i Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2003 ISBN 91-85908-52-5 s. 72, 74 & 80
^ Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 18

Företrädare:
Magnus Nilsson Sveriges regent
ca. 1130–1156 Efterträdare:
Erik den helige

rSveriges regenter

Lista över Sveriges regenter — Grafisk tidsaxel — Svenska sagokungar — Sveriges tron

Munsöätten • Stenkilska ätten • Sverkerska ätten och Erikska ätten • Folkungaätten • Mecklenburgska ätten • Kalmarunionens monarker och riksföreståndare • Vasaätten • Pfalziska ätten • Hessiska ätten • Holstein-Gottorpska ätten • Bernadotteska ätten

Sverkerska ätten (1130–1156, 1161–1167, [1167%E2%80%931173], 1196–1208 & 1216–1222)

◄ • Sverker den äldre • ► • ◄ • Karl Sverkersson • Kol & Burislev (i Östergötland) • ►◄ • Sverker den yngre Karlsson • ►◄ • Johan Sverkersson • ►

Hämtad från " http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverker_den_%C3%A4ldre "

Kategorier: Artiklar som behöver enstaka källor 2009-10 | Artiklar som behöver enstaka källor 2010-02 | Sverkerska ätten | Avlidna 1156 | Kungligheter som blivit mördade | Män | Sveriges regenter

1100
Norge (Norway)

http://www.gotarike.se/Article.aspx?a=82050&amp;m=81853
-----------------------------
Göta Rike> Ruiner och Borgar> 48. Alvastra klosterruin
-------------------------------
48. Alvastra klosterruin
Alvastra klosterruin ligger på Ombergs sydsluttning med storslagen utsikt över Vättern. Här finns flera spännande lämningar på Någon kilometer Avstånd. Alvastra kloster grundades 1143 på initiativ av Drottning Ulvhild Håkansdotter Håkansdotter. Franska cisterciensmunkar påbörjade Då Landets första munkkloster. Idag finns ruiner efter en stor klosterkyrka Enbart Avsedd för Munkar och lekbröder. Birgittas man Ulf Gudmarsson begravdes i kyrkan och hans gravhäll finns där. Klosteranläggningen sträcker sig Väster, Söder och Öster om kyrkan. Abbottens hus som har en Bevarad källare ligger lite för sig själv. Tre Stora karpdammar är bevarade. Birgittas kulle innehåller ruiner efter hennes bostad från 1344-49.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ +++++
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
http://sv.wikipedia.org/wiki/Alvastra_kloster .
-----------------------------
Alvastra kloster (RUINERA)

Alvastra kloster uppfördes öster om Vättern och söder om Omberg i Västra Tollstads socken, Lysings härad i Östergötland, 3 / 4 mil norr om Ödeshög resp. drygt 2 mil sydväst om Vadstena. Av klosterbyggnaderna återstår nu Endast ruiner.

Innehåll
1 Historik
1,1 Klostret grundas
1,2 Nedläggning & rasering
1,3 utgrävning och restaurering
2 Noter
3 Se även
4 Externa länkar & källor
5 Litteratur och källor

Historik [
%C2%A0Klostret grundas [
Alvastra kloster grundades 1143 i Alvastra, Östergötland, av cisterciensermunkar från Clairvaux som bjudits in av kung Sverker den äldre och hans hustru Ulvhild Håkansdotter Håkansdotter. År 1185 stod byggnaderna färdiga och klostret invigdes. Samma år som Alvastra grundades Också cistercienserklostret "Noua Vallis" Med det vill Säga Nydala kloster i Småland. [1] Klostret i Alvastra kom Tiden Att ge upphov till tre dotterkloster i Varnhem, Julita respektive Gudsberga, och var det Viktigaste av cistercienserordens kloster i sverige.

Klosterbyggnaden brann år 1312 och åter 1415 men byggdes åter upp Båda gångerna. Lagmannen Ulf Gudmarsson, göra till Den heliga Birgitta, levde i klostret under sin sjukdomstid fram till sin död 1344. Birgitta ska under denna tid ha bott i Ett hus Utanför klostret. Ulf Gudmarsson begravdes I ett kapell på norra sidan av Klosterkyrkan. Det menas Att Birgitta delvis inspirerades av cisterciensernas klosterregel När hon senare formulerade Sin egen klosterregel.

I klostrets närområde finns Ytterligare medeltiden byggnadsruiner från. Ca Sjuhundra meter väster om klostret ligger den så kallade "Sverkersgården", travar Namnet en vila efter en kryptkyrka från första hälften av 1100-talet. Nere vid Vätterns strand, ca en kilometer sydväst om klostret, finns resterna efter Sverkerskapellet, Också det från 1100-talet.

Nedläggning & rasering [
Vid reformationen konfiskerades klostrets egendomar av kronan och klostret förföll allt mer. År 1544 befallde Gustav Vasa sin Fogde Att Bryta ned klosterbyggnaderna, förutom kyrkan, och Köra stenen till det pågående bygget av Vadstena slott.

På 1600-talet gick en ny våg av vandalisering över klostret. Då var det Per Brahe på Visingsö som lat hämta sten till Sitt statliga Visingsborg. Topografen Carl Fredric Broocman berättar 1760 om Alvastra I sin beskrivning av Östergötland: "Nu är Klostret aldeles förstört, thes murar nedbrutne och stenen ford til Slottsbyggnaden i Wadstena år 1545: men af Kloster-Kyrkan, som warit Mycket härlig och av Huggen Telgsten upförd, Stå murarna uprätt Ännu med Några hwalf; Dock äro de fläste hwalfwen nedfallne och betäcka Många Kongliga personers Grifter, som här äro, såsom Konung SVERKER sedan Förstes, Konung Carl SVERKERSONS, Konung SVERKER sedan Yngres, Johan Sverkerssons och Birger Jarls, flere at förtiga. En del af Kyrkons monumenter äro Långt för thetta Förde til Wadstena Kloster-Kyrko, och ther-ibland Ulf Gudmarsons, Johan Christersons och Eggert Krummedijks Grafstenar. År 1575 då 28 Martii har wal Konung JOHAN sedan Tredje befallt Ståthållaren Johan Bielke Att lata Reparera Kyrkon, och å nyo låtit sedan 26 april, 1576 efter Ståthållarens dödeliga frånfälle, Agfa befallning till Nils Hansson, vid Kloster-Kyrkan skulle förbättras, och Tollstad Sokne-Kyrka wara Annexa tul henne; män Andra angelägenheter hindrade werkställigheten af Konungens berömliga upsåt; KR Gref E . Dahlbergs Švec. Ant. et Hod. wisar, Huru Kyrkan nu ser ut, och kund Hon Ännu omlagas och blifwa en ståtelig Sokne-Kyrka. Hwad om Klostret eljest bekant är, kan til nöje låsas uti Biskopens Doct. och. Ol. Rhyzelii Kloster-Beskrifning pag. 127 seqq. och uti Professorens M. Petri Ekermans doktorsavhandling de Monasterio Alwastra, hallen i Uppsala år 1722. "

Under 1800-talet Brände man kalk av stora delar av de Kvarvarande byggnaderna.

Utgrävning & Restaurering [
De första arkeologiska undersökningarna agde rum 1893, och Mellan 1917 och mitten på 1950-talet gjordes utgrävningar. Under ledning av antikvarien Otto VA Frödin (1881-1953) grävde man fram och undersökte Större delen av byggnaderna söder om kyrkan. De var grupperade runt en rektangulär öppen gård. Väster om gården Låg Närmast kyrkan sakristia, kapitelsal, parlatorium och auditorium. Söder om gården Låg lavatorium, kök och refektorium. I väster fanns en länga för lekbröderna, på övervåningen fanns Deras dormitorium. Åt sydost till Låg abbotens hus, calefactorium, gästhus och sjukstuga. I väster och söder fanns dessutom stall, Ladugård, magasin och verkstäder. Munkarna hade även trädgård och humlegård Liksom fiskdammar, av Vilka Ett restaurerades par.

Idag är klostret en välbevarad ruin. Den Vardas av Riksantikvarieämbetet och är öppen för besök.

Noter [
1. ^ Enligt handskriften Cronologia Dunensis ca 1190.
Se även [Redigera]
Daniel Rantzaus rad i Östergötland 1567.
Sverkerskapellet

Externa länkar & källor [
%C2%A0Wikimedia Commons har media som ror Alvastra kloster.
Alvastra. 2. Alvastra kloster i Nordisk familjebok (2: a upplagan, 1904)
Alvastra kloster (Bengans historiesidor)
Följ med till Alvastra kloster (Bengans historiesidor)
Alvastra kloster och cistercienserna i Fotevikens Museums databas
Alvastra (Riksantikvarieämbetet)
Ulf Gudmarsson & Birgitta Birgersdotter i Alvastra
Birgitta bosätter sig i närheten av Alvastra kloster (English kyrkan)
Alvastra kloster (Fyristorg)
Alvastra (Eriksgatan i Östergötland)
Elisabet Regner: Alvastra kloster under medeltiden. Fornvännen 2005.
Litteratur och källor [Redigera]
Elias Brenner: Teckningar av kyrkor i Östergötland (1669-1673), återutgivna av Gunnar Rørby, Skänninge 1982
Carl Fredric Broocman: Beskrifning öfwer de i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993.
Sveriges bebyggelse - Statistisk-Topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd - Landsbygden del V, sid. 679, utgiven 1948.
Regner, Elisabeth. 2005. Den reformerade världen. Monastisk och materiell kultur i Alvastra kloster från medeltid till modern tid. Stockholm Studies in Archaeology 35 (diss).

Koordinater: 58 ° 17'48 "N 14 ° 39'31" O / 58,29667, 14,65861
Hämtad från " http://sv.wikipedia.org/wiki/Alvastra_kloster "
Kategorier: Cistercienskloster | Kloster i Sverige | Ödeshögs kommun
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
http://www.artursson.se/Engelska/0002/2529.htm
--------------------------------------------------
Biografi

Drottning av Sverige.
Född 1095.
Död 1148 i Alvastra Kungsgård.

Änka efter danske kungen Nils Svensson,
gifte om sig efter andre mannens död
Med den hostesven som lönnmördade kungen Sverker vid julotteforden till kyrkan

Ulvhild Håkansdotter,
Drottning i Sverige (1100-talets förra hälft),
av Norsk bord,
Gift med Sverker d.ä.

Ulvhild Håkansdotter Håkansdotter är
the English drottningslängdens verkliga "femme fatale", en manslukerska, giftmörderska och intrigmakerska av Italienska renässansdimensioner.

Ulvhild Håkansdotter föddes ca 1095 eller kort DARPA
som dotter till den norske ländermannen och t.f. jarlen Håkon Finnsson (av Finn Skjalges ATT).

År 1116 gifte hon sig med English kungen Inge den yngre.

År 1118 sägs hon ha lurat Inge Att Morda Hans samregent och äldre bror kung Filip.

År 1125 blev Inge förgiftad med en ond dryck i Vreta, och bakom mordet stod sannolikt hustrun Ulvhild Håkansdotter och stormannen Sverker Kolsson, som kan ha varit Drottningens älskare.

Ulvhild Håkansdotter gifte hon om sig 1130 med den svenske kungen Magnus den starkes far, kung Niels Svendsson av Danmark.

(1130) Samma år sägs hon ha övertalat Magnus Att Morda Hertig Knud Larvad
samt Sverker Att med listan besegra SINA motståndare bland svearna och västgötarna.

År 1132 lämnade hon kung Niels (som dog under outredda Omständigheter kort Där på, 1134)
och ingick Ett tredje gifte:
med Sverker nu Relativt obestridd kung i Sverige.

År 1135 blev hon mor till Karl Sverkersson,
sedemera kung i Sverige.

Hon upplät 1143 Kungsgården Alvastra åt cisterciensmunkarna och kan because därför ses som grundare av Alvastra kloster, senare även Nydala.

År 1148 avled hon, Kungsgård Troligen på Alvastra.

Källa: http://hem.passagen.se/tuscany/default.html

Gifte
Sverker I d ä Colson.
Gift

Barn
Jon jarl Sverkersson.
Karl VII Sverkersson.
Johan Sverkersson.
Sune Sik.

1130
1130
Sweden

http://www.knutsson.nl/slekt/pd71cd090.html

Johan Sverkersson

Far: Sverker D: KOLSSON (- 1156)
Mor: Ulfhild HÅKONARDOTTER FINSON (1095 - 1148)

--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Ulfhild HÅKANSDOTTER FINSON
Barn:
Cecilia Johansdotter

--------------------------------------------------------------------------------
Personhistoria

Årtal Ålder Händelse
1095 Modern Ulfhild HÅKONARDOTTER FINSON föds 1095.
1148 Modern Ulfhild HÅKONARDOTTER FINSON dör 1148 Alvastra Kungsgård.
1156 Fadern Sverker D: KOLSSON dör 1156/12/25 Alvastra.

<<Startsida
--------------------------------------------------------------------------------

Skapad av MinSläkt 3,6, Programmet Tillhör: Roland Knutsson

1130
Sweden
1130
- 1156
Age 30
Sweden
1132
1132
Alvastra, Östergötland, Sweden

http://www.knutsson.nl/slekt/pe18883f9.html
--------------------------

Sune SIJK Sverkersson
Far: Sverker D: KOLSSON (- 1156)
Mor: Ulfhild HÅKONARDOTTER FINSON (1095 - 1148)

Född: Västra Tollstad

--------------------------------------------------------------------------------
Familj med?
Barn:
Ingrid Ylfva SUNESDOTTER (- 1253)

--------------------------------------------------------------------------------
Personhistoria

Årtal Ålder Händelse
1095 Modern Ulfhild HÅKONARDOTTER FINSON föds 1095.
1148 Modern Ulfhild HÅKONARDOTTER FINSON dör 1148 Alvastra Kungsgård.
1156 Fadern Sverker D: KOLSSON dör 1156/12/25 Alvastra.
1253 Dottern Ingrid Ylfva SUNESDOTTER dör 1253 Bjälbo.

<<Startsida
--------------------------------------------------------------------------------

Skapad av MinSläkt 3,6, Programmet Tillhör: Roland Knutsson

1139
1139
Uppsala, Sverige (Sweden)
1156
December 25, 1156
Age 57
Alvastra, Alebäcks bro, Västra Tollstad, Östergötland

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverkerskapellet
-----------------------------
SVERKERSKAPELLET

"Sverkerskapellet" är en ruin efter, vad man enligt traditionen antagit vara, ett kapell från 1100-talet. Ruinen är belägen drygt en kilometer från Alvastra klosterruin i direkt anslutning till Vätterns strand. Byggnadens egentliga funktion är okänd och benämningen "Sverkerskapellet" fick byggnaden av arkeologen Otto Frödin efter utgrävningar 1916-1919 och hänvisar till att Sverker den äldre mördades i området 1156.

1916 uppmärksammade Otto Frödin en större hög vid stranden till Vättern som kallades Oxlakullen efter att där växte oxel[1]. Utgrävning av högen avslöjade att denna inte, som man tidigare misstänkt, innehöll en grav. I stället frilades de nedre delarna till en byggnad, uppförd i exakt samma fina stenhuggarteknik som använts av cisterciensermunkarna i Alvastra kloster ca en kilometer nordost om ruinen.

Byggnaden har måtten 16,4 x 9,4 meter med en ingångsdörr i den västra gaveln. Murarna vilar på en grundstenssockel som på grund av terrängens lutning är betydligt högre i det sydvästra hörnet. Som en kuriosadetalj i denna medeltida miljö kan nämnas att ett av blocken bär en vackert uthuggen skeppsbild från en hällristning från bronsåldern. Invid den östra gavelmuren påträffades rester efter fönsteromfattningar i kalksten. Fragmentariska fynd av fönsterglas visar också att byggnaden bör ha haft ett påkostat fönster i öster.

Inne i byggnadens nordöstra hörn påträffades en i det närmaste intakt stenkista (tolkat som sarkofag) som en gång stått på golvet. Kistan var byggd av finhuggna kalkstensplattor. Den täckande hällen var försvunnen och kistan innehöll raseringsmassor från tidpunkten vid rivningen av kapellet. I botten av kistan gjordes dock ett märkligt fynd. En liten blyrulle 27 mm hög och 13 mm bred, visade sig vara en ihoprullad blyplatta med runinskrift, troligen samtida med sarkofagen.

Texten lyder i Otto von Friesens översättning från latinet: "På berget Celion i efesiernas stat där vila de sju heliga sovarna Malkus, Maximianus, Marcianus, Dionysius, Serapion, Konstantinus och Johannes. Så må här vår herre Jesu Kristi tjänarinna Benedikta finna vila från den ohyggliga sjukdom, som hon hemsöktes av. I faderns, sonens och den helige andes namn. Amen."

Erik Brate, som också tolkat skriften med smärre förändringar jämfört med Otto von Friesens översättning, menar att den Benedikta som här omtalas kan vara kung Sverker d. y.s första hustru som avlidit runt 1200.

De övriga fynd som gjorts i ruinen är av ickereligiös karaktär. En alternativ tolkning av byggnaden är att den har ingått som en produktionsenhet tillhörande Alvastra kloster. Munkarna i Alvastra sysslade exempelvis med fiske, boskapsskötsel, tegelbränning och kvarndrift. Mycket talar för att denna byggnad fungerat som ekonomibyggnad under klostret.[2][3]

Källor
Otto von Friesen: Blyrullen från Alvastra. Fornvännen 1918
Erik Brate: Alvastrablyet, Ög. 248. Fornvännen 1918
Otto Frödin: Från det medeltida Alvastra. Undersökningarna år 1916 och 1917. Fornvännen 1918
Otto Frödin: Från det medeltida Alvastra. Undersökningarna år 1918. Fornvännen 1919

^ http://www.ostgotaleden.se/Default.asp?MenuItemID=5550&amp;Category...
^ http://www.gotarike.se/Article.aspx?a=82046&amp;m=81857
^ http://www.ostergotland.info/Default.aspx?m=29576&amp;a=35268

Externa länkar
Eriksgatan i Östergötland
Östsvenska Turistrådet

Hämtad från " http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverkerskapellet "
Kategorier: Kyrkobyggnader i Linköpings stift | Ödeshögs kommun

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
http://www.kulturarvostergotland.se/eriksgata/skanninge-alvastra.htm
--------------------------------------------------
SVERKERMINNEN

Vid Sverkersgården har man funnit spår av Kontinuerlig bebyggelse från 500-talet till medeltiden.
Där finns en grundmur av en oval byggnad Där den sk kryptkyrkan ingått, sannolikt från 1100-talet.
Denna Verkar ha Varit en central del i en Större anläggning av trä, på stengrund, män bestämningen av Funktionen är Osäker.
Kanske fanns det benediktinkloster Ett litet tidigt vid Sverkersgården före cisterciensklostret Det stora.
1600-talshistoriografen Johannes Messeius talar om Ett kloster på denna plats Redan 1075.

Fragment av Eskilstunakistor har använts som pelarunderlag i kryptan.
Gravar I ett tidigkristet gravfält ligger under stenbyggnaden, vilket betyder Att de Måste anlagts under 1000-talet.

Medeltida vattenkvarn.
Om man följer den s.k. Kulturstigen går man ett stycke på den äldsta vägen från Alvastra till Hästholmen, den som med största sannolikhet Också Eriksgatan följde.
Man passerar Då Också "Sverkerskapellet" en byggnad i fint Huggen kalksten VARS EGENTLIGA funktion är Osäker.

Arkeologen Otto Frödin ansåg
Att huset uppförts på den plats Där kung Sverker d.ä. mördades
och Att Hans och familjens kroppar gravlagts Där I väntan på Att Alvastra klosterkyrka skulle bli färdig.

Vid Sverkerskapellet har man funnit rester av en ugn, sannolikt för kalkbränning.
Kalken var den Viktigaste beståndsdelen i murbruket som användes för alla cisterciensernas byggnadsverk. Nära Kulturstigen finns Också spår av en stenåldersgrav.

Jag Ålebäckens Ravin nära utflödet i Vättern kan man se rester av Sveriges första vattenkvarn. K
unskapen om hur man kan Utnyttja den energi som finns i Strömmande vatten var Ett av cisterciensernas värdefulla tillskott till den tekniska Utvecklingen i Sverige vid tiden den här.