Anders Månsson

DÖDBOK GRYT (1805- 1828) PAGE 281 SVAR 162)

1806

JUNIUS

12

Anders Månsson

Bonde i St. Åhlö född i Socknen 1740 d. d. 7 october.

Fadren B.(bonden) Måns Nilsson i Dal.

Begrafdes d. 15.

Dödsorsak: Vatusot

Ålder: 65 _2

Status: Enkling

KÄLLA

Gryts kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00104/C/4 (1801-1828), bildid: C0015824_00162

Arkiv, serie och volym: Gryts kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00104/C/4 (1801-1828) Bildid: C0015824_00162 Länk: http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=C0015824_00162

+++++++++++++++++++++++++++++

GRYT HFL (1802-1812), , PAG. 142

ST. ÅLÖ

Bonden Anders Månsson f 1741, Gryt.

Läsning, innan: b

Utantill: Luth.: b

Utantill: Sveb?: b

Begrepp: b

Anmärkning: c Enkling död 06?

1802 Förhör: 15/7

1803 Förhör: 3/8

1804 Förhör: 22/6

1805 Förhör: 4/4

1806 Förhör: 15/7

1807 Förhör:: 14/7

1808 Förhör:: 20/7

1809 Förhör:: 7/25

1810 Förhör:: 12/7

1811 Förhör::11/7

H. Maria Andersdotter född 1754 (tror d är en 4:a, men ingen nolla i a f )

Läsning, innan: b

Utantill: Luth.: b

Utantill: Sveb?: b

Begrepp: b

Anmärkning: c död 03.

1802 Förhör: 15/7

1803 Förhör: 3/8

1804 Förhör:

1805 Förhör: 

1806 Förhör:

1807 Förhör::

1808 Förhör::

1809 Förhör::

1810 Förhör::

1811 Förhör::

D: Ingeborg f 1783

Läsning, innan: aa

Utantill: Luth.: aa5

Utantill: Sveb?: aa5

Begrepp: b

Anmärkning: c Läs mycket väl.

1802 Förhör: 15/7

1803 Förhör: 3/8

1804 Förhör:

1805 Förhör: 

1806 Förhör:

1807 Förhör::

1808 Förhör::

1809 Förhör::

1810 Förhör::

1811 Förhör::

S. Anders f 1789

Läsning, innan: a

Utantill: Luth.: a

Utantill: Sveb?: a

Begrepp: b

Anmärkning:

1802 Förhör: 15/7

1803 Förhör: 3/8

1804 Förhör:

1805 Förhör: 

1806 Förhör:

1807 Förhör::

1808 Förhör::

1809 Förhör::

1810 Förhör::

1811 Förhör::

Kjerstin f 1793

Läsning, innan: a

Utantill: Luth.: a

Utantill: Sveb?: a

Begrepp: Anmärkning:

1802 Förhör: 15/7

1803 Förhör: 3/8

1804 Förhör:

1805 Förhör: 

1806 Förhör:

1807 Förhör::

1808 Förhör::

1809 Förhör::

1810 Förhör::

1811 Förhör

Dr. Per Månsson f 1786, Gryt.

P. Ingrid Jonsdotter f 1786, Gryt

KÄLLA.

Gryts kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00104/A I/4 (1802-1812), bildid: C0015776_00081

Arkiv, serie och volym: Gryts kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00104/A I/4 (1802-1812) Bildid: C0015776_00081 Länk: http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=C0015776_00081

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ http://genealogi.aland.net/discus/messages/44/22388.html?975950605

AnbytarforumAnders Larsson f 2.3.1705 Fångö, Gryt d 15.4.1760 Kallsö, gift 21.11.1731 till hemmansdel i Kallsö m Kerstin Olofsdotter f 24.9.1712 Kallsö d 12.1.1784 ...

genealogi.aland.net/discus/messages/44/22388.html?975950605 - 45k - Kompletterande resultat - Cachad - Liknande sidor

---

• ***************************************************************

http://genealogi.aland.net/discus/messages/44/26455.html?1007217443

--

INGEN KOPPLING TILL följande Arvid ....tror jag:

Av Nils Hård af Segerstad – onsdag den 23 maj 2001 kl. 10.50: [%C3%84ndra]

Har någon Norrköpingsforskare intresserat sig för två bröder Åström?

Arvid Åström, ca 1740-1796, var frälsebefallningsman - var? - när han 1769 gifte sig i N m Ingrid Rydberg. Därefter hade han en mängd yrken, bl a manufakturist.

Hans bror var åkaråldermannen Nils Månsson Å, ca 1730-1801, som arbetade på gevärsfaktoriet, när han dyker upp i staden.

De hade en yngre släkting, som flyttade in från Vist - men i Vist finns inget spår av någon Åström.

• ****************************************************************

http://www.swe-gen.se/Familjer/ADOPTIV.HTM#329

INTE BROR MED FÖLJANDE ANA:

Kolla upp mer om....

fmffmff

164 Erik Månsson, född 1745-02-02 i Djursunda (E), S:t Anna sn,

död 18(20)- i Släntan (E), S:t Anna sn. Torpare i Släntan (E),

S:t Anna sn. Bråta ägor, Skällvik (E).

[ Far 328 ] [ Mor 329 ] [ Maka 165 ] [ Son 82 ]

fmffmfff

328 Måns Andersson, född 1721-04-15 i Djursunda (E), S:t Anna sn,

död 1788-04-13 i Lövudden (E), S:t Anna sn.

[ Far 656 ] [ Mor 657 ] [ Maka 329 ] [ Son 164 ]

Gift med nästa ana

---

Barn:

• Erik Månsson, född 1745-02-02, se ana 164.

---

fmffmffm

329 Anna Eriksdotter, född 1723-10-16 i Ömnudden (E), S:t Anna sn,

död 1782-10-21 i Storskogen (E), S:t Anna sn.

[ Far 658 ] [ Mor 659 ] [ Make 328 ] [ Son 164 ]

---

________________________________________

• ****************************

Frälsebonde

Wikipedia

Frälsebonde, bonde som brukade ett frälsehemman, det vill säga en bonde som arrenderade en gård ägd av någon inom adeln.

Till skillnad från skatte- och kronobönder saknade frälsebönder rösträtt till riksdagen.

-----------------------------------

Ordet adel kommer från lågtyskan och betyder 'härkomst', 'börd'.

I svenska språket kom det in som låneord mot slutet av 1400-talet.

I samtida dokument förekommer omväxlande termerna "frälsemän, frälset, adeln och ridderskapet".

Frälse syftar här på det privilegium som en gång gav upphov till adeln som en särskild samhällsklass genom att den enskilde som åtog sig att fullgöra vapentjänst i gengäld gavs frihet (= frälse) från att erlägga skatt.

_______________________________________

Frälse är ett nordiskt begrepp (fornvästnordiska: frelsi, fornsvenska: frælsi) med den medeltida betydelsen skattebefriad, alltså frälst från skatt. Frälsets jordegendomar kallades frälsegårdar eller frälsegods. Den ursprungliga betydelsen är helt enkelt en fri man, den som inte är någons träl.[1]

Frälset kan ses som ett medel för kungamakten att knyta till sig inflytelserika personer som annars skulle ha kunnat vara konkurrenter om makten i ett rike. Det världsliga frälset konstituerades av etablerade stormän och förmögna bönder som av kungen befriades från skatt om de var beredda att ställa upp i hans tjänst "till örs" (örs = häst) med man och häst i full rustning. I senare tid användes begreppet rusttjänst. Det andliga frälset skapades på motsvarande sätt genom de expanderande nordiska kungamakternas behov av en skriftlig administration. De större sammanhang begreppet kan inordnas i är allmäneuropeiska företeelser, dels framväxten av en beriden krigarklass (riddare, adel), dels den katolska kyrkans krav på immunitet gentemot världsliga furstars inblandning i kyrkliga angelägenheter.[2]

______________________

Frälse är ett nordiskt begrepp (fornvästnordiska: frelsi, fornsvenska: frælsi) med den medeltida betydelsen skattebefriad, alltså frälst från skatt.

Frälsets jordegendomar kallades frälsegårdar eller frälsegods. Den ursprungliga betydelsen är helt enkelt en fri man, den som inte är någons träl.[1]

Frälset kan ses som ett medel för kungamakten att knyta till sig inflytelserika personer som annars skulle ha kunnat vara konkurrenter om makten i ett rike.

Det världsliga frälset konstituerades av etablerade stormän och förmögna bönder som av kungen befriades från skatt om de var beredda att ställa upp i hans tjänst "till örs" (örs = häst) med man och häst i full rustning. I senare tid användes begreppet rusttjänst. Det andliga frälset skapades på motsvarande sätt genom de expanderande nordiska kungamakternas behov av en skriftlig administration.

De större sammanhang begreppet kan inordnas i är allmäneuropeiska företeelser, dels framväxten av en beriden krigarklass (riddare, adel), dels den katolska kyrkans krav på immunitet gentemot världsliga furstars inblandning i kyrkliga angelägenheter.[2]

___________________________

Vid tiden för att Svenska Riddarhuset blir en institution och politisk del av Sveriges regering, "introduceras" frälsesläkterna.

De tillhör då Sveriges adel och benämns adelsätter, de som var frälse redan före 1400-talet brukar kallas uradel.

De ätter som inte har manliga medlemmar i livet kallas utslocknade.

_________________________________

Frälsegård/Frälsegods

En frälsemans egen gård, sätesgården, var givetvis helt skattebefriad. Under gården låg ett antal mindre gårdar s.k. frälsehemman och -torp. Frälsejord kunde bara ägas av frälset (se jordnatur). Graden av skattebefrielse för frälsejord har varierat i hög grad under de århundraden som frälset fanns, särskilt under 1600-talet. Man fortsatte att kalla jordnaturen för frälsejord långt efter att man övergått till att kalla frälset för adel.

Frälsehemman  

Ett frälsehemman var ett hemman som före grundskatternas avskrivning 1903 genom frihet från grundskatt intog en särställning. Frälsehemmanet brukades av en frälsebonde och var underordnat ett frälsegods som ägde arrendesrätt över hemmanet. Dessa frälsehemman indelades i olika grader, så att de hemman som låg i samma by som frälsegodset kallades rå- och rörshemman, de som låg i samma socken som frälsegodset kallades insocknes frälse och resterande hemman för utsocknes frälse.

Frälsebönder  

Frälsebönder är en sentida (eftermedeltida) beteckning på de landbor som brukade jord som ägdes av någon medlem av det världsliga frälset. Dessa bönder innehade jorden genom tidsbegränsade kontrakt och betalade arrende, i äldre tid kallad avrad, till jordägaren i form av pengar, naturapersedlar och ofta även dagsverken

Skattefrälsebönder kallades självägande bönder vars skatteprestationer Kronan överlåtit till en adelsman. Dessa bönder bibehöll äganderätten till sin jord, men de skatter och avgifter som de skulle betalt till Kronan, gick i stället till frälsemannen. Särskilt vanligt under 1600-talet.

• ***********************************************

  ---

  
  

Frälsegård/Frälsegods

En frälsemans egen gård, sätesgården, var givetvis helt skattebefriad. Under gården låg ett antal mindre gårdar s.k. frälsehemman och -torp. Frälsejord kunde bara ägas av frälset (se jordnatur). Graden av skattebefrielse för frälsejord har varierat i hög grad under de århundraden som frälset fanns, särskilt under 1600-talet. Man fortsatte att kalla jordnaturen för frälsejord långt efter att man övergått till att kalla frälset för adel.

Frälsehemman

Ett frälsehemman var ett hemman som före grundskatternas avskrivning 1903 genom frihet från grundskatt intog en särställning. Frälsehemmanet brukades av en frälsebonde och var underordnat ett frälsegods som ägde arrendesrätt över hemmanet. Dessa frälsehemman indelades i olika grader, så att de hemman som låg i samma by som frälsegodset kallades rå- och rörshemman, de som låg i samma socken som frälsegodset kallades insocknes frälse och resterande hemman för utsocknes frälse.

Frälsebönder

Frälsebönder är en sentida (eftermedeltida) beteckning på de landbor som brukade jord som ägdes av någon medlem av det världsliga frälset. Dessa bönder innehade jorden genom tidsbegränsade kontrakt och betalade arrende, i äldre tid kallad avrad, till jordägaren i form av pengar, naturapersedlar och ofta även dagsverken

Skattefrälsebönder kallades självägande bönder vars skatteprestationer Kronan överlåtit till en adelsman. Dessa bönder bibehöll äganderätten till sin jord, men de skatter och avgifter som de skulle betalt till Kronan, gick i stället till frälsemannen. Särskilt vanligt under 1600-talet.

• ***********************************************

DÖDBOK GRYT (1805- 1828) PAGE 281 SVAR 162)

1806

JUNIUS

12

Anders Månsson

Bonde i St. Åhlö född i Socknen 1740 d. d. 7 october.

Fadren B.(bonden) Måns Nilsson i Dal.

Begrafdes d. 15.

Dödsorsak: Vatusot

Ålder: 65 _2

Status: Enkling

KÄLLA

Gryts kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00104/C/4 (1801-1828), bildid: C0015824_00162

Arkiv, serie och volym: Gryts kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00104/C/4 (1801-1828) Bildid: C0015824_00162 Länk: http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=C0015824_00162

+++++++++++++++++++++++++++++

GRYT HFL (1802-1812), , PAG. 142

ST. ÅLÖ

Bonden Anders Månsson f 1741, Gryt.

Läsning, innan: b

Utantill: Luth.: b

Utantill: Sveb?: b

Begrepp: b

Anmärkning: c Enkling död 06?

1802 Förhör: 15/7

1803 Förhör: 3/8

1804 Förhör: 22/6

1805 Förhör: 4/4

1806 Förhör: 15/7

1807 Förhör:: 14/7

1808 Förhör:: 20/7

1809 Förhör:: 7/25

1810 Förhör:: 12/7

1811 Förhör::11/7

H. Maria Andersdotter född 1754 (tror d är en 4:a, men ingen nolla i a f )

Läsning, innan: b

Utantill: Luth.: b

Utantill: Sveb?: b

Begrepp: b

Anmärkning: c död 03.

1802 Förhör: 15/7

1803 Förhör: 3/8

1804 Förhör:

1805 Förhör: 

1806 Förhör:

1807 Förhör::

1808 Förhör::

1809 Förhör::

1810 Förhör::

1811 Förhör::

D: Ingeborg f 1783

Läsning, innan: aa

Utantill: Luth.: aa5

Utantill: Sveb?: aa5

Begrepp: b

Anmärkning: c Läs mycket väl.

1802 Förhör: 15/7

1803 Förhör: 3/8

1804 Förhör:

1805 Förhör: 

1806 Förhör:

1807 Förhör::

1808 Förhör::

1809 Förhör::

1810 Förhör::

1811 Förhör::

S. Anders f 1789

Läsning, innan: a

Utantill: Luth.: a

Utantill: Sveb?: a

Begrepp: b

Anmärkning:

1802 Förhör: 15/7

1803 Förhör: 3/8

1804 Förhör:

1805 Förhör: 

1806 Förhör:

1807 Förhör::

1808 Förhör::

1809 Förhör::

1810 Förhör::

1811 Förhör::

Kjerstin f 1793

Läsning, innan: a

Utantill: Luth.: a

Utantill: Sveb?: a

Begrepp: Anmärkning:

1802 Förhör: 15/7

1803 Förhör: 3/8

1804 Förhör:

1805 Förhör: 

1806 Förhör:

1807 Förhör::

1808 Förhör::

1809 Förhör::

1810 Förhör::

1811 Förhör

Dr. Per Månsson f 1786, Gryt.

P. Ingrid Jonsdotter f 1786, Gryt

KÄLLA.

Gryts kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00104/A I/4 (1802-1812), bildid: C0015776_00081

Arkiv, serie och volym: Gryts kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00104/A I/4 (1802-1812) Bildid: C0015776_00081 Länk: http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=C0015776_00081

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ http://genealogi.aland.net/discus/messages/44/22388.html?975950605

AnbytarforumAnders Larsson f 2.3.1705 Fångö, Gryt d 15.4.1760 Kallsö, gift 21.11.1731 till hemmansdel i Kallsö m Kerstin Olofsdotter f 24.9.1712 Kallsö d 12.1.1784 ...

genealogi.aland.net/discus/messages/44/22388.html?975950605 - 45k - Kompletterande resultat - Cachad - Liknande sidor

---

• ***************************************************************

http://genealogi.aland.net/discus/messages/44/26455.html?1007217443

--

INGEN KOPPLING TILL följande Arvid ....tror jag:

Av Nils Hård af Segerstad – onsdag den 23 maj 2001 kl. 10.50: [%C3%84ndra]

Har någon Norrköpingsforskare intresserat sig för två bröder Åström?

Arvid Åström, ca 1740-1796, var frälsebefallningsman - var? - när han 1769 gifte sig i N m Ingrid Rydberg. Därefter hade han en mängd yrken, bl a manufakturist.

Hans bror var åkaråldermannen Nils Månsson Å, ca 1730-1801, som arbetade på gevärsfaktoriet, när han dyker upp i staden.

De hade en yngre släkting, som flyttade in från Vist - men i Vist finns inget spår av någon Åström.

• ****************************************************************

http://www.swe-gen.se/Familjer/ADOPTIV.HTM#329

INTE BROR MED FÖLJANDE ANA:

Kolla upp mer om....

fmffmff

164 Erik Månsson, född 1745-02-02 i Djursunda (E), S:t Anna sn,

död 18(20)- i Släntan (E), S:t Anna sn. Torpare i Släntan (E),

S:t Anna sn. Bråta ägor, Skällvik (E).

[ Far 328 ] [ Mor 329 ] [ Maka 165 ] [ Son 82 ]

fmffmfff

328 Måns Andersson, född 1721-04-15 i Djursunda (E), S:t Anna sn,

död 1788-04-13 i Lövudden (E), S:t Anna sn.

[ Far 656 ] [ Mor 657 ] [ Maka 329 ] [ Son 164 ]

Gift med nästa ana

---

Barn:

• Erik Månsson, född 1745-02-02, se ana 164.

---

fmffmffm

329 Anna Eriksdotter, född 1723-10-16 i Ömnudden (E), S:t Anna sn,

död 1782-10-21 i Storskogen (E), S:t Anna sn.

[ Far 658 ] [ Mor 659 ] [ Make 328 ] [ Son 164 ]

---

________________________________________

• ****************************

Frälsebonde

Wikipedia

Frälsebonde, bonde som brukade ett frälsehemman, det vill säga en bonde som arrenderade en gård ägd av någon inom adeln.

Till skillnad från skatte- och kronobönder saknade frälsebönder rösträtt till riksdagen.

-----------------------------------

Ordet adel kommer från lågtyskan och betyder 'härkomst', 'börd'.

I svenska språket kom det in som låneord mot slutet av 1400-talet.

I samtida dokument förekommer omväxlande termerna "frälsemän, frälset, adeln och ridderskapet".

Frälse syftar här på det privilegium som en gång gav upphov till adeln som en särskild samhällsklass genom att den enskilde som åtog sig att fullgöra vapentjänst i gengäld gavs frihet (= frälse) från att erlägga skatt.

_______________________________________

Frälse är ett nordiskt begrepp (fornvästnordiska: frelsi, fornsvenska: frælsi) med den medeltida betydelsen skattebefriad, alltså frälst från skatt. Frälsets jordegendomar kallades frälsegårdar eller frälsegods. Den ursprungliga betydelsen är helt enkelt en fri man, den som inte är någons träl.[1]

Frälset kan ses som ett medel för kungamakten att knyta till sig inflytelserika personer som annars skulle ha kunnat vara konkurrenter om makten i ett rike. Det världsliga frälset konstituerades av etablerade stormän och förmögna bönder som av kungen befriades från skatt om de var beredda att ställa upp i hans tjänst "till örs" (örs = häst) med man och häst i full rustning. I senare tid användes begreppet rusttjänst. Det andliga frälset skapades på motsvarande sätt genom de expanderande nordiska kungamakternas behov av en skriftlig administration. De större sammanhang begreppet kan inordnas i är allmäneuropeiska företeelser, dels framväxten av en beriden krigarklass (riddare, adel), dels den katolska kyrkans krav på immunitet gentemot världsliga furstars inblandning i kyrkliga angelägenheter.[2]

______________________

Frälse är ett nordiskt begrepp (fornvästnordiska: frelsi, fornsvenska: frælsi) med den medeltida betydelsen skattebefriad, alltså frälst från skatt.

Frälsets jordegendomar kallades frälsegårdar eller frälsegods. Den ursprungliga betydelsen är helt enkelt en fri man, den som inte är någons träl.[1]

Frälset kan ses som ett medel för kungamakten att knyta till sig inflytelserika personer som annars skulle ha kunnat vara konkurrenter om makten i ett rike.

Det världsliga frälset konstituerades av etablerade stormän och förmögna bönder som av kungen befriades från skatt om de var beredda att ställa upp i hans tjänst "till örs" (örs = häst) med man och häst i full rustning. I senare tid användes begreppet rusttjänst. Det andliga frälset skapades på motsvarande sätt genom de expanderande nordiska kungamakternas behov av en skriftlig administration.

De större sammanhang begreppet kan inordnas i är allmäneuropeiska företeelser, dels framväxten av en beriden krigarklass (riddare, adel), dels den katolska kyrkans krav på immunitet gentemot världsliga furstars inblandning i kyrkliga angelägenheter.[2]

___________________________

Vid tiden för att Svenska Riddarhuset blir en institution och politisk del av Sveriges regering, "introduceras" frälsesläkterna.

De tillhör då Sveriges adel och benämns adelsätter, de som var frälse redan före 1400-talet brukar kallas uradel.

De ätter som inte har manliga medlemmar i livet kallas utslocknade.

_________________________________

Frälsegård/Frälsegods

En frälsemans egen gård, sätesgården, var givetvis helt skattebefriad. Under gården låg ett antal mindre gårdar s.k. frälsehemman och -torp. Frälsejord kunde bara ägas av frälset (se jordnatur). Graden av skattebefrielse för frälsejord har varierat i hög grad under de århundraden som frälset fanns, särskilt under 1600-talet. Man fortsatte att kalla jordnaturen för frälsejord långt efter att man övergått till att kalla frälset för adel.

Frälsehemman  

Ett frälsehemman var ett hemman som före grundskatternas avskrivning 1903 genom frihet från grundskatt intog en särställning. Frälsehemmanet brukades av en frälsebonde och var underordnat ett frälsegods som ägde arrendesrätt över hemmanet. Dessa frälsehemman indelades i olika grader, så att de hemman som låg i samma by som frälsegodset kallades rå- och rörshemman, de som låg i samma socken som frälsegodset kallades insocknes frälse och resterande hemman för utsocknes frälse.

Frälsebönder  

Frälsebönder är en sentida (eftermedeltida) beteckning på de landbor som brukade jord som ägdes av någon medlem av det världsliga frälset. Dessa bönder innehade jorden genom tidsbegränsade kontrakt och betalade arrende, i äldre tid kallad avrad, till jordägaren i form av pengar, naturapersedlar och ofta även dagsverken

Skattefrälsebönder kallades självägande bönder vars skatteprestationer Kronan överlåtit till en adelsman. Dessa bönder bibehöll äganderätten till sin jord, men de skatter och avgifter som de skulle betalt till Kronan, gick i stället till frälsemannen. Särskilt vanligt under 1600-talet.

• ***********************************************

  ---

  
  

Frälsegård/Frälsegods

En frälsemans egen gård, sätesgården, var givetvis helt skattebefriad. Under gården låg ett antal mindre gårdar s.k. frälsehemman och -torp. Frälsejord kunde bara ägas av frälset (se jordnatur). Graden av skattebefrielse för frälsejord har varierat i hög grad under de århundraden som frälset fanns, särskilt under 1600-talet. Man fortsatte att kalla jordnaturen för frälsejord långt efter att man övergått till att kalla frälset för adel.

Frälsehemman

Ett frälsehemman var ett hemman som före grundskatternas avskrivning 1903 genom frihet från grundskatt intog en särställning. Frälsehemmanet brukades av en frälsebonde och var underordnat ett frälsegods som ägde arrendesrätt över hemmanet. Dessa frälsehemman indelades i olika grader, så att de hemman som låg i samma by som frälsegodset kallades rå- och rörshemman, de som låg i samma socken som frälsegodset kallades insocknes frälse och resterande hemman för utsocknes frälse.

Frälsebönder

Frälsebönder är en sentida (eftermedeltida) beteckning på de landbor som brukade jord som ägdes av någon medlem av det världsliga frälset. Dessa bönder innehade jorden genom tidsbegränsade kontrakt och betalade arrende, i äldre tid kallad avrad, till jordägaren i form av pengar, naturapersedlar och ofta även dagsverken

Skattefrälsebönder kallades självägande bönder vars skatteprestationer Kronan överlåtit till en adelsman. Dessa bönder bibehöll äganderätten till sin jord, men de skatter och avgifter som de skulle betalt till Kronan, gick i stället till frälsemannen. Särskilt vanligt under 1600-talet.

• ***********************************************