Anna Lovisa Becker (Gefvert) (Fresno, Cal, USA)

Anna gifte sig med Anders Bäcker (namnändrat t Becker i USA) i Munkfors o/e Ekshärad och fick först tvillingar men de dog som små och är begravda i Munkfors. Anna och Anders var Metodister liksom de flesta av Anna Gäfverts syskon. När tvillingarna Karl Erik och Bengt Emanuel avlidit år 1900 bestämde sig föräldrarna för att emigrera till USA.

Anders och Anna Becker (då hon var 29 år) utvandrade år 1902 från Munkfors via Göteborg. Reste då tillsammans med Annas storebror Karl Gefvert som gjorde resan för tredje gången. De reste med ångfartyget Orlando via Hull i England och sen vidare till Kalifornien.

Före dem hade Bengt "Ben" Gefvert, f 1867, (bror till Anna Becker) reste ut redan år 1886 och tog sig hela ägen till Fresno i Kalifornien där han år 1900 startade den ranch/fruktfarm som fortfarande finns kvar i familjens ägo.

Strömmen av utvandrande släktingar som reste både fram och tillbaka verkade inte sina. Oftast gjordes resan ihop med någon släkting. Till exempel så kom Anders Beckers bröder Adolf och Petrus iväg 1916 och åkte hem på återbesök i Sverige både 1921 och 1974.

'På gården i Fresno föddes sen Anna och Anders Beckers barn:

Arthur Becker

brodern Gus

systern Helen

systern Elsie.

Anders och Anna Becker startade en fruktfarm i Fresno i Kalifornien helt nära den fruktfarm som Annas storebror Bengt "Ben" Gefvert hade startat där. Där odlades det frukt som t ex persikor, citrusfrukt och fikon och senare även vinstockar till russin och vin. Gården i Fresno blev en centralpunkt för yngre släktingar som under åren framöver kom dit och arbetade.

Det finns i Karlstad ett s k Emigrantregister där man kan söka efter utvandrare från Värmland.

---------------------------------------------------

I en gård helt nära Becker-farmen flyttade brodern Bengt "Ben" Gefvert in och lärde sig allt om druvodling innan även han köpte mark där och startade sin fruktfarm.

Bengt Gefvert (born 1867) arrived at Ellis Island in 1886, then to MN/Michigan, then to CA/California in 1890. He married Mary (Bengston/Bengtsdotter, born 1888 in Sweden) in the Swedish Mission Church in Enuclaw, WA.

Bengt's and Mary's children:

Albert 1895

Paul 1897

Anna 1899 - 1968 - Madeline's aunt and my farmor's niece

Elizabeth 1908 - Madeline's mother

Ben och Mary fick 4 barn tillsammans:

Albert (gift och sedermera med egen gård), f 1895

Paul (dog samma år som modern Mary), f 1897

Anna, f 1899, d 1968

Elizabeth, f 1908 (gift R G Tyler) som levde på gården mellan 1968-2002 som var hela hennes liv, när sen dotter Madeline (gift m James Sheldon) tog över gården.

Bengt "Ben" Gefvert's ranch inköpte han år 1900 i Fresno i San Joaquin Valley. Ranchen som var på 57,2 Acres ( ca 23 hektar, el ca 231000 m2) var startad år 1891 av tidigare ägaren Charles D Smith. Marken hade från början ägts av US Government men såldes sen till privatpersoner som kunde köpa större markområden. Där odlade Ben bl a navelapelsiner och russindruvor. Han hade innan det arbetat i 10 år med på en mindre gård i närheten. Han startade även odling av vindruvor som han höll på med fram till sin död år 1917. Ben planterade även stora vackra rosenrabatter. De bevattningsanläggningar som redan fanns på gården underlättade skötsel av gården. Druvor var den mest lönsamma produkten och det odlades druvor för vinproduktion, russindruvor och färska druvor. Odlarna gick samman och startade 1914 the Sun Maid Raisin Growers Association där 75 % av russinodlarna var medlemmar inklusive Ben Gefvert och Gefvert Ranchen har fortsatt att vara medlemmar ända sedan dess och är det fortfarande.

95 % av USA's russinproduktion kommer från Fresno. En av granngårdarna ägdes av Theo Kearney som blev känd som "the Raisin King of California" som efter sin död skänkte hela sin jätteranch till University of California. De blomstrande odlingarna i bygden runt gjorde att andra yrkeskunniga drogs till området, t ex smeder, transport, förpackning, marknadsföring, samt folk som kunde laga maskiner och verktyg, banker och försäkringsbolag. Allt sammantaget gjorde att bygden i Fresno County i San Joaquin Valley snabbt expanderade.

Efter att Ben avlidit så tog dottern Anna över ansvaret för skötsel och drift av gården, som brukades med kontraktsanställda arbetare, trots att hon bara var 18 år och inte hade fått längre skolgång än till 8e klass och lyckades ta gården genom svårigheterna under den stora depressionen under 1930-talet då många gårdar gick i konkurs. Anna gifte sig aldrig utan ägnade sig helhjärtat åt att sköta gården och odlingarna i 50 års tid fram till 1968. Anna blev 69 år gammal.

Brodern Paul och mamman Mary dog redan 1938. Brodern Albert hade gift sig och hade egen gård. Vid moderns död tog Ben Gefverts dotter Elisabeth och hennes make R G Tyler över gården 1968- 2002. År 2002 tog Madeline Tyler Sheldon, dotterdotter till Ben Gefvert, gift med James Sheldon över att sköta gården.

Gården är numera en del av the National Trust for Historic Preservation.

---------------------------------------------------------------

Emigranter/Immigranter!

De yngre bröderna Karl och Adolf kom till Fresno med och stannade i ca 20 år efter sina äventyr som guldgrävare i Alaska.

De återvände flera gånger till familjen i Sverige och tog med sig yngre släktingar. Karl emigrerade tre gånger från Sverige enligt registren. Efter 20 år i Amerika så återvände de sen till Sverige och startade egna familjer i Kil i Värmland. Karl gifte sig med den 19 år yngre Julia Olson och Adolf gifte sig med broderns svärmor Ingeborg Jansdotter Olson (änka efter Peter Olson) och fick sonen Gösta (som även han åkte till Amerika för att lära sig att lägga parkettgolv som då kommit på modet, återvände sedan till Karlstad och öppnade en egen golvläggningsfirma ihop med sin släkting Sven Gefvert).

Även kusinen Stanley Mörth (namnändrat till Morth i USA) kom dit och blev så småningom hamnkapten i San Fransisco och gifte sig och fick en son Russel.

Källa: Swedish American Museum, Chicago www.swedishamericanmuseum.org

Emigrantinformation:

Det fanns en biljettagentur med kontor i Göteborg, Malmö och Stockholm. De hade 150 agenter ute i hela Sverige som sålde biljetter till tåg och fartygen i Svenska Amerikalinjen och kunde svara på frågor från emigranter som ville lämna sitt hemland. Den hette Larson Brothers. Till Gbg reste man med tåg, spenderade en natt där på något av de nya värdshusen på Sillgatan vid fiskmarknaden som låg nära the Swedish American Line pier. Det första fartyget hette M/S Stockholm och inköptes från den holländska amerikalinjen. Båten kunde ta 2292 passagerare varav 1880 reste som 3e klass passagerare.

1920 köptes M/S Drottningholm från Canadian Pacific Ocean Services

1924 byggdes M/S Gripsholm

1928 byggdes M/S Kungsholm

Ellis Island öppnades 1892 för immigranter från hela världen. Ca 20 miljoner människor kom via Ellis Island under åren 1892-1920. Ellis Island stängdes 1954 och är idag ett museum.

År 1870 var nästan hälften av alla invånare i Chicago immigranter och staden växte fort. År 1880 bodde 500.000 personer i Chicago av vilka 13.000 var av svenskt ursprung. År 1900 var det så många svenskar i Chicago att staden var den andra största staden av svenskar i världen, bara Stockholm var större.

De första immigranterna anlände 1830 och slog sig ner i Swede Town, nära Chicago River. Men efter den stora branden år 1871 så flyttade de flesta svenskar utanför citykärnan pga av att det blev förbjudet att bygga hus av trä. Många flyttade norrut till Andersonville.

Åren 1890-1910 var en tredjedel ensamstående kvinnor av alla som lämnade Sverige. De hade mottagit brev från släktingar som berättade om löften om tillgängliga arbeten och goda löner plus att det redan fanns tryggheten i en etablerad svensk samhällsgrupp. Kvinnorna sökte arbeten bl a i familjer som hembiträden och sparade pengar tills de kunde söka vidareutbildning och kunna öppna egna småföretag. Männen sökte arbeten som bl a snickare, byggnadsingenjörer, elektriker, apotekare.

Den svenska evangeliska lutherska kyrkan öppnade ett sjukhus 1884 i Chicago - the Augustana Hospital och där utbildades över 3000 sjuksköterskor innan sjukhuset stängdes 1989. Tidningar var en viktig del av den svensk-amerikanska kulturen och det fanns över 1500 svensk-amerikanska tidningar under åren 1850-1940. Varje stad och mindre samhälle i Amerika hade sin svenska tidning. Efter första världskriget avtog dessa tidningar och efter andra världskriget hade nästan alla svensk-amerikanska tidningar upphört.

Länken till hemlandet var viktig och mellan 1880-1920 startade svenskar, förutom ett dussintal kyrkor med olika trosinriktningar, mer än 130 sekulära organisationer som Vasa, the Order of Vikings, Svithiod, Swedish American Athletic Association, Swedish Engineers Society och körer som Freja, Chicago Swedish Male Chorus.

.................................................................................................

Bonnie Kullberg (dotter till Arthur och Avis Becker) in Fresno: - I do know that my Dad's parents married in Sweden and had twins that died early on and are buried in Munkfors or Eksharad. I'll have to check the family Bible to see if my farmor's name was Anna.