Anders Andersson Åström

DOTTER F 20 MAJ 1839, ST OLAI FÖRS

1839

FÖDD MAJ 20

DOP MAJ 26

Skeppare Anders Åström Hust. Brita Maria Enqvist , 43 år

Kullman, Kt.

HFL S. 160

Carolina Wilhelmina

Vittnen:

Skeppare And. (?) Österman och Hustru- Spinn. Olof Fredr. Åström. Demois. Lou. Löfgren.

kÄLLA

Norrköpings S:t Olai kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00273/C I/9 (1827-1844), bildid: C0017426_00151

Källa Nedan visas källan för den bild som visas i webbläsaren just nu.

Arkiv, serie och volym: Norrköpings S:t Olai kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00273/C I/9 (1827-1844) Bildid: C0017426_00151 Länk: http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=C0017426_00151

OBS!!! Kullman Kt = Prästen Kullman i S.t Olai ansvarade för Kyrkotagningen. Kullman är alltså prästen som döpte barnet +++++++++++++++++

+++++++++++++++++++++++++++++++++

DÖDBOK NORRK ST OLAI 1827-1844

1840

MAJ

AVLIDER 1 MAJ

CORNELIA WILHELMINA

HFL S 160

DÖD 1 MAJ

BEGRAVD 10 MJ

SKEPPAREN AND. ÅSTRÖMS DOTTER

DÖDSORSAK Stjest?????????????

Källa

Norrköpings S:t Olai kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00273/C I/9 (1827-1844), bildid: C0017426_00334

Arkiv, serie och volym: Norrköpings S:t Olai kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00273/C I/9 (1827-1844) Bildid: C0017426_00334 Länk: http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=C0017426_00334

+++++++++++++++++++++++++++++++++

Skeppare, fabriksidkare.

Tog namnet Åström efter Stora Ålö, Gryt, (E).

Anders står skriven som Dräng i Håskö 1809-1813.(1812?) (hos systerns Ingrids makes föräldrar). ((((Samtidigt som systern Kerstin Andersdotter f 1792 (Står skriven som svägerska!!! Arbetade där som piga???) och systern Ingrid Andersdotter f 1780 var gift m Jon (Jonas Larsson (senare; Österling?) och bodde hos dennes far Lars Nilsson (f 1746, Gryt. Död 1803 Håskö) och mor Carin Mårtensdotter (f 1748 Gryt). Systern Ingrid döper sonen som föddes aug 1813 till Anders. Sonen som föds 1815 får heta Magnus - som en annan broder. ). (Källa: Gryts kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00104/A I/3 (1802-1812), bildid: C0015775_00050 -------Arkiv, serie och volym: Gryts kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00104/A I/3 (1802-1812) Bildid: C0015775_00050 Länk: http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=C0015775_00050 )))

Skepparedräng 1818.

Wedbåtsskeppare 1820.

Skeppare 1826.

1872. Grundverket. Generalsgatan 31. Tax.värde 5000:-.

• *******************************************

http://www.galatea.nu/odengla2.html#boupp

Nu tar sig böndernas söner egna släktnamn

--

Ett intressant tecken på de moderna tiderna och människornas ändrade inställning är namnskicket, som förändras märkbart under 1800-talets första halva. Visserligen behålls ännu flera årtionden den gamla seden med patronymikon, fadersnamn. Men allt fler skaffar sig egna släktnamn, ja, det är nästan anarki där ett och samma släktnamn förekommer i olika släkter i samma del av socknen. Det kan också ske att barnen tar över moderns flicknamn.

På Ödängla blir Salomonssöner i stället Engströmar, Magnussöner blir Lundqvistar och till och med torparna tar sig namn som Ängberg och Åström. Allt detta ser jag som tecken på en ny självkänsla som trots allt elände kunde spira vid den här tiden.

Varifrån fick de då sina namn? Ofta tog man en del av hembyns namn, precis som tidigare ibland skett när militärerna gav de indelta knektarna namn. Ett exempel på dylik militär namngivning var när båtsmannen i Ödänglas grannby Hammarglo fick heta Hammarlo.

• ********************************************

KOLLA; http://genealogi.aland.net/discus/messages/44/38422.html?1041110179

--------------------------------------------------------------------------------

Av Lennart Almkvist – söndag den 16 dec 2001 kl. 21.59: [%C3%84ndra]

Tack Per-Anders !

Ånel är ett märkligt namn. Jag har samlat på mig lite Ånel-belägg, mest Gryt och troligen utgående från Hosum. Men även en Nils Ånelsson i Dahl (g 1755, d 1770) som kanske var från Tryserum. På Stora Ålö en Anders Ånelsson på 1770-talet. Och i Skällvik en Jöns Ånelsson, död på 1690-talet.

Luntertuna, låg enl Franzén 1982 på Hulösjöns östra sida, under Hummelvik (el. under Breviksnäs). Dalen vet jag ej.

Hälsar Lennart

• *************************

Stora Ålö

- 2. Stora och Lilla Å., bebodda, af skogklädda

bergshöjder uppfyllda öar vid och n. ö. om inloppet

till Valdemarsvik, Gryts socken, Östergötlands län.

Stora Å., omkr. 6 kvkm., skiljes från den v.

därom liggande Lilla Å., omkr. 0,75 kvkm., och

från fastlandet af det 400-600 m. breda sundet

Löfsunden.

1-2. G. Brgrn. //Runeberg

______________________________________

Gryts Historia

Namnet Gryt betyder den steniga ön eller klippor brant stigande ur vattnet. Gryt är väldigt gammal, för cirka 6000 år sedan var det någon som tappade en stenyxa, som man nu har funnit ifrån äldre stenåldern. På den tiden var större delen av Gryt skärgård, och bara en liten del var fastland.

Det finns en bo plats från stenåldern, (ca 2000 f.kr.) som ligger vid Lundby-Rosenlund nära Valdemarsviken. Det finns relativt gott om stenrösen och även två gravfält mellan åren 1500 f.Kr. och 1000 e.Kr.

Vid Dala finns en 20 meter lång skeppssättning från yngre bronsåldern, och den enda kända skeppssättning i Gryt.

Hosum tillkom som gård under vikingatiden (800-1050 e.kr.) flera ortnamn som är ca tusen år gamla är Dal, Dala, Mar, Syltvik, Vångsten, Kalerum, Fagerum.

Vid medeltidens början inleddes den stora huvudepoken i Gryts uppodlings- och bebyggelsehistoria.

Från den tid finns 13 gårdar, Bryttorp, Fyrtorp, Hässeltorp, Koppartorp, Norrtorp, Krogsmåla, Målma, Skörtsmåla, Bäckermåla, Danebo, Trälebo, Gåtebo och Kindebo.

Gryt var under järnåldern glest befolkat jämfört med slättbygderna i de inre delarna av Östergötland.

På 1800-talets slut så var befolkningen som störst ca 3000 men har dalat till ca 940 invånare 1999

Fram till 1971 var Gryt en egen kommun, men nu tillhör Gryt Valdemarsviks kommun.

Den nya kyrkan är byggd 1790 till 1804 och den gamla (sakristian) från (före) 1378 är numera inredd till kyrksal och kallas S:t Olofs kapell.

________________________________________________

Skärgården med dess öar och kobbar.

Gryts skärgård är vida känd för sin natursköna läge vid ostkusten och dess vackra öar.

Gryts socken har omkring 2 900 öar på sammanlagt 8 000 hektar.

Det finns många smultronställen att besöka. Ett är t.ex. Ekön som har ett underbart läge vid havet,

Med Flisön precis utanför och Ensammarön strax nedanför och det öppna havet rakt ut.

På Ekön bedrivs även en camping för turisterna stora glädje. Under sommarhalvåret mångdubblas invånar antalet av turister.

Jag ska ta upp några av våra underbara öar, och presentera dessa lite kort fattat.

Foto Patrik Carlsson

Harstena är centrum för fritidsbåttrafiken i Östergötlands skärgård. (Besöks av 5-6 000 fritidsbåtar per år)

Kättilö är mest känd för att Björn Borg ägde en fastighet på ön. Den första styresmannen som nämns till namn var Olof i Kättilö 23 juni 1539. Det sägs att han kom i onåd med Gustav Vasa för att han har smugglat salt, sill, mjöl och malt. Söderköpings borgare anlitade Olof till ändamålet och varorna sändes troligen till Dackes folk. (Från en besökare har jag fått veta att en Matts Persson blev dömd till döden i en trolldomsprocess 1672.) Denna gamla lots och tullplats härbärgerar i dag Gryts skärgårds största jordbruk.

Fångö är känd för sin Koppargruvan (kopparmalmsbrytning skede mellan ca 1820-1876) Namnet Fångö kommer från "fånga och fångst". Enligt sägner så skulle namnet komma ifrån ryska krigsfångar, i tryckta källor finns ingenting som tyder på det.

Ämtö stugby där kan man hyra en lite stuga.

Häradskär känner vi till ifrån sjörapporterna och är en gammal Lots och Fyrplats. Häradskär fyr är byggd 1863 ön är numera obebodd.

Bokö är skepparnas och sjömännens ö.

Björkskär ligger längst ut i Gryts södra skärgård och har kvar 7 st ryggåsstugor ifrån 1800 talet. Dessa fiskestugor representerar den äldsta bebyggelsen i skärgården. De är av ryggåstyp och består av ett rum och kök, och står som en kvarleva från en gången tid, när man byggde lågt för att vara skyddad mot havsstormar.

Kråkmarö Morsholmen Bondekrok Gräsmarö Håskö Stora Ålö Kallsö m.m.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://kindo.com/index.php/sv/efternamn/Åström/

Åström

Det finns 8734 som heter Åström i Sverige, vilket gör det till efternamn nr 91 i popularitet.

Efternamnet Åström finns i 21 län och 201 kommuner.

Topp-län:

Stockholm1749

Västerbotten1413

Norrbotten1075

Västernorrland787

Västra Götaland 563

Topp-kommuner:

Stockholm657

Umeå635

Luleå450

Skellefteå427

Sundsvall314

++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++

Gryt, Östergötland

Wikipedia

Gryt, Östergötland

kommun=Valdemarsviks kommun| län=Östergötlands län| landskap=Östergötland| invår=2005| invtotalt= 95invånare| areaår=2005| areaort=67 hektar| koor1=| koor2=}}

Gryt är en småort i Valdemarsviks kommun i Östergötlands län.

Gryt har givit namn åt Gryts skärgård.

Gryts skärgård

Wikipedia

Gryts skärgård, kustområde i Östergötland.

I den norra delen av Gryts skärgård ligger bland annat öarna Harstena och Gräsmarö. Längre söderut ligger ön Häradsskär som är en känd fyrplats. Något norr om Häradsskär ligger ön Fångö, känt för de gamla koppargruvorna.

Se även: Sankt Anna skärgård och Tjust skärgård och Misterhults skärgård och Orren.

Gryts skärgård

Karta Gryts skärgård

Om Stora Ålö står inte så mycket info, men lite om Bokö finns. Bokö sitter samman med Stora Ålö.

BOKÖ

På Bokö som varit ett av de största fiskelägena i Gryts södra skärgård bor idag bara några familjer. På ön finns en rik flora och bebyggelsen är till stor del från 1800-talet. Ön ingår i ett naturreservat som bildades 1973.

OM G R Y T:

GRYT

Gryts socken som ligger i Hamarkinds härad på ostkusten i sydöstra delen av Östergötland tillhör numera Valdemarsviks kommun men var fram till och med 1970 en egen komun. Gryt betyder den steniga ön.

Gryts socken som består både land och skärgård, har varit bebott sedan länge tillbaka, om det vittnar bl.a. en stenyxa från 4000 f.Kr. som hittats och även, gravhögar och stensättningar både i land och på öarna, endel så gamla som 3000-2000 f.Kr. bl.a. i Dala sydost om Orren där det finns ett stort grav monument ett röse som är 2 meter högt, i närheten finns fler rösen och stensättningar, här finner man även Östgöta skärgårdens enda skeppssättning. Många ö, gårds och bynamn härstammar från medeltiden.

Första gången det är känt att Gryt omnämnts i skrift är 1378 och då som Gryta eller Gryto.

Jord bruk har varit den viktigaste näringen på fastlandet, medan det i skärgården var fiske sjöfågel och säljakt, och eftersom de flesta inte hade så mycket odlingsbar mark fick de åka till fastlandet och byta till sig säd mm mot fisk.

Invånare antalet uppgick under 1500-talet till ca 500 pers och steg sedan till över 3000 pers ca 1880, men sedan har en minskning skett tills ca 1975 då det fanns 855 pers. Sedan har befolkningen ökat något 1998 bodde det 956 personer i Gryt. Men under sommaren ökar den siffran betydligt.

Befolknings minskningen orsakades främst av försämrade försörjnings möjligheter. Jordbrukets rationalisering, gårdarna blev större och de mindre jordbruken försvann, man började använda maskiner, vilket innebar att man inte behövde vara så många på varje gård. Och fisket kunde inte konkurrera med andra närings grenar. Och i och med industrialiseringen behövdes inte så många hantverkare tex smeder, skomakare, skräddare.

Den senare ökningen beror nog inte så mycket på att arbetstillfällena blivit fler utan att många anser det värt en lång resa till arbetet om man kan bo bra.

Den första kyrkan byggdes på slutet av 1300-talet, en del av den är numera kapell. 1798 byggdes den nuvarande kyrkan eftersom befolkningen vuxit och den gamla kyrkan blivit för trång.

Gryts första skolan öppnades 1847, i skärgården reste en lärare runt och hade undervisning 2 månade i varje distrikt. Den nuvarande skolan som senare har blivit tillbyggd med gymnastik hall byggdes 1952.

I Rågetedalen (Gryts brygga) finns numera en fritidsbåts hamn, förr tilläggsplats för många av Gryts skutor på vintern och sedan ångbåtsbrygga, eftersom det var lättare att frakta gods till sjöss än på land var båttrafiken av stor betydelse för bygden.

Vid 1900-talets början fanns 5 handelsbodar i Gryts kyrkby och 10 mindre affärer utanför kyrkbyn.

Poststation inrättades 1875 den är numera nedlagd, så även banken.

Gryts Handelsförening som startade sin verksamhet 1891 är nu den enda kvarvarande affären där kan man också uträtta post ärenden samt beställa varor från apoteket och systembolaget i Valdemarsvik. Utanför kyrkbyn finns också bara en affär idag, i Fyrudden.

HÅSKÖ:

HÅSKÖ

Håskö som är ett gammalt lotshemman, är en av de öar i skärgården där det fortfarande finns åretrunt boende.

Den stora viken mellen Håskö och Lisselö är en populär naturhamn eftersom det är skyddat från de flesta vindar, på Håskö finns även en liten kiosk.

Gryts skärgård

 Fångö gruva

N 58.11.00 / O 16.55.50

  På Fångös östra sida, kallad Gruvholmen, finns lämningar efter brytningen av kopparmalm som pågick mellan 1820 och 1870. När verksamheten blomstrade bodde omkring 200 personer på Gruvhlomen. Nu minner endast de stora varphögarna och djupa gruvschakten om mänskligt liv i havsbandet. Gruvbyn är ett säreget minne från den östergötska kustens tidiga industriepok.  

Gubbö Kupa

N 58.11.80 / O 16.57.50

  På ett bergskrön med vid utsikt står ett sjömärke i form av ett stenkummel. Tidigare fanns här en vårdkase men den ersattes 1826 av det nuvarande kumlet som uppfördes av lotsarna på Kättilö. Gubbö Kupa är även en av skärgårdens finaste utsiktsplatser.  

Fyruddens hamn
N 58.11.50 / O 16.51.20

  Fyrudden är den viktigaste hamnen för Gryts skärgård. Här finns en sjömack samt affär och restaurang. Fyrudden har också bussförbindelse med Valdemarsvik, varifrån snabbturer avgår mot Norrköping respektive Västervik. Från Fyrudden avgår även dagligen turbåtar till Harstena.  

Häradsskär

N 58.09.00 / O 16.59.00

  Gammalt fiskeläge och lotshamn. Här fanns förr även rökeri, salteri och en krogrörelse. På Stångskär står fyrtornet, uppfört 1863 som den andra fyren av järn i Sverige. Fyren har ritats av Nils Gustav von Heidenstam.  

--------------------------

--------------------------

Naturen  

Harstena, fiskeläget med sin speciella kultur, längst ut i havsbandet lockar många besökare att återvända år efter år. Kanske för att träffa de människor som bor där, se fiskare vända hem med dagens fångst eller insupa anblicken av de karakteristiska skärgårdsstugorna och båthusen kring fiskehamnen. Eller är det kanske för att söka naturupplevelserna där flora och fauna ger många intressanta upplevelser och årstidernas växlingar känns tydliga och påtagliga.
Sommaren

  Sommaren lockar till strövtåg och sköna dagar vid klipporna kanske med fiskespöet i handen. Abborrfilé med den första kantarellstuvningen och blåbär med mjölk hägrar. Många konstnärer har försökt fånga ljuset över de låga skären och fascinerats av horisonten där himmel och hav flyter samman i oändlig rymd. Att stå vid havet en sensommardag med bländande solljus och frisk höstkyla är att uppleva en brytningstid.  

Hösten

  Hösten kan växla från klara dagars mjuka tystnad i en stilla vik till dagar då dånet hörs från havets häftiga vågor och kaskader slår mot hällar och stränder. Hösten ger en stark känsla av naturens kraft och mäktighet. Flyttfåglarna gör sig resklara utan almanacka, de vet att det är september. Flugsnappare, rörsångare, sädesärla och svarthätta är några av de som lämnar oss för att åter komma tillbaks i vår.  

Vintern

  Vintern i skärgården kan ge pinande vindar kring stugknuten och strapatsrika färder över isarna på väg till fisket eller fastlandet. Snön driver ihop i lä och skulpterar om landskapet. Skidor och skridskor kan då vara bästa fortskaffningsmedlet. Vintern erbjuder starka upplevelser för den som vågar utmana väder och vind.  

Våren

  Våren kommer med ljusnande dagar. Du kan gå ut och se solen stiga ur havet en tidig morgon. Plötsligt har flyttfåglarna återvänt och utifrån havet kan man höra alfåglarnas och ejdrarnas karakteristiska rop. Känn inspirationen till strövtåg i markerna där växtligheten får ny kraft av värmen från solens strålar, och bin och humlor vaknar.  

Gryt, Östergötland

Wikipedia

Gryt, Östergötland

kommun=Valdemarsviks kommun| län=Östergötlands län| landskap=Östergötland| invår=2005| invtotalt= 95invånare| areaår=2005| areaort=67 hektar| koor1=| koor2=}}

Gryt är en småort i Valdemarsviks kommun i Östergötlands län.

Gryt har givit namn åt Gryts skärgård.

Gryts skärgård

Wikipedia

Gryts skärgård, kustområde i Östergötland.

I den norra delen av Gryts skärgård ligger bland annat öarna Harstena och Gräsmarö. Längre söderut ligger ön Häradsskär som är en känd fyrplats. Något norr om Häradsskär ligger ön Fångö, känt för de gamla koppargruvorna.

Se även: Sankt Anna skärgård och Tjust skärgård och Misterhults skärgård och Orren.

Gryts skärgård

Karta Gryts skärgård

Om Stora Ålö står inte så mycket info, men lite om Bokö finns. Bokö sitter samman med Stora Ålö.

BOKÖ

På Bokö som varit ett av de största fiskelägena i Gryts södra skärgård bor idag bara några familjer. På ön finns en rik flora och bebyggelsen är till stor del från 1800-talet. Ön ingår i ett naturreservat som bildades 1973.

OM G R Y T:

GRYT

Gryts socken som ligger i Hamarkinds härad på ostkusten i sydöstra delen av Östergötland tillhör numera Valdemarsviks kommun men var fram till och med 1970 en egen komun. Gryt betyder den steniga ön.

Gryts socken som består både land och skärgård, har varit bebott sedan länge tillbaka, om det vittnar bl.a. en stenyxa från 4000 f.Kr. som hittats och även, gravhögar och stensättningar både i land och på öarna, endel så gamla som 3000-2000 f.Kr. bl.a. i Dala sydost om Orren där det finns ett stort grav monument ett röse som är 2 meter högt, i närheten finns fler rösen och stensättningar, här finner man även Östgöta skärgårdens enda skeppssättning. Många ö, gårds och bynamn härstammar från medeltiden.

Första gången det är känt att Gryt omnämnts i skrift är 1378 och då som Gryta eller Gryto.

Jord bruk har varit den viktigaste näringen på fastlandet, medan det i skärgården var fiske sjöfågel och säljakt, och eftersom de flesta inte hade så mycket odlingsbar mark fick de åka till fastlandet och byta till sig säd mm mot fisk.

Invånare antalet uppgick under 1500-talet till ca 500 pers och steg sedan till över 3000 pers ca 1880, men sedan har en minskning skett tills ca 1975 då det fanns 855 pers. Sedan har befolkningen ökat något 1998 bodde det 956 personer i Gryt. Men under sommaren ökar den siffran betydligt.

Befolknings minskningen orsakades främst av försämrade försörjnings möjligheter. Jordbrukets rationalisering, gårdarna blev större och de mindre jordbruken försvann, man började använda maskiner, vilket innebar att man inte behövde vara så många på varje gård. Och fisket kunde inte konkurrera med andra närings grenar. Och i och med industrialiseringen behövdes inte så många hantverkare tex smeder, skomakare, skräddare.

Den senare ökningen beror nog inte så mycket på att arbetstillfällena blivit fler utan att många anser det värt en lång resa till arbetet om man kan bo bra.

Den första kyrkan byggdes på slutet av 1300-talet, en del av den är numera kapell. 1798 byggdes den nuvarande kyrkan eftersom befolkningen vuxit och den gamla kyrkan blivit för trång.

Gryts första skolan öppnades 1847, i skärgården reste en lärare runt och hade undervisning 2 månade i varje distrikt. Den nuvarande skolan som senare har blivit tillbyggd med gymnastik hall byggdes 1952.

I Rågetedalen (Gryts brygga) finns numera en fritidsbåts hamn, förr tilläggsplats för många av Gryts skutor på vintern och sedan ångbåtsbrygga, eftersom det var lättare att frakta gods till sjöss än på land var båttrafiken av stor betydelse för bygden.

Vid 1900-talets början fanns 5 handelsbodar i Gryts kyrkby och 10 mindre affärer utanför kyrkbyn.

Poststation inrättades 1875 den är numera nedlagd, så även banken.

Gryts Handelsförening som startade sin verksamhet 1891 är nu den enda kvarvarande affären där kan man också uträtta post ärenden samt beställa varor från apoteket och systembolaget i Valdemarsvik. Utanför kyrkbyn finns också bara en affär idag, i Fyrudden.

HÅSKÖ:

HÅSKÖ

Håskö som är ett gammalt lotshemman, är en av de öar i skärgården där det fortfarande finns åretrunt boende.

Den stora viken mellen Håskö och Lisselö är en populär naturhamn eftersom det är skyddat från de flesta vindar, på Håskö finns även en liten kiosk.

Gryts skärgård

 Fångö gruva

N 58.11.00 / O 16.55.50

  På Fångös östra sida, kallad Gruvholmen, finns lämningar efter brytningen av kopparmalm som pågick mellan 1820 och 1870. När verksamheten blomstrade bodde omkring 200 personer på Gruvhlomen. Nu minner endast de stora varphögarna och djupa gruvschakten om mänskligt liv i havsbandet. Gruvbyn är ett säreget minne från den östergötska kustens tidiga industriepok.  

Gubbö Kupa

N 58.11.80 / O 16.57.50

  På ett bergskrön med vid utsikt står ett sjömärke i form av ett stenkummel. Tidigare fanns här en vårdkase men den ersattes 1826 av det nuvarande kumlet som uppfördes av lotsarna på Kättilö. Gubbö Kupa är även en av skärgårdens finaste utsiktsplatser.  

Fyruddens hamn
N 58.11.50 / O 16.51.20

  Fyrudden är den viktigaste hamnen för Gryts skärgård. Här finns en sjömack samt affär och restaurang. Fyrudden har också bussförbindelse med Valdemarsvik, varifrån snabbturer avgår mot Norrköping respektive Västervik. Från Fyrudden avgår även dagligen turbåtar till Harstena.  

Häradsskär

N 58.09.00 / O 16.59.00

  Gammalt fiskeläge och lotshamn. Här fanns förr även rökeri, salteri och en krogrörelse. På Stångskär står fyrtornet, uppfört 1863 som den andra fyren av järn i Sverige. Fyren har ritats av Nils Gustav von Heidenstam.  

--------------------------

--------------------------

Naturen  

Harstena, fiskeläget med sin speciella kultur, längst ut i havsbandet lockar många besökare att återvända år efter år. Kanske för att träffa de människor som bor där, se fiskare vända hem med dagens fångst eller insupa anblicken av de karakteristiska skärgårdsstugorna och båthusen kring fiskehamnen. Eller är det kanske för att söka naturupplevelserna där flora och fauna ger många intressanta upplevelser och årstidernas växlingar känns tydliga och påtagliga.
Sommaren

  Sommaren lockar till strövtåg och sköna dagar vid klipporna kanske med fiskespöet i handen. Abborrfilé med den första kantarellstuvningen och blåbär med mjölk hägrar. Många konstnärer har försökt fånga ljuset över de låga skären och fascinerats av horisonten där himmel och hav flyter samman i oändlig rymd. Att stå vid havet en sensommardag med bländande solljus och frisk höstkyla är att uppleva en brytningstid.  

Hösten

  Hösten kan växla från klara dagars mjuka tystnad i en stilla vik till dagar då dånet hörs från havets häftiga vågor och kaskader slår mot hällar och stränder. Hösten ger en stark känsla av naturens kraft och mäktighet. Flyttfåglarna gör sig resklara utan almanacka, de vet att det är september. Flugsnappare, rörsångare, sädesärla och svarthätta är några av de som lämnar oss för att åter komma tillbaks i vår.  

Vintern

  Vintern i skärgården kan ge pinande vindar kring stugknuten och strapatsrika färder över isarna på väg till fisket eller fastlandet. Snön driver ihop i lä och skulpterar om landskapet. Skidor och skridskor kan då vara bästa fortskaffningsmedlet. Vintern erbjuder starka upplevelser för den som vågar utmana väder och vind.  

Våren

  Våren kommer med ljusnande dagar. Du kan gå ut och se solen stiga ur havet en tidig morgon. Plötsligt har flyttfåglarna återvänt och utifrån havet kan man höra alfåglarnas och ejdrarnas karakteristiska rop. Känn inspirationen till strövtåg i markerna där växtligheten får ny kraft av värmen från solens strålar, och bin och humlor vaknar.